Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Musikhögskolan i Malmö erbjuder doktoranderna ett varierat kursutbud av hög kvalitet. Kursdelen av utbildningen omfattar 90 högskolepoäng. Obligatoriska kurser är bland annat introduktionskurs 15 högskolepoäng, kurser i vetenskapsteori samt minst en av de grundläggande metodkurserna analys av kvantitativa data eller kvalitativa forskningsmetoder på 7,5 högskolepoäng vardera. Självvärderingen visar att de individuella studieplanerna har formulerats utifrån den allmänna studieplanen. Utbildningens upplägg är tänkt att säkerställa att doktoranderna uppfyller examensmålen och lärandemålen, och med hjälp av olika dokument visar man hur progression uppnås under utbildningen. Självvärderingen beskriver också olika kvalitetsutvecklande åtgärder som vidtas i samband med uppföljning.

Doktoranderna uppmanas till så mycket samarbete som möjligt när det gäller uppläggning, litteraturläsning och datainsamling. Här är seminarier en central del även i det enskilda avhandlingsarbetet. En stor del av handledningen sker om möjligt också i grupp och i seminarieform, och man arbetar med såväl kurs- och temaseminarier som schemalagda grupphandledningsseminarier. Enligt musikhögskolan medför detta att kunskapsutbytet och förståelsen blir synlig när doktoranderna tar del av andra doktoranders kommentarer och råd. Detta ger doktoranderna tillgång till bredare referensramar.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i linje med motsvarande forskarutbildningar för övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktoranderna ska kunna slutföra sina utbildningar inom den angivna tiden.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter

Seminarieverksamheten är en central del av forskarutbildningen i musikpedagogik. I självvärderingen betonas att det är de regelbundna seminarierna, där doktoranderna i grupp diskuterar sina tankar och idéer, som bidragit till att samtliga doktorander genom åren avlagt forskarexamen och därmed nått sina mål. Denna utbildningsstruktur som bygger på att socialiseras i grupp genomsyrar också genomförandet av forskarutbildningen som helhet. Flera olika typer av seminarier ramar in forskarutbildningen i takt med att den fortskrider: kursseminarier, avhandlingsseminarier (planeringsseminarium, resultatseminarium och slutseminarium), handledningsseminarier (vanligtvis i grupp), projektseminarier, textseminarier och docentseminarier. Utöver dessa seminarier finns även det så kallade högre seminariet. Detta är ett forum för diskussion, reflektion och idéutbyte i pedagogiska och konstnärliga ämnen. Deltagare där är lärare och studerande på olika nivåer vid musikhögskolan, samt lärare och handledare från skolväsendet och från övrig konstnärlig och kulturell verksamhet i samhället.

Vid den årliga uppföljningen av den individuella studieplanen följer handledaren upp att upplägg av lärandeaktiviteter och examination leder till progression och att examensmålen nås. Detta gäller för samtliga kunskapsformer.

Kursvärderingarna är ett viktigt instrument för att säkerställa kvaliteten och måluppfyllelsen. Även om utvärderingarna varierar i sin form (muntliga, skriftliga, individuella, kollektiva) genomförs de systematiskt. Utöver detta finns dessutom särskilda seminarier där det gångna året diskuteras och utvärderas.

Upplägg av och innehåll i utbildningen verkar väl genomtänkt. Självvärderingen innehåller dock ingen information om hur forskarutbildningen utvecklar och säkerställer bred kunskap och bred förståelse respektive mer specifik och avgränsad kunskap och förståelse. Det saknas också konkreta beskrivningar av krav vid examination, vilket innebär att det är svårt att bedöma om examinationsformerna är genomtänkta, tydligt uttryckta och följs upp. I intervjuerna hänvisade man till målformuleringar för kurser och uppgifter, till handledarsamtalen och de avstämningar som sker i dessa samt till mentorsdiskussioner i doktorandgrupperna. Man hänvisade också till arbetet med avhandlingen, konferenser, seminarier, kurser samt det medvetandegörande lärande som sker i anslutning till detta. Bedömargruppen vill ändå påpeka att arbetet med att medvetandegöra och stämma av i förhållande till kunskap och förståelse kan göras ännu tydligare, särskilt med hänsyn till att doktoranderna utvecklar kunskap både inom ämnet musikpedagogik och inom vetenskaplig metodik inom musikpedagogik.

Bedömargruppen betraktar därför uppföljning som ett utvecklingsområde som man måste fokusera på, så att det säkerställs att progression uppnås under utbildningen och att kopplingen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination är av hög kvalitet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Den systematik som självvärderingen redogör för när det gäller upplägg, genomförande och examination vid musikhögskolan säkerställer att doktoranderna uppvisar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning. Självvärderingen beskriver grunden för utformningen av studierna som bred: "Vår utgångspunkt är att kurserna, förutom att stödja avhandlingsarbetet och ge en fördjupning inom ett visst område, även ska tillgodose kravet på bredd i utbildningen av forskare." Den uppfattning som beskrivs i självvärderingen är en bra grund för måluppfyllelse. Bland de obligatoriska kurser som krävs för examen ingår kurser i forskningsmetodik. I självvärderingen redogörs för hur examensmålen uppnås genom en av dessa kurser, analys av kvalitativa data. Kursportföljen kan karaktäriseras som flexibel på så sätt att man ger utrymme för en individuellt utformad utbildning, där även kurser på andra institutioner kan ingå. Detta upplägg för genomförande förutsätter ett starkt nätverk, vilket finns och beskrivs väl i självvärderingen.

Uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Precis som för kunskapsformen kunskap och förståelse följs progression och måluppfyllelse för den enskilde doktoranden upp genom den årliga revideringen av den individuella studieplanen. För uppföljning av kurser är kursvärderingar ett viktigt instrument. Samtidigt saknar självvärderingen tillräckligt konkreta beskrivningar av hur just aspekten färdighet och förmåga följs upp. Det är svårt att utifrån självvärderingen uttala sig om att progression av målet färdighet och förmåga uppnås specifikt under utbildningen, eller att utbildningen säkerställer att doktoranderna uppnår just detta mål. I intervjuerna betonas att färdighetsaspekten övas upp och utvärderas i samband med upprepade presentationer. Trots detta kan bedömargruppen inte utifrån den allmänna bilden av forskarutbildningen konstatera att kopplingen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination är tydlig nog. Intervjuerna uttryckte att denna kunskapsform följs upp genom handledning och seminarier, samt genom skrivande av avhandlingstexter. Detta uppfattar bedömargruppen som trovärdigt. Bedömargruppen vill ändå påpeka att även för måluppfyllelse av färdighet och förmåga anses uppföljning vara ett utvecklingsområde, där syftet måste vara att doktoranderna ska vara medvetna om och visa förutsättningar för att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Lärosätet betonar utbildningens bredd och lägger stor vikt vid metoder och etiska aspekter av forskning. Självvärderingen anger att "mycket av det som beskrivits i tidigare stycken avser att säkerställa även måluppfyllelse avseende värderingsförmåga och förhållningssätt". Det medför att musikhögskolan i Malmö i princip inte beskriver detta som en specifik aspekt i självvärderingen. Bedömargruppen har också noterat att forskningsetiska bedömningar diskuteras fortlöpande, och att forskningsetik varit i fokus för diskussioner och seminarier under doktorandernas utbildning. Under intervjuerna beskrevs hur denna kunskapsform implicit finns närvarande i forskarutbildningen. Examinerande moment och arbete med etiska ansökningar anges som tillfällen där värderingsförmåga och förhållningssätt övas och prövas, men kurserna och kurslitteratur skulle kunna ha en större del i att stimulera detta. Vid intervjuerna framkom också att doktoranderna upplever att de når målen, och att de kan visa på intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranderna bedömer också att de har nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, om vetenskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur vetenskapen används.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Precis som för de övriga kunskapsformerna följs progression och måluppfyllelse för den enskilde doktoranden upp genom den årliga revideringen av den individuella studieplanen. För uppföljning av kurser är kursvärderingar ett viktigt instrument som ger underlag för förbättringar av kurserna. Framför allt hur man använder seminarieformen antas spela en stor roll för att följa upp måluppfyllelsen för bedömningsförmåga och förhållningssätt. Bedömargruppen saknar ändå tillräckligt konkreta beskrivningar i självvärderingen för att kunna slå fast om musikhögskolan i Malmö följer upp detta mål systematiskt. Även om aspekten verkar vara välintegrerad i det sätt som utbildningen drivs på är det svårt att utifrån självvärderingen uttala sig om att progression av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås under utbildningen, eller att utbildningen säkerställer att doktoranderna uppnår just detta mål. I intervjuerna hänvisar man till vikten av grupphandledningen och uppföljande seminarier kring etiska frågor, samt att man tränar på att bedöma frågor. Detta bidrar utan tvivel till att öka medvetenheten, men bedömargruppen vill ändå lyfta fram arbetet med den systematiska uppföljningen och utvecklingen av värderingsförmåga och förhållningssätt som ett utvecklingsområde för utbildningen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Den musikpedagogiska utbildningen vid Lunds universitet (musikhögskolan i Malmö) har en bred men ändå kärnorienterad utformning. Självvärderingen och dess olika bilagor ger ett robust intryck av ett system med en hög grad av systematik, där samarbete och flexibilitet är centralt.

När det gäller måluppfyllelse ser bedömargruppen att musikhögskolan skulle kunna utveckla en tydligare struktur för hur olika delar av utbildningen ska bidra till att säkra måluppfyllelse av de olika kunskapsformerna, hur detta följs upp, hur eventuella brister tas om hand och hur man återkopplar detta.

I självvärderingen finns exempel på lärandemål som knyts till metodologi. Forskningsetik diskuteras fortlöpande på kurser och seminarier. I självvärderingen saknas dock precis och mer utförlig beskrivning om balansen mellan bred och mer specifik kunskap. Även om intervjuerna tillförde information om hur man arbetar med de olika kunskapsformerna saknas det ändå mer konkreta och specifika beskrivningar för utbildningens arbete med måluppfyllelse. Även om de olika kunskapsformerna verkar vara väl integrerade i utbildningen vill bedömargruppen understryka att den systematiska uppföljningen av måluppfyllelse måste ses som ett viktigt utvecklingsområde, som såväl doktorander som handledare och ledning måste fokusera på för att uppnå målen med utbildningen. Trots vissa svagheter i uppföljning och återkoppling bedöms aspektområdet vara tillfredställande.