Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktorandinflytande är inskrivet i samtliga interna verksamhetsdokument, och doktoranderna är representerade i flera centrala organ såsom institutionsstyrelsen. Därmed har de möjlighet att ge synpunkter och förslag på åtgärder för att utveckla och förbättra institutionens verksamhet. Självvärderingen gör också gällande att doktoranderna har möjlighet att ta aktiv del i läroprocesserna, och att de får utöva inflytande på forskarutbildningskurserna genom kursvärderingar. Doktoranderna får också möjlighet att både enskilt och kollektivt ge förslag på kurser som institutionen borde inrätta för att möta doktorandernas behov. Vad gäller kursläsning har doktoranderna också möjlighet att i samråd med handledarna välja skräddarsydda läskurser, och därmed fördjupa sig inom specifika teoretiska eller metodologiska områden som är relevanta för avhandlingsarbetet. Vidare beskriver man att handledarkollegiet kontinuerligt diskuterar hur doktorandinflytandet kan fördjupas och förbättras ytterligare, vilket tyder på att lärosätet värdesätter att doktoranderna tar aktiv del i lärprocesserna och i att vidareutveckla forskarutbildningen.

Doktorandgruppen har också möjlighet att processa frågor i doktorandrådet. Synpunkter på såväl forskarutbildningen som forskarutbildningsmiljön lämnas över till berörda parter för beslut. Självvärderingen beskriver tydligt hur ärenden hanteras från det att doktorandkollektivet lyfter frågor till att berörda parter tar emot återkoppling. Bedömargruppens intryck är att doktoranderna har möjlighet delta i beslutsprocesser och beredning av frågor som rör forskarutbildningen.

Under intervjuerna framgick att medarbetarnas fysiska närvaro på arbetsplatsen är god. Det framgår dock av självvärderingen att nuvarande fysiska arbetsmiljö sannolikt inte är tillfredställande, bland annat på grund av trångboddhet. I självvärderingen och under intervjuerna nämner lärosätet att institutionen ämnar byta lokal inom en snar framtid, och att doktoranderna har varit aktiva i diskussionerna kring hur de nya lokalerna ska utformas. Detta tyder på att man värnar om att doktoranderna involveras i beslutsfattande processer.

Vidare ser bedömargruppen positivt på att nyantagna doktorander tilldelas en äldre doktorandkollega som mentor, samt att doktorandkollektivet tillsammans med andra anställda har sammanställt informationssamlingen Handbok för forskarstuderande. Handboken beskrivs som en viktig informationskälla för såväl doktorander som handledare och andra lärare. Dessa två insatser hjälper nyantagna doktorander att få inblick i institutionens liv och verksamhet, samt i de formella regelverk, riktlinjer, rättigheter och skyldigheter som kännetecknar verksamheten.

En viktig aspekt av den psykosociala arbetsmiljön är handledningen. Av bedömningsunderlaget att döma sker handledning regelbundet och kompletteras med informella möten och e-postkonversationer. Det finns inga indikationer på brister i handledningen. Nyantagna doktorander informeras om rättigheten till handledarbyte, och lärosätet har fastställda regler och rutiner för hur handledarbyte ska gå till. Reglerna kommuniceras skriftligen i den allmänna studieplanen och i doktorandhandboken. Trots detta har det i några fall hänt att handledarbyte har uppfattats som problematiskt och därmed inte skett friktionsfritt. Bedömargruppen vill därför understryka vikten av tydlig kommunikation gällande handledarbyte, och ser detta som ett utvecklingsområde.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning bedöms vid behov omsättas i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning sker genom doktorandrepresentation i olika organ. Synpunkter förs fram till handledarkollegiet, institutionsstyrelsen, forskarutbildningens studierektor och prefekt samt till den årliga konferens där doktorander och lärare möts och diskuterar forskarutbildningens innehåll, genomförande och önskvärda utveckling. Föregående års konferens resulterade i att man inrättade en utvecklingsgrupp i syfte att utreda hur arbetsmiljön kan vidareutvecklas. I utvecklingsgruppen ingår företrädare för doktorand- och handledarkollegiet, studierektorn och alumner. Detta är ett tydligt tecken på att framförda synpunkter och önskemål omsätts i åtgärder. Även kursvärderingar och uppföljning av individuella studieplaner är forum för att ta vara på doktorandernas synpunkter och önskemål, och därmed säkerställa doktorandinflytandet.

Mot bakgrund av vad som går att läsa i bedömningsunderlaget, främst lärosätets självvärdering men även de individuella studieplanerna, är bedömargruppens intryck att forskarutbildningen överlag är en trivsam arbetsmiljö för doktorander. Bedömargruppen anser också att doktoranderna erbjuds möjlighet att delta i beslutsprocesser som påverkar deras situation. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram handboken för forskarstuderande som ett gott exempel på hur man arbetar för att säkerställa ett doktorandperspektiv i forskarutbildningen.

Bedömargruppen instämmer i självvärderingens resonemang om att man behöver utveckla en kontinuerlig alumnverksamhet för att kunna utnyttja de disputerades erfarenheter. Det gäller i synnerhet de alumner som har lämnat institutionen för andra tjänster i samhället.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.