Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Enligt självvärderingen är forskarutbildningen i första hand orienterad mot akademiska kvalitetsprinciper och målsättningar, och det är tydligt att de flesta som hittills genomgått utbildningen har gått vidare till nya anställningar inom universitet och högskolor. Man har därmed satsat på att hålla en hög vetenskaplig kvalitet i såväl kurser som i avhandlingsstudier. Man lyfter fram vikten av handledarnas breda och regelbundna kontakter med vetenskapssamhället i form av nätverk, konferenser och andra samarbeten. Detta ger doktoranderna möjlighet att ta del av och komma in i viktiga forskningssammanhang där de även kan bygga upp egna kontakter och nätverk. Institutionen tillhandahåller särskilda medel för doktorandernas konferensdeltagande.

Enligt självvärderingen samverkar många doktorander med det omgivande samhället genom avhandlingsstudierna, som ofta omfattar kontakter och samverkan med myndigheter och andra organisationer. I en del fall har nyantagna doktorander tagit tjänstledigt från sina arbetsplatser utanför akademin för att studera, och sedan återvänt till sina arbetsgivare efter avslutad forskarutbildning. Därmed har de fått möjlighet att bidra med sitt kunnande till verksamheten.

Vidare är det positivt att doktoranderna har möjlighet att utvecklas som akademiker och pedagoger genom institutionstjänstgöring med möjlighet till undervisning och administrativa uppdrag. En del doktorander har också kunnat delta i olika uppdragsutbildningar som har beställts från institutionen, vilket då har givit viktiga kontaktytor mot arbetsmarknaden utanför akademin. I detta avseende är det lovvärt att högskolepedagogisk utbildning är obligatorisk, samt att doktoranderna får stöd av sina egna handledare när de handleder studentuppsatser.

Lärosätet arbetar aktivt för att erbjuda doktoranderna karriärvägledning under handledningen och när de individuella studieplanerna följs upp. Karriärvägledning ges också genom punktinsatser såsom karriärdagar för doktorander och professionell rådgivning genom lärosätets innovationskontor. Det är tydligt att forskarutbildningen leder till anställningsbarhet. Av självvärderingen framgår att samtliga som disputerat i ämnet har anställning inom ett område som är relevant för ämnet, och att två tredjedelar av de disputerade arbetar utanför Stockholms universitet.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Återkopplingen från arbetslivet till forskarutbildningen är tydlig. Den sker genom utveckling av forskningsprojekt och avhandlingsteman, men också genom en rad centrala och lokala initiativ som stödjer karriärplanering. Samtliga doktorander som undervisar eller handleder måste genomgå universitetspedagogisk utbildning, vilket stärker förmågan att granska den egna utbildningens relevans och upplägg. Forskarutbildningen inom barn- och ungdomsvetenskap är relativt ny och har systematiskt byggts upp på ett samspel med det omgivande samhället.

Handledarkollegiet och institutionsledningen följer utvecklingen på arbetsmarknaden inom de områden som är relevanta för ämnet. Man följer upp doktorandernas förberedelse för arbetslivet och utbildningens användbarhet genom att hålla uppsikt på vart de doktorander som hittills har erhållit examen (13 personer) har tagit vägen. Man har dock inte sjösatt någon systematisk alumnverksamhet ännu, men uppger i självvärderingen att man ser ett behov av att göra det i framtiden.

Enligt självvärderingen arbetar lärosätet, via institutionsledningen och handledarkollegiet, för att följa upp utvecklingen inom relevanta arbetsmarknadsområden. Ett utvecklingsområde som självvärderingen identifierar är kontinuerlig och systematisk uppföljning av alumner. Bedömargruppen ser det som mycket positivt att de som genomgått forskarutbildningen får anställning inom verksamheter som på olika sätt knyter an till forskarutbildningsämnet.

Det framgår av självvärderingen att man från institutionens håll främst ser forskarutbildningen som en väg till fortsatt akademisk karriär. Dock upprätthåller man kontakt med aktörer och organisationer i det omgivande samhället, som också i flera fall visat intresse för doktorandernas avhandlingsarbeten. Detta ger vissa möjligheter för doktoranderna att efter examen söka sig till arbete inom exempelvis förvaltning och andra organisationer med relevans för barn och ungdomar. Detta leder till slutsatsen att doktoranderna under sin forskarutbildning förbereds väl för ett föränderligt arbetsliv.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.