Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

I självvärderingen lyfter lärosätet att tjänstgöring vid institutionen och deltagande i seminarier och konferenser i sig är förberedande för arbetslivet. Krav för undervisning vid Göteborgs universitet är att man gått den första av de tre högskolepedagogiska kurserna som erbjuds. Vid den konstnärliga fakulteten räknas deltagande i de högskolepedagiska kurserna som institutionstjänstgöring, vilket resulterat i att fler doktorander valt att även gå delkurs två och tre. Dessutom beskriver självvärderingen ett samtal om framtida karriärvägar, som handledarna ska ha med doktoranderna. Enligt en bilaga till självvärderingen är det relativt få som tagit ut examen under de senaste åren, och de som har disputerat har i huvudsak blivit anställda vid högskolor och universitet inom musikpedagogik eller närliggande ämnesområden. Många undervisar även på lärarutbildningar. Bedömargruppen saknar en reflektion i självvärderingen om huruvida detta borde få konsekvenser för behörighetskraven till forskarutbildningen. I självvärderingen argumenterar lärosätet för att utbildningens tvärvetenskapliga karaktär är värdefull i yrkessammanhang. Det är möjligt att detta är en riktig slutsats, men bedömargruppen anser att den tvärvetenskapliga karaktären inte löser problemet med att lärarutbildning inte är ett behörighetskrav för en utbildning som huvudsakligen utbildar personer som ska utbilda blivande lärare. Det löser inte heller problemet med underbemanning av handledare med musikpedagogisk kompetens. Den samlade bilden framförallt baserat på utbildningens innehåll och upplägg men också på att det ingår institutionstjänstgöring och att man genomför karriärsamtal, gör att bedömargruppen trots allt anser att utbildningen förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv. Bedömargruppen vill samtidigt påpeka att tydligt fokus på att över tid utbilda för ett visst område, i det här fallet lärarutbildning, också bör medföra att man anpassar behörighetskraven och kursportföljen.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns goda informella och aktiva kontakter med alumner, till exempel i samband med den årliga konferens som det nordiska nätverket anordnar. Alumnerna har även en formell roll i och med att de deltar i utbildningen som opponenter, lärare och sakkunniga, men det finns ingen tydlig beskrivning av hur dessa kontakter används för att utveckla utbildningen. Arbetslivets perspektiv följs också upp genom inhämtande av information om internationella karriärvägar, exempelvis via forskningsfinansiärers webbplatser och via personliga kontakter. Det saknas dock en beskrivning av hur man arbetar med systematisk uppföljning för att säkerställa att utbildningen förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv. Bedömningen blir därför att det finns en uppföljning av arbetslivets perspektiv men att den behöver bli mer systematisk. Bedömargruppen vill dock lyfta att den goda kontakten med alumnerna och deras aktiva deltagande som opponenter är ett gott exempel för andra att följa.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande, men bedömargruppen anser att institutionen bör se över behörighetskraven så att dessa anpassas till den profession som man i dagsläget huvudsakligen utbildar för.