Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningen i pedagogik vid Linnéuniversitet är en relativt stor utbildning med två campus, ett i Växjö och ett i Kalmar. Forskarutbildningen tillhör organisatoriskt den samhällsvetenskapliga fakulteten, och ansvaret för utbildningen delas mellan pedagogiska institutionen och institutionen för utbildningsvetenskap. I beskrivningen av den lokala ämnesprofilen tydliggörs förankringen i såväl vetenskapliga traditioner som i empirisk professionsvetenskap.

Doktorandernas deltagande i sex aktiva forskargrupper innebär att de får tillgång till nationella och internationella forskningsnätverk. De får också möjligheter att samverka med aktörer utanför akademin. I det samlade underlaget lyfts en del problem med att utbildningen bedrivs vid två campus, och att vissa doktorandgrupper har svårt att delta i miljöns vardagsverksamhet på grund av geografiska förhållanden, språk, undervisningsuppdrag eller anställning utanför lärosätet. Bedömargruppen ser det som angeläget att utbildningsmiljön görs tillgänglig för alla doktorandkategorier.

Den allmänna studieplanen beskriver hur lärandemål i de obligatoriska kurserna innehållsligt relateras till examensmålen. Bedömargruppen konstaterar att det samlade underlaget visar hur kurser, seminarier, handledning samt deltagande i nationella och internationella konferenser bidrar till att säkerställa kvalitet och måluppfyllelse i aspektområdet utformning, genomförande och resultat.

Vad gäller arbetslivsperspektivet konstaterar bedömargruppen att utbildningen framför allt förbereder för en yrkeskarriär inom akademin, med hänvisning till det egna rekryteringsbehovet. Bedömargruppen ser detta som en rimlig motivering men menar att detta inte utesluter att lärosätet också öppnar för andra karriärvägar.

Utifrån det samlade underlaget konstaterar bedömargruppen att doktorandperspektivet är integrerat i utbildningen vad gäller delaktighet och inflytande i stora delar av utbildningen, men att det finns en utvecklingspotential när det gäller möjligheten att påverka kursutbud och seminarier. Jämställdhetsperspektivet i utbildningen skrivs fram som en del av ett mer övergripande perspektiv som handlar om mångfald, likvärdighet och lika villkor. En ojämn könsfördelning råder i doktorandgruppen (betydligt fler kvinnor än män) och i handledargruppen (fler män än kvinnor). Bedömargruppen konstaterar att det samlade underlaget visar att det finns en medvetenhet om detta och att det pågår kvalitetsarbete för att synliggöra jämställdhetsperspektivet i utbildningsmiljön. Indikatorer för att följa upp jämställdhetsperspektivet vid lärosätet håller på att arbetas fram. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet intensifierar ett program för att stödja kvinnliga forskares meritering mot docent- och professorskompetens i syfte att åstadkomma en bättre balans mellan kvinnor och män.

Självvärderingen beskriver hur uppföljning, åtgärder och återkoppling för de olika aspektområdena organiseras, och var i organisationen ansvaret för detta ligger. Man beskriver också hur återkoppling till berörda intressenter sker. Det framgår vidare hur kvalitetsuppföljning sker systematiskt i utbildningens olika delar. Dessutom beskriver självvärderingen det pågående kvalitetsarbetet med åtgärder som är på väg att vidtas. Bedömargruppen konstaterar att de planerade åtgärderna väl anknyter till de problem som lyfts i det samlade underlaget, och att det framgick under intervjuerna att detta arbete har påbörjats aktivt.