Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningsämnet beskrivs som mångvetenskapligt där skilda teoretiska perspektiv och metoder förekommer i den forskningsmiljö som forskarutbildningen ingår i. Forskarna i forskarutbildningsmiljön är produktiva och bedriver forskning med ett starkt fokus på skolforskning med olika inriktningar såsom sociala relationer, klassrumsforskning och ämnesdidaktisk forskning. Handledarkompetensen och tillgången till handledare är god. Lärare och handledare från både den egna avdelningen och andra medverkar i forskarutbildningskurserna, vilket gör att doktoranderna får tillgång till olika kompetenser och får möta olika perspektiv. Forskarutbildningsmiljön bedöms hålla hög kvalitet och följs systematiskt upp genom granskningar på olika nivåer. Ansvaret för åtgärder vilar främst på forskningsledaren.

Sammantaget bedöms forskarutbildningen genom sin utformning tillgodose att doktoranderna får goda förutsättningar att utveckla de kunskaper, förmågor och förhållningssätt som krävs. Det finns en stark koppling mellan aspekterna och utbildningens moment. Det innebär att det är i kurserna doktoranderna utvecklar kunskap och förståelse, medan färdighet och förmåga utvecklas genom handledning och avhandlingsarbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt utvecklas genom den mer externa verksamheten som seminarier och konferenser samt det egna forskningsprojektet.

De obligatoriska kursernas omfattning och upplägg tillgodoser bredd på ett bra sätt. För att utveckla djup kunskap erbjuds flera valbara kurser både inom institutionen och vid lärosätet som helhet.

Arbetet med systematisk uppföljning av både utbildningen och doktorandernas progression bedöms fungera bra. En styrka i sammanhanget är att lärandemålen är tydliggjorda genom fastställda kursplaner för kurserna, och att planerade och genomförda aktiviteter kopplas tydligt till examensmålen i den individuella studieplanen. Det finns även utarbetade rutiner för kursutvärderingar och doktorandundersökningar. Det finns en tydlig struktur i hur man följer doktorandernas progression i handledningen, vid avhandlingsseminarierna och i arbetet med den individuella studieplanen. Man har också en struktur för att fånga upp eventuella avvikelser.

Utbildningen ger goda förutsättningar för en fortsatt karriär inom akademin. En anledning till det är att flertalet handledare är en del av lokala, nationella och internationella akademiska nätverk. Även externa kontakter med kommuner och skolor möjliggör utbyte av erfarenheter. En del av handledarna är involverade i olika forsknings- och samverkansprojekt som i sig gör det möjligt att följa samhällsutvecklingen på ett nära sätt. Samverkan med arbetslivet utanför akademin sker även i enskilda forskningsprojekt, genom möten med representanter för arbetslivet som är öppna för alla doktorander och genom den anställningsform som kallas avtalsdoktorand.

Självvärderingen visar att utbildningen aktivt verkar för att doktoranderna ska delta i att utveckla utbildningen. Det sker på individuell nivå i utformandet av den egna utbildningen och på övergripande nivå genom formell representation i utskott och nämnder. Dessutom finns det rutiner för kursutvärderingar, medarbetarundersökningar och doktorandundersökningar. Det finns möjlighet till val även inom de obligatoriska kurspoängen, och det är möjligt att tillgodoräkna sig kurser från andra lärosäten. Detta innebär att det finns goda möjligheter för doktoranderna att påverka och utforma sin egen utbildning. Utformningen av den individuella studieplanen, med övergripande planering redan från start och en tydlig koppling mellan aktiviteter och examensmål, kan också bidra till samtal där fortlöpande planering och val vad gäller utbildningens upplägg och innehåll kopplas till doktorandernas utveckling och behov i olika faser.

Det finns en struktur för att bevaka att ett jämställdhetsperspektiv och lika villkor beaktas, vilket är en utmärkt grund för att se till att utbildningen genomsyras av jämställdhetsperspektiv. Styrelsen för utbildningsvetenskap har utsett en genuslektor som har till uppdrag att säkerställa ett genus- och jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Det finns även ett forum för genusvetenskap, en strategigrupp för lika villkor, riktlinjer för likabehandling avseende lön samt särskilda karriärsamtal för att säkerställa allas möjligheter till akademisk karriär. Vidare nämns att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra kurser så att kurslitteratur och innehåll representeras av både kvinnor och män. Personer av olika kön ska vara representerade i all verksamhet, och doktoranderna bör ha en kvinna och en man som handledare.

Det finns utarbetade rutiner och organisatoriska strukturer för hur doktorandernas arbete ska följas upp, hur kurser och andra aktiviteter ska revideras och på vilket sätt återkoppling ska ske till de aktörer som finns inom akademin. Sammantaget bedöms kvalitets-, gransknings- och utvecklingsarbetet utföras på ett bra sätt med systematisk uppföljning. Självvärderingen ger ett flertal exempel på hur identifierade utvecklingsområden har blivit föremål för förändringsarbete och åtgärder på olika nivåer. Goda exempel på kvalitetsarbete är återkommande medarbetar- och doktorandundersökningar, upprättande av handlingsplaner och involvering av forskarstuderande i arbetet. Ytterligare ett gott exempel är att man återkommande och fördjupat granskar och följer olika fokusområden i den individuella studieplanen.

När det gäller uppföljningen av arbetslivsperspektivet sker det enligt självvärderingen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, där kursvärderingar och arbetet med de individuella studieplanerna är viktiga inslag. Bedömargruppen anser dock att det är oklart på vilket sätt erfarenheter efterfrågas, utvärderas och bidrar till att kvalitetssäkra och utveckla arbetslivsperspektivet i utbildningen. I självvärderingen skriver lärosätet att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller att ta vara på erfarenheter från alumner som valt att lämna lärosätet för arbete vid annat lärosäte, eller som valt att gå till arbetsgivare utanför akademin.