Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

I självvärderingen och i den allmänna studieplanen beskrivs pedagogik som ett samhällsvetenskapligt ämne där kunskapsobjektet är utbildning och bildning, undervisning och lärande samt socialisation och kommunikation i olika lärandekontexter, såväl inom som utanför den institutionaliserade utbildningen. Självvärderingen beskriver att ämnet har breddats under senare år och fått en mer flerdisciplinär karaktär. Ämnets vetenskapliga grund positioneras i en skärningspunkt där olika vetenskapliga traditioner möts: bildning, kritisk samhällsvetenskap och empirisk professionsvetenskap. Forskarutbildningen i pedagogik vid Linnéuniversitetet säger sig utbilda "professionella forskare" och "forskande professionella". Ett relativt brett fält av pedagogisk forskningstradition inkluderas i ämnesbeskrivningen. Bedömargruppen menar att ämnesavgränsningen är precis, adekvat och välmotiverat formulerad.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och utförande.

Av det sammantagna underlaget (självvärdering och tabellbilagor) framgår att forskarutbildningens personalstyrka består av sju professorer, två seniorprofessorer, två gästprofessorer och en adjungerad professor. Tre av dessa är kvinnor. Vidare finns här åtta docenter och ett tjugotal disputerade lärare. Fem ärenden för prövning av docentkompetens pågick vid tiden för självvärderingen. Sammantaget är 35 lärare engagerade som handledare eller examinatorer, varav 22 är män. Underlaget uppger vidare att man har 26 aktiva doktorander, varav 22 är kvinnor. När doktoranderna rekryteras matchas deras forskningsintresse mot passande handledarkompetens. Handledarbyte kan aktualiseras av antingen handledaren eller doktoranden. Rutiner för handledarbyte finns, och doktoranden involveras i hanteringen. Utbildning i forskarhandledning både ges och krävs för handledaruppdrag. Publikationslistorna visar att handledar- och lärargruppen sammantaget har en god vetenskaplig kompetens med en både varierad och internationellt solid forskningsprofil som är relevant för den lokala ämnesprofilen. Självvärderingen nämner att man saknar kompetens vad gäller yngre barn och förskola samt i kvantitativ metod. Samarbete med andra ämnen och lärosäten pågår för att stärka dessa kompetensområden. Under intervjuerna framgick att en gästprofessor med kompetens inom området yngre barn och förskola har rekryterats sedan självvärderingen skrevs, och att en postdoc-anställning riktad mot kvantitativ metod är på väg.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att handledarkollegiet har ett övergripande ansvar för utbildningen. Handledarkollegiet är också basen för personalens professionella utveckling och meritering. Detta kan till exempel innebära att erfarna kollegor förhandsgranskar ansökningar om professorsbefordran och ansökningar om att antas som docent. Under intervjuerna framkom att prefekten varje år genomför medarbetarsamtal, som bland annat systematiskt följer upp lärarnas och handledarnas kompetensutveckling. Forskarutbildningens teambaserade handledningsmodell bidrar till att skola in nya handledare i uppdraget.

Självvärderingen anger att professorer och docenter har tid för forskning utifrån produktion, och att forskningstiden därmed kan omfatta 20-50 procent. Lektorernas tid för kompetensutveckling uppgår till 10-20 procent. Handledningen utvärderas i samband med att man följer upp de individuella studieplanerna, där utrymme finns för doktorandernas och handledarnas noteringar om utbildnings- och handledningsprocessen. Den doktorandbarometer som lärosätet har genomfört visar att doktoranderna generellt är nöjda med handledningen. Varje termin ägnas två dagar åt att lyfta frågor och problem, bidra till kollegial utveckling samt åt att bedöma om kvalitetspolicyn och kvalitetsprinciperna behöver utvecklas. En av dagarna är till för att diskutera kvaliteten på forskarutbildningen generellt, och den andra är till för att ta upp specifika problem i handledningen med enskilda doktorander. Ansvarig för uppföljningsdagarna är forskarutbildningens studierektor.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet tillämpar systematiska former för att följa upp handledar-och lärargruppens kompetensutveckling. Underlaget beskriver i mindre utförliga termer hur uppföljningarnas resultat omsätts i åtgärder.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Av självvärderingen framgår att forskarutbildningsmiljön organiseras i sex tematiska grupper: läroplansteori och didaktik, kollegiet för lärares arbete, kollegiet för värdepedagogisk forskning, barn- och barndomskollegiet, Centrum för specialpedagogisk forskning samt Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården). Publikationslistorna och självvärderingen visar att gruppernas forskare sammantaget uppvisar en hög nivå vad gäller internationell publicering, och att man är framgångsrik vad gäller externa forskningsmedel. Grupperna och deras forskningsinriktningar presenteras för doktoranderna när de introduceras vid utbildningen. Alla doktorander har en hemvist i någon av grupperna och deltar i de forskar- och samverkansnätverk som finns där. Bedömargruppen ser positivt på att forskargrupperna aktivt och systematiskt involveras i utbildningen redan vid introduktionen. Deltagande och aktiv medverkan vid internationella och nationella konferenser som är relevanta för pedagogikforskningen sker regelbundet. Man bedriver också samverkan och forskningsbaserat utvecklingsarbete i grupperna, till exempel genom kommunfinansierade licentiander.

Vid institutionen finns ett gemensamt högre seminarium i pedagogik, där bland annat doktorandernas pågående avhandlingsarbete behandlas. Utöver detta har forskargrupperna även egna seminarier. För att stärka utbildningsmiljön antar man som princip en grupp doktorander samtidigt. Medan doktorandgruppen består av en övervägande del kvinnor (22 av 26) är förhållandet det motsatta för handledargruppen (10 av 15 i professors- och docentgruppen är män respektive 9 av 15 i lektorsgruppen). Bedömargruppen instämmer i underlagets självkritiska analys som anger att det finns behov av utvecklingsarbete när det gäller könsfördelningen.

Utbildningen ges vid två campus, vilket innebär att seminarier och arbetsmöten genomförs digitalt och kan följas via länk också utanför campusorterna. Bedömargruppen menar att kravet på fysisk närvaro vid de obligatoriska kurserna i antingen Växjö eller Kalmar kan vara ett sätt att hantera det geografiska avståndet. Dock kvarstår faktum att utbildningen har en delad fysisk arbetsmiljö. Av det samlade underlaget framgår att vissa grupper av doktorander inte självklart har tillgång till miljöns dagliga aktiviteter av andra skäl. Ett ökat antal internationella doktorander har till exempel inneburit att man ser behov av att i större utsträckning använda engelska som arbetsspråk. Självvärderingen konstaterar också att kommunfinansierade licentiander bara deltar i miljön vid seminarier, kurser och handledning, och att adjunkter som genomför utbildningen på sin kompetensutvecklingstid har svårt att frigöra sig från sitt undervisningsuppdrag. Intervjuerna bekräftade denna bild. Bedömargruppen menar att det här finns utvecklingsmöjligheter vad gäller olika doktorandgruppers villkor för att delta aktivt i forskarutbildningsmiljön.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att man regelbundet genomför fakultetsbaserade uppföljningar av forskarutbildningsmiljön. En inventering och värdering av forskargrupperna gjordes 2015, och en extern genomlysning av pedagogikämnets utbildnings- och forskningsverksamhet genomfördes 2016. Handledarkollegiet ansvarar för forskarutbildningens kvalitet och för att utarbeta och följa upp såväl policydokument som den särskilda organisation som rör kvalitetsfrågor. Till organisationen för kvalitetsfrågor hör bland annat studierektorns uppdrag, en styrgrupp för utbildningens innehåll och genomförande samt ett kvalitetsråd. I kvalitetsrådet ingår professorer, examinatorer och forskningsledare. Självvärderingen framhåller att doktoranderna i den senaste doktorandbarometern (vårterminen 2016) upplever att utbildningsmiljön är god. Det samlade underlaget visar att de olika formerna för uppföljning, åtgärder och återkoppling sammantaget säkerställer kvalitet i forskarutbildningsmiljön.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Utifrån det samlade underlaget finner bedömargruppen att avgränsningen av ämnet är välmotiverad och adekvat, och att handledarnas antal och kompetens svarar mot utbildningens behov och genomförande. Vidare anser bedömargruppen att doktorandernas deltagande i aktiva forskargrupper innebär att de inkluderas i forskarnätverk, samverkar med olika samhällsinstitutioner, ingår i projektverksamhet och deltar vid nationella och internationella konferenser. Bedömargruppen anser också att man har fördelat ansvaret för kvalitetsuppföljning mellan forskargrupp, institution, fakultet och lärosätesnivå på ett både relevant och välorganiserat sätt.

Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen ett gott exempel i att forskargrupperna involveras aktivt i utbildningen redan vid introduktionen. Bedömargruppen uppmärksammar också de problem som lärosätet lyfter i självvärderingen med vissa doktorandgruppers tillgång till miljöns vardagsarbete (internationella doktorander, kommunfinansierade licentiander och adjunkter med undervisningsuppdrag). Bedömargruppen menar att det finns utvecklingsmöjligheter inom detta område. Bedömargruppen menar också att det är viktigt att se över och åtgärda situationen med den ojämna könsfördelningen i såväl handledar- och lärargruppen som i doktorandgruppen.