Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Musikpedagogik vid musikhögskolan i Malmö har idag, genom sin historia, en nära koppling till såväl utbildning som fortbildning av musiklärare. Musikhögskolan i Malmö tillvaratar sin egen historia på ett konstruktivt sätt, vilket innebär att man har en stark ställning inom den musikpedagogiska forskningen och inom forskarutbildningar internationellt, framför allt i Norden.

Avdelningen samverkar aktivt med olika institutioner och inriktningar inom musikforskningen, såväl nationellt som internationellt.

Handledningen ger intryck av att fungera väl. Antalet handledare samt handledarnas sammansättning och sammantagna kompetens står väl i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med ett docentprogram, där fakulteten idag har fyra docenter i musikpedagogik och möjligheter till ytterligare tillväxt under.

Bedömargruppen bedömer sammantaget att aspektområdet utformning, genomförande och resultat är ett utvecklingsområde. När det gäller aspekten måluppfyllelse ser bedömargruppen behov av utveckling av en tydlighet i den struktur för hur utbildningens olika delar ska bidra till de olika examensmålen. Självvärderingen och dess olika bilagor ger dock ett intryck av en stabil utbildning där samarbete och flexibilitet är centralt. Det finns en systematik i upplägg, genomförande och examination. Självvärderingen och intervjuerna ger dock inte tillräckligt med underlag för att avgöra balansen mellan bred och mer specifik kunskap. Det saknas tillräckligt konkreta och specifika beskrivningar av utbildningens arbete med måluppfyllelse för de olika kunskapsformerna för att helt kunna fastställa om dessa förhållanden följs upp systematiskt och därmed säkerställer hög kvalitet.

Utbildningen har en stark koppling till det musikpedagogiska praxisområdet. De utexaminerade får främst arbete inom högre utbildning, och har därmed en viktig roll i det breda arbetsliv som stöds av en högre utbildning. Det saknas dock viss information i självvärderingen om hur användbar utbildningen är i arbetslivet utanför det akademiska området.

Doktoranderna i musikpedagogik får rika möjligheter att ta aktiv del i att utveckla såväl utbildningen som olika lärprocesser. Vid musikhögskolan finns en tydlig strategi för att integrera doktoranderna i verksamheten, och man arbetar aktivt för att skapa en tillåtande och öppen attityd och ett inkluderande förhållningssätt. För att säkerställa ett tillräckligt stort antal doktorander inom seminarieverksamheten samverkar musikhögskolan med forskarutbildningen i musikpedagogik vid Göteborgs universitet, och med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Bedömargruppen anser att det ändå finns en svaghet som rör systematiken kring arbetsmiljöarbetet, och en avsaknad av reflektion kring stress inom forskarutbildningen. Detta område bör ses över med en nulägesanalys, som sedan stödjer det vidare arbetet med eventuella åtgärder och uppföljning. Vidare finns en svaghet kring rutinerna för handledarbyten. Sammantaget bedöms doktorandernas perspektiv vara tillfredsställande.

Enligt självvärderingen är jämställdhetsperspektivet integrerat i alla utbildningens delar: utformning, genomförande, utvärdering och utveckling. Detta framstår som övertygande.

Det finns strukturer för utvärdering och uppföljning, som utgör en grund för systematisk uppföljning. Framför allt verkar seminarieformen spela en stor roll i uppföljningen av måluppfyllelsen. Bedömargruppen vill dock lyfta behovet av en mer systematisk uppföljning. Till exempel kan progression och koppling till examensmål och utbildningens upplägg och innehåll förstärkas och förtydligas.