Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Självvärderingen beskriver att doktorandernas formella inflytande följer universitetets riktlinjer. Enligt riktlinjerna ska doktoranderna vara representerade i fakultetens råd och i forskarskolans styrgrupp, som leder forskarutbildningen tillsammans med prefekten och studierektorn. Doktorandrepresentanter finns också i forskningsrådet och i institutionsrådet. Därmed har doktoranderna teoretiskt sett möjlighet till inflytande i olika beredande och beslutande organ. Eftersom doktorandgruppen i forskarutbildningsmiljön för just musikpedagogik består av en enda doktorand är det dock svårt att uppnå någon faktisk representation från just denna forskarutbildning. Inom fakulteten finns ett samarbetsorgan för fakultetens alla doktorander, konstnärliga fakultetens doktorandråd, som bevakar att doktorandkollektivets perspektiv beaktas i hela verksamheten.

Enligt självvärderingen verkar det vara ovanligt med handledarbyten, men rutiner för detta finns. Däremot är doktorandernas delaktighet i att utse ny handledare något oklar, eftersom det står i självvärderingen att det är viceprefekten som utser en ny handledare efter en inventering av personella resurser. I underlaget framgår det att handledarbyte är oproblematiskt, men bedömargruppen måste konstatera att en liten miljö kan göra det svårt att genomföra ett handledarbyte rent praktiskt.

Arbetsmiljön följer, enligt självvärderingen, lärosätets generella riktlinjer. Riskanalyser och arbetsmiljöundersökningar görs kontinuerligt av institutionens arbetsmiljögrupp. Studierektorn ansvarar för att doktoranderna informeras om institutionens arbetsmiljöfrågor, och studierektorn har medarbetarsamtal med doktoranderna. Det är dock svårt att utläsa något om psykosociala aspekter av arbetsmiljö (till exempel stress) i självvärderingen, eftersom den endast fokuserar på den fysiska arbetsmiljön. Följaktligen är det också svårt att utläsa något om hur utbildningen bedriver strategiskt arbete med den psykosociala arbetsmiljön. Med ett större underlag i form av fler doktorander hade det möjligen varit lättare att urskilja en systematik. Bedömningen får stödja sig på fakultetens allmänna arbete, och det är svårt att uttyda hur detta omsätts i den aktuella forskarutbildningen.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kursvärderingar genomförs kontinuerligt och sammanställs på övergripande nivå. De används enligt självvärderingen som en grund i kvalitetsarbetet, och resultatet omsätts i åtgärder i beredande och beslutande organ. Självvärderingen uppger att det är ämnesansvariga som utvecklar och justerar kurser, men samtidigt har forskningsrådet ett övergripande ansvar för forskarutbildningens kvalitet och det är prefekten som tar beslut om förändringar.

Eftersom ämnet musikpedagogik endast har en doktorand är det svårt att utläsa vad de formella utvärderingarna ger inom just denna utbildning. Det beror på att det saknas fördjupade beskrivningar av de utmaningar som rör doktorandernas perspektiv, samt av de olika åtgärder och resultat som rör utmaningarna. Bedömargruppen menar att i en liten miljö kan informella utvärderande samtal vara en bra modell för uppföljning, till exempel under samarbetsseminarier där en tillräckligt stor grupp doktorander deltar. Självvärderingen uppger att en modell med samtal mellan handledare och doktorand prövas, samtal där allmänna frgår kring utbildningen tas upp. Intervjun gav intryck av en miljö där det informella samtalet fungerar väl som en del av att ta vara på doktorandens perspektiv.

Doktoranderna får möjlighet att på olika sätt komma med synpunkter på utbildningen i kvalitetsarbetet. Synpunkterna samlas in genom kursvärderingar, genom årliga uppföljningssamtal med doktorandexaminator samt via de råd där doktoranderna är representerade. Konstnärliga fakultetens doktorandråd är ett samarbetsorgan för alla doktorander vid fakulteten. I detta råd drivs frågor som rör doktorandernas villkor och intressen. Rådet utser också representanter till Göteborgs universitets doktorandkommitté konstnärliga fakultetsstyrelsen, forskningsberedningen, lärarförslagsnämnden, forskarskolans styrgrupp och andra grupper och organ. När det gäller institutionens kvalitetsarbete med forskning och forskarutbildning är doktoranderna representerade i forskningsrådet och i institutionsrådet.

Ett gott exempel som bedömargruppen vill lyfta är att doktorander deltar i antagningsärenden. Ett annat gott exempel är att doktoranderna bjuds in att organisera en årlig konferens.

När utbildningen endast omfattar en doktorand kan det formella inflytandet vara svårt att uppfylla. Detta uppges också som ett utvecklingsområde i självvärderingen, vilket bedömargruppen alltså håller med om. Doktoranden kan till exempel introduceras till doktorandmöten med andra doktorander eller doktorandråd, för större delaktighet i och kännedom om vad olika styrelser och liknande har beslutat.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.