Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Självvärderingen visar att utbildningen aktivt verkar för att doktoranderna ska delta i att utveckla utbildningen. Detta sker på individuell nivå i utformandet av den egna utbildningen, och på övergripande nivå genom formell representation i utskott och nämnder. Dessutom finns det rutiner för kursvärderingar, medarbetarundersökningar och doktorandundersökningar. Det är möjligt att välja även inom de obligatoriska kurserna, och varje termin tillfrågas doktorandgruppen om vilka valbara kurser de önskar att forskningsmiljön ska ge. Det är också möjligt att tillgodoräkna sig kurser från andra lärosäten. Utformningen av den individuella studieplanen, med övergripande planering redan från start och en tydlig koppling mellan aktivitet och examensmål, kan också bidra till samtal där fortlöpande planering och val vad gäller utbildningens upplägg och innehåll kopplas till doktorandernas utveckling och behov i olika faser.

På en övergripande nivå verkar lärosätet för doktorandernas inflytande, delaktighet och insyn vad gäller utbildning och arbetssituation, genom att doktoranderna har formell representation i de utskott och nämnder som är relevanta för utbildningen. Det finns också exempel på att doktorander har varit involverade i förändrings- och utvecklingsarbete. För tillfället finns dock inget lokalt doktorandråd. Trots att institutionsledningen uppmuntrar sådan verksamhet har det varit svårt att få kontinuitet i den. Istället är det avdelningarna som har ansvar för att bevaka doktorandernas arbetsmiljö. Detta gör man genom att skapa tillhörighet och ett gott arbetsklimat med hjälp av information, avdelningsinternat och arbetsplatsträffar. Man har också årliga medarbetarsamtal som bland annat behandlar frågor om psykosocial arbetsmiljö. Avtalsdoktoranderna har medarbetarsamtal med sina respektive chefer i kommunen. Här kan det finnas anledning att uppmärksamma hur man bevakar denna doktorandgrupps intressen och situation. Frågor om arbetsmiljö behandlas även vid de årliga mötena mellan studierektorn och doktorandgruppen. Att det finns ett sådant forum bedöms som positivt även om det bara äger rum en gång om året och sker i grupp. Mötena ger tillfällen att dryfta frågor med någon annan än den egna chefen eller handledaren. Vid dessa möten hämtar man även in doktorandernas synpunkter på forskarutbildningens upplägg och innehåll.

Vad gäller alumner beskriver självvärderingen att flera av de disputerade blir kvar genom anställning på institutionen, och att man därigenom kan ta vara på tidigare forskarstuderandes erfarenheter av utbildningen.

Ett gott exempel på hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor, och på hur man förebygger stressrelaterad ohälsa, är det doktorandprogram i samverkan med företagshälsovården som alla forskarstuderande erbjuds. Programmet består av tre moduler som ligger i olika faser av forskarstudierna och erbjuder stöd kopplat till att vara verksam på en arbetsplats med uppgifter som kräver hög grad av självstyre.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns rutiner och utpekade ansvariga för uppföljning av doktorandinflytandet. Ansvaret för uppföljningsrutinerna ligger på olika formella organ på områdes- och institutionsnivå och innefattar att säkerställa doktorandinflytande genom kursvärderingar, årlig uppföljning och revidering av de individuella studieplanerna samt årliga doktorandmöten. Man genomför också medarbetar- och doktorandundersökningar. Uppföljningarnas resultat återkopplas till ansvariga i forskningsmiljön, och tas även upp i dialogmöten mellan forskningsledaren och doktorandgruppen.

Doktorandrepresentanter finns i de nämnder och styrelser som rör forskarutbildningen, vilket borgar för doktorandernas insyn i och möjlighet till delaktighet och inflytande i såväl forskarutbildningen som i lärosätets verksamhet som helhet. Ett gott exempel på hur doktoranderna involveras i kvalitetsarbetet är att resultaten av medarbetar- och doktorandundersökningar följs upp i samarbete med doktoranderna. Planerade åtgärder dokumenteras i en handlingsplan som utvärderas efter två år när det är dags för nästa medarbetarundersökning.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.