Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Sammantaget bedöms den systematiska uppföljningen av kvalitets-, gransknings- och utvecklingsarbetet som tillfredsställande. Det finns ett flertal exempel på hur identifierade utvecklingsområden har blivit föremål för förändringsarbete och åtgärder på olika nivåer.

Rutiner finns för att systematiskt följa upp handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens. Till exempel genomför avdelningschefen regelbundna verksamhets- och kompetensanalyser och återkopplar resultaten till forskningsledaren, prefekten, institutionsstyrelsen och anställningsnämnden. Det finns handledarkollegiemöten för att diskutera kompetensutvecklingsbehov, och en gång varje år sammankallar forskarutbildningens studierektor alla handledare vid institutionen. På individuell nivå följs handledarnas och lärarnas kompetens upp i medarbetarsamtalen.

Den systematiska uppföljningen av forskarutbildningsmiljön består främst av en årlig skriftlig självrapportering om avdelningens forskningsverksamhet som lämnas till styrelsen för utbildningsvetenskap. Andra exempel på uppföljningar av forskarutbildningsmiljön är avdelningschefens årliga medarbetarsamtal, forskningsledarens dialogträffar med doktoranderna två gånger per år, handledarsamtal med doktoranderna, samtal med doktoranderna för att följa upp de individuella studieplanerna, doktorandundersökningar och bibliometriska analyser. Även doktorandernas psykosociala miljö följs upp. Ansvaret för de psykosociala uppföljningarna ligger på avdelningschefen, men även forskningsledaren är involverad. Det som skulle kunna utvecklas är ett sätt att samla in synpunkter och återkoppling från parter utanför akademin såsom samhällsföreträdare och de som ingår i forskningsprojekt som deltagare.

Ett viktigt verktyg för att följa upp måluppfyllelse av kunskapsformerna är de individuella studieplanerna. Dessa granskas av forskarutbildningsadministratören och studierektorn innan de fastställs. Varje år väljs någon särskild delaspekt av planerna ut som granskas särskilt noga.

Uppföljningen av arbetslivsperspektivet sker enligt självvärderingen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, där kursvärderingar och de individuella studieplanerna är viktiga inslag. Under intervjuerna framkom att handledarna och doktoranderna diskuterar meritering och framtida karriär, men att fokus då ligger på att planera för en fortsatt karriär inom akademin. När det gäller att omsätta uppföljningarnas resultat till åtgärder anger man att erfarenheterna tas väl omhand. Det är dock oklart på vilket sätt dessa erfarenheter efterfrågas, utvärderas och bidrar till att kvalitetssäkra och utveckla arbetslivsperspektivet i utbildningen. I självvärderingen skriver lärosätet att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller att ta vara på erfarenheter från alumner som valt att lämna lärosätet för arbete vid annat lärosäte, eller som valt att gå till arbetsgivare utanför akademin.

Det är formella organ på områdes- och institutionsnivå som ansvarar för de uppföljningsrutiner som ska säkerställa doktorandinflytande. Dessa organ genomför kursvärderingar, årlig uppföljning och revidering av de individuella studieplanerna samt årliga doktorandmöten. De genomför också medarbetar- och doktorandundersökningar. Uppföljningarnas resultat återkopplas till ansvariga i forskningsmiljön, och tas även upp i dialogmöten mellan forskningsledaren och doktorandgruppen. Doktorandrepresentanter finns i de nämnder och styrelser som rör forskarutbildningen, vilket borgar för doktorandernas insyn, delaktighet och inflytande i forskarutbildningen samt i lärosätets verksamhet som helhet.

I den systematiska uppföljningen av jämställdhetsperspektivet är medarbetarundersökningarna en central del. En annan del är den årliga uppföljningen av framtagna handlingsplaner.