Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Bedömargruppen konstaterar att det musikpedagogiska forskarutbildningsämnet vid musikhögskolan i Malmö (Lunds universitet) framstår som välmotiverat och adekvat. Vid profileringen av utbildningen verkar särskild hänsyn ha tagits till musikpedagogikens roll i den obligatoriska skolan och i lärarutbildningen. Den har därför en stark bas när det gäller kopplingen till behov i samhället. Musikpedagogik vid musikhögskolan har genom sin historia en nära koppling till såväl utbildning som fortbildning av musiklärare. Det övergripande ansvaret för forskarutbildningen i musikpedagogik ligger inte på musikhögskolan, utan på den konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet. Utifrån beskrivningen i självvärderingen och i den allmänna studieplanen framstår avgränsningen av forskarutbildningsämnet som välbalanserad och välmotiverad. Ämnets avgränsning och kopplingen till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är tydlig, och de argument som framförs är välmotiverade och adekvata.

I självvärderingen beskrivs tydligt hur forskarutbildningen i musikpedagogik är kopplad till vetenskaplig verksamhet och beprövad erfarenhet. Detta beskrivs som "grundläggande utgångspunkter". En annan grundläggande utgångspunkt är att musikpedagogik består av integrerade utbildningsdelar, där även lärarutbildningen ingår. Lärarutbildningen i musik betraktas därmed som forskarförberedande redan från första terminen. Ytterligare en annan utgångspunkt är att musikhögskolan ska studera och lära av det samhälle den ingår i, och att kunskap om musikaliskt lärande måste genereras ur verksamheter utanför universitetet. Samarbetet mellan akademi och annan verksamhet (med musiklärare i skolor) får därmed effekter på den musikpedagogiska forskningen och forskarutbildningen. Detta ger att forskningen och numera forskarutbildningen i musikpedagogik har organiserats i nära kontakt med lärarutbildningen i musik och med lärare och musikundervisning på det musikpedagogiska verksamhetsfältet.

Musikpedagogisk forskning är en förhållandevis liten disciplin, vilket gör att det finns ett stort behov av nätverk och samverkan. Musikhögskolan samverkar därför med andra institutioner och inriktningar inom musikforskningen. Omfattande samverkan sker exempelvis med de andra forskarutbildningsämnena inom musikområdet vid Lunds universitet och vid Campus Helsingborg. Miljön i Malmö samverkar även med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, genom att två av doktoranderna är placerade där. Samverkan sker dessutom på nationell och nordisk nivå via nätverk och olika forskningskonferenser där doktoranderna deltar med presentationer och diskuterar sina pågående avhandlingsarbeten.

Musikhögskolan i Malmö har enligt självvärderingen en stark och central position i den musikpedagogiska forskningen och bland forskarutbildningar i musikpedagogik. Denna position hänger samman med mängden avhandlingar och licentiatuppsatser, men också med att man som enda musikhögskola också äger sitt kunskapsområde inom lärarutbildningen. I självvärderingen uppges att den nära kopplingen mellan musiklärarutbildningen och forskningsverksamheten medför att musiklärarutbildningen kan dra nytta av musikpedagogisk forskningskompetens. På så sätt säkerställs också återväxten av doktorander. I självvärderingen återges exempel på denna koppling.

I självvärderingen beskrivs det musikpedagogiska utbildnings- och forskningsområdet som en syntes av tre viktiga musikrelaterade traditioner: musikkonservatorietraditionen, lärarseminarietraditionen och den akademiska universitetstraditionen. Det musikpedagogiska forskningsämnet i Malmö bygger på alla dessa traditioner, men man har samtidigt valt en medveten profil med tonvikt på musikpedagogisk praxis. Enligt självvärderingen består denna av verksamhetsområden som musiklärare, lärarutbildningen och musikpedagogisk verksamhet i skolor och kommuner. Administrativt är forskningsämnet inlemmat i den konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet. Denna placering verkar vara en bra utgångspunkt för relevant musikpedagogisk forskning och forskarutbildning, liksom medvetenheten om den egna ställningen i förhållande till traditionen inom det musikpedagogiska området. Bedömargruppen anser därför att forskarutbildningsämnets avgränsning är välmotiverad och adekvat, och konstaterar att utbildningen också verkar vara medveten om bredden och traditionen inom hela det musikpedagogiska området i Sverige. De som driver utbildningen har ett tydligt internationellt fokus, vilket också kommer till uttryck i publiceringslistorna.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Det nuvarande antalet doktorander vid musikhögskolan i Malmö är sju, varav två finns vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Doktoranderna stöds av en grupp professorer, handledare och docenter vilket ger en heltäckande miljö bestående av 21 forskare. Personalgruppen verkar vara välbalanserad och anpassad till utbildningens omfattning. Miljön verkar också på ett bra sätt ha tagit hänsyn till kontinuiteten. Den person som varit huvudansvarig professor fram till våren 2017, som också var mycket central vid uppbyggnaden av utbildningen, blir nu ersatt av personer med professorskompetens som kommer att föra arbetet vidare. Sammantaget ger självvärderingen och dokumentationen av publicering och verksamhet ett mycket gott intryck. Handledare och lärare verkar dessutom, genom det nära samarbetet med skola och lärarutbildning, ha en sammantagen kompetens som står i god proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Varje doktorand har både en huvudhandledare och en biträdande handledare. De samlade handledarresurserna är enligt självvärderingen sammanlagt 544 arbetstimmar för hela utbildningen på forskarnivå i musikpedagogik, vilket är tillfredsställande ur ett nationellt perspektiv. Handledargruppen blir väl insatt i samtliga avhandlingsprojekt, vilket underlättar om någon doktorand behöver byta handledare. Därmed går det att konstatera att utbildningen på forskarnivå i musikpedagogik har en modell för att hantera sådana situationer.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lunds universitet har beslutat att samtliga handledare vid forskarutbildningarna ska ha genomgått handledarutbildning. Forskarutbildningen i musikpedagogik har under 2016 haft ett handledarinternat, som kommer att följas upp med handledarträffar och grupphandledning där samtliga doktorander och handledare deltar och utbyter åsikter och erfarenheter. Liknande frågor lyfts också inom docentprogrammet. Detta program inrättades 2009 som ett led i säkerställande av handledarkompetens och som ett stöd för disputerade lärare att uppnå docentkompetens. Programmet har även blivit en samlingspunkt för diskussioner på nationell nivå mellan disputerade inom musikpedagogisk forskning. Självvärderingen ger flera exempel på kompetensutvecklingsinsatser som syftar till att stödja handledningskompetensen, även internationella sådana. Detta visar att det finns en välorganiserad kompetensutveckling som följs upp av forskarutbildningens ledning. Uppföljningens resultat omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling.

Bedömargruppen vill också lyfta fram det faktum att självvärderingen redovisar en omfattande och varierad lista på seminarieformer och händelser som är inriktade på kompetensutveckling. Även om själva doktorandarbetet utformas som ett individuellt projekt verkar samarbete och gemensam utveckling ändå vara centralt.

Fakulteten har tidigare antagit fyra docenter i musikpedagogik, och under 2017 har ytterligare några fler antagits. I och med att musikhögskolan i Malmö upprätthåller ett aktivt docentprogram säkerställs kvaliteten på handledarkompetensen systematiskt. Särskilt intressant är introduktionen av det öppna docentprogrammet. Det är ett exempel på ett framåtblickande tänkande som fokuserar på att bygga upp kompetens, och ger uttryck för en miljö med systematiska initiativ för att utveckla kompetens med relevant inriktning.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället, både nationellt och internationellt.

Forskningsmiljöns fokus vad gäller publicering verkar sedan länge ligga på publicering i erkända internationella tidskrifter. Forskningen bör därför kunna beskrivas så att den ligger på en hög nivå såväl vetenskapligt som konstnärligt, och ger därmed förutsättningar för en forskarutbildningsmiljö av hög kvalitet. Musikhögskolan i Malmö har en dokumenterad ambition att utveckla doktorandernas horisont, bland annat genom medverkan i lokala, nationella och internationella nätverk. Det förekommer ett internt samarbete inom fakulteten och Lunds universitet, men också samarbete med närliggande utbildningar på forskarnivå och ett omfattande internationellt samarbete. Det finns vidare omfattande internationella inslag i form av deltagande i konferenser, forskningsnätverk och besök av utländska föreläsare. Avdelningen för musikpedagogisk forskning har via det nordiska nätverket för musikpedagogisk forskning inte bara utvecklat en intern kompetens och egen forskning, utan också ett centralt samarbete kring forskarutbildning på nordisk grund.

Lokalerna vid musikhögskolan är väl samlade som en egen enhet som delas med forskarutbildningen i musik. Till detta kommer Inter Arts Center, fakultetens gemensamma lokaler för forskning inom det konstnärliga området, och ett närliggande referensbibliotek som väl uppfyller forskningens och utbildningens krav och behov.

Avdelningen för musikpedagogisk forskning har via det nordiska nätverket inte bara utvecklat den interna kompetensen och den egna forskningen, utan också ett centralt samarbete för utbildning på forskarnivå i musikpedagogik på nordisk grund. Doktoranderna medverkar vid nordiska och andra internationella konferenser, där de presenterar delar av sitt avhandlingsarbete. Detta innebär att de också tränar sig på engelska, knyter internationella kontakter och bygger nätverk. Några doktorander deltar även i internationella nätkurser.

Utöver de seminarier som självvärderingen beskriver finns det också så kallade Social writings, halvdagar där doktorander och handledare samlas för att arbeta med sin forskning i gemensamma skrivarstugor. Varje doktorand har även ett virtuellt rum i form av en Google sites-sida där både doktoranden och handledarna kan följa avhandlingsprojektets framväxt, även när de inte ses fysiskt vid seminarier och handledningsträffar.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen visar att utbildningen på forskarnivå i musikpedagogik håller en hög vetenskaplig nivå och att kursinnehållet utvärderas systematiskt på både institutionsnivå och fakultetsnivå.

Det finns ett systematiskt och utvecklingsorienterat tänkande med uppföljningen. Systematiska bedömningar görs till exempel av presentationer av doktorandernas pågående arbete bland annat vid öppna, offentliga seminarier som hålls vid minst tre tillfällen under utbildningstiden. Uppföljning sker också genom att låta andra forskare/handledare granska avhandlingsmanus. De ansvariga vid musikhögskolan i Malmö följer upp utbildningsmiljön systematiskt för att garantera en hög kvalitet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Forskarutbildningsämnets avgränsning framstår som välbalanserad och välmotiverad. Ämnets avgränsning och kopplingen till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är tydlig, och de argument som framförs är välmotiverade och adekvata.

Handledningen verkar fungera väl. Antalet handledare och deras sammantagna kompetens står väl i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Det finns en tydlig systematik i hur doktorandernas kunskaper och prestationer ska redovisas och granskas.

Avdelningen för musikpedagogik vid musikhögskolan har, genom sin historia, en nära koppling till såväl utbildning som fortbildning av musiklärare. Denna koppling framträder tydligt i självvärderingen. Samarbetet mellan akademi och verksamhet (med musiklärare i skolor) får påtagliga effekter på den musikpedagogiska forskningen och på forskarutbildningen. Musikhögskolan i Malmö tillvaratar och utvecklar sin historia på ett konstruktivt sätt, vilket också innebär att de har en stark ställning inom den musikpedagogiska forskningen och forskarutbildningarna internationellt - framför allt i Norden.

Avdelningen samverkar aktivt med olika institutioner och inriktningar inom musikforskningen, såväl nationellt som internationellt.

Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram det goda exemplet och nyttan med ett docentprogram, där fakulteten idag har fyra docenter i musikpedagogik och möjlighet till ytterligare tillväxt.