Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna när examen utfärdas visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

I en bilaga till den allmänna studieplanen beskrivs hur de nationella examensmålen för doktors- respektive licentiatexamen säkerställs genom kurser, seminarier, konferensdeltagande, avhandlingsarbete och uppsatsarbete. Bilagan presenterar de obligatoriska kursernas mål, innehåll, undervisning och examinationsformer samt seminariernas organisation och roll i uppföljningen av avhandlingsarbetet. Vidare presenterar bilagan även syftet med konferensdeltagande samt avhandlingsarbetets uppläggning. En matris redogör detaljerat för relationen mellan examensmål, utbildningsmål och kursmål. Bedömargruppen menar att självvärderingen ger en detaljerad beskrivning av några av de fem obligatoriska kurserna och av en valbar kurs, samt hur innehållet i dessa säkerställer måluppfyllelse av examensmålen för kunskapsformen kunskap och förståelse. Den obligatoriska kursdelen omfattar enligt den allmänna studieplanen 45 högskolepoäng för doktorsexamen. Den valbara kursdelen omfattar 45 högskolepoäng för doktorsexamen respektive 15 högskolepoäng för licentiatexamen. Bedömargruppen konstaterar att de obligatoriska kurserna innehåller både metod och pedagogik som vetenskap och dess traditioner.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i linje med motsvarande forskarutbildningar i övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktoranderna ska kunna slutföra sina utbildningar inom den angivna tiden.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av det sammantagna underlaget framgår att de individuella studieplanerna följs upp varje år av doktorander och handledare tillsammans. Forskarutbildningens forskningssekreterare och studierektor ansvarar för att detta blir gjort. De individuella studieplanerna innehåller uppgifter om hur doktoranderna når examensmålen genom olika aktiviteter. Om arbetet inte fortgår som planerat behandlas ärendet av handledarkollegiet. Självvärderingen anger att de individuella studieplanerna i dagsläget fokuserar på hur långt doktoranderna har kommit i relation till examensordningens mål, och att lärosätet önskar utveckla planerna så att de i större utsträckning också kan fungera som ett instrument för pedagogisk planering. Detta anser bedömargruppen vara ett relevant utvecklingsområde. Bedömargruppen uppmärksammar också att lärosätet diskuterar värdet av att ange hur långt doktoranderna har kommit i procent, och ser en möjlig risk för att detta kan innebära att undervisningen instrumentaliseras på bekostnad av ett innehållsligt djup och individuella lärprocesser. Bedömargruppen uppmärksammar vidare att man behöver utveckla möjligheten att följa upp doktorandernas progression i utvecklingen av kunskap och förståelse, och ser positivt på att ett sådant arbete har påbörjats. Kurserna utvärderas enligt underlaget kontinuerligt och revideras vid behov.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Självvärderingen beskriver hur aspektens olika delar säkerställs genom att den konkret visar hur olika inslag i utbildningen har särskild relevans för dessa. När det gäller förmågan att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar menar lärosätet att de tre obligatoriska avhandlingsseminarierna (planerings-, mitt- och slutseminariet) är viktiga, men också examinationsuppgifter i vissa kurser och andra uppdrag. Förmågan att presentera egen forskning tränas genom deltagande i nationella och internationella konferenser. Konferensdeltagande uppmuntras och det finns en särskild resurs om 40 000 kronor per doktorand att använda för detta ändamål under studietiden. Doktoranderna får förutsättningar att se forskningens bidrag till samhällsutvecklingen och att stödja andras lärande genom att de deltar i och får inblick i forskargruppernas praktiknära forskning. Doktoranderna deltar också i forskningscirklar och medverkar i internationella utvecklingsprojekt, vilket ger ytterligare möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen och att stödja andras lärande. Självvärderingen anger även att avhandlingens inriktning har betydelse för detta mål. Ett exempel på hur projekt med fokus på samhällsförändring förväntas bidra till måluppfyllelsen är utbildningens projekt med doktorander från Tanzania, som har deltagit med hjälp av medel från Världsbanken. Bedömargruppen ser det som en intressant åtgärd i sammanhanget att man vid antagningen av doktorander har samhällsrelevans som ett kriterium i bedömningen av de sökandes tänkta avhandlingsprojekt. Bedömargruppen uppmärksammar att alla doktorander har valt att lägga 20 procent av sin tid på institutionstjänstgöring, och att alla nuvarande doktorander undervisar i lärarutbildningen. Detta menar lärosätet också ger erfarenheter som bidrar till att säkerställa måluppfyllelse.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen beskriver att avhandlingstexterna granskas vid de obligatoriska seminarierna och följs upp i de individuella studieplanerna. Även konferensdeltagande följs upp i de individuella studieplanerna. Om någon doktorand inte håller tidsramarna hanteras detta av handledarteamet och examinatorn. Vid den senaste doktorandbarometern svarade 78 procent av doktoranderna att de hade utvecklat sin förmåga att utföra uppgifter inom angiven tid. Bedömargruppen uppmärksammar att det framgår av självvärderingen och intervjuerna att deltagande i internationella konferenser och nätverk inte alltid täcks av den ekonomiska resurs som varje doktorand får. En utredning pågår för att se över och skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i detta avseende, något som bedömargruppen ser som en viktig åtgärd för måluppfyllelsen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Självvärderingen ger exempel på hur vissa forskningsetiska moment och inslag av reflektion över vetenskapens möjligheter och roll i samhället ingår i de obligatoriska kurserna. Det finns också exempel på uppgifter som syftar till att träna och examinera doktorandernas intellektuella självständighet. Det framgår vidare att mål och innehåll från en tidigare valbar kurs i forskningsetik numera har "bakats in" i hela utbildningen som ett av flera perspektiv. Målen att tillämpa etiska riktlinjer och lagar och att kunna redovisa och argumentera för etiskt välgrundade val i forskningsprocessen får utrymme under introduktionskurserna och på avhandlingsseminarierna.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av det samlade underlaget framgår att de forskningsetiska aspekterna av avhandlingsarbetet följs upp i de individuella studieplanerna, som också har en särskild markering för om en forskningsetisk bedömning krävs eller inte. Självvärderingen ger konkreta exempel på hur även övriga delar av examensmålet examineras och följs upp. Bedömargruppen uppmärksammar att självvärderingen redovisar resultat från den senaste doktorandbarometern, som innehöll frågor med anknytning till examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Bedömargruppen konstaterar att det samlade underlaget visar hur kurser, seminarier, handledning samt deltagande i nationella och internationella konferenser bidrar till att säkerställa kvalitet och måluppfyllelse i aspektområdet. Självvärderingens och den allmänna studieplanens beskrivningar av kursernas innehåll och examinationsuppgifter bedöms vara relevanta för att doktoranderna ska kunna utveckla kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga i att med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar. Underlaget visar också att handledningsprocessen och de obligatoriska avhandlingsseminarierna tränar värderingsförmåga och förhållningssätt i relation till forskningsetiska riktlinjer. Dessa inslag tränar också doktorandernas intellektuella självständighet och ger insikter om vetenskapens roll i samhället. Bedömargruppen ser det som ett gott exempel att lärosätet har infört samhällsrelevans som ett kriterium i samband med antagning till utbildningen. Den allmänna studieplanen beskriver att de obligatoriska kursernas lärandemål svarar mot examensmålen. Bedömargruppen uppmärksammar och ser positivt på att självvärderingen konstaterar ett behov av att utveckla instrument som kan följa upp progression. Det är också positivt att man önskar utveckla de individuella studieplanerna till ett redskap för pedagogisk planering. Bedömargruppen menar att båda dessa punkter är viktiga utvecklingsområden. Bedömargruppen konstaterar att uppgifterna om genomströmning inte föranleder några särskilda frågor.