Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktorander tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Av självvärderingen framgår att doktoranderna har möjlighet till formellt inflytande i olika beslutande och beredande organ, bland annat i handledarkollegiet. Det framgår dock inte i vilka övriga organ som doktoranderna är representerade. Informellt inflytande finns till exempel genom deltagande i internat, kvalitetsdagar, granskningsuppgifter och olika forskargrupper. Självvärderingen anger att doktoranderna anser att de har möjlighet att påverka utbildningen, med undantag för de obligatoriska kurserna och deras innehåll. Av underlaget framgår att lärosätet för närvarande ser över detta.

Självvärderingen indikerar att det finns doktorander som av olika skäl inte är närvarande och delaktiga i forskarutbildningsmiljön. Detta kom också fram i intervjuerna. Bedömargruppen menar att det är viktigt att utveckla möjligheterna för alla doktorander att medverka i miljöns dagliga verksamhet på fler sätt än bara via länk. Detta är viktigt av både arbetsmiljöskäl och delaktighetsskäl. Lärosätet planerar att utveckla en digital kommunikationsplattform i form av ett så kallat kursrum. Kursrummet ska göra det möjligt för doktoranderna att kontinuerligt samtala om kurser och andra inslag i utbildningen med varandra samt med lärare och handledare. Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel på hur man kan skapa delaktighet och kollektivt stöd från seniora forskare till doktorander.

Av det samlade underlaget framgår vidare att lärosätet arrangerar regelbundna kvalitetsdagar där doktorander och lärare tillsammans lyfter och diskuterar utmaningar och problemområden. Enligt självvärderingen arbetar lärosätet med såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Doktorandbarometern visar att doktoranderna upplever arbetsmiljön som positiv. Doktoranderna har dock tidigare lyft problem med seminariekulturen, bland annat när det gäller hierarkier och delaktighet. Lärosätet har uppmärksammat och arbetat med detta, och enligt självvärderingen har situationen förbättrats. Bedömargruppen ser positivt på fortsättningen av detta arbete.

Bedömargruppen konstaterar att det i det samlade underlaget uppges att handledarbyten i de flesta fall inte skapar några problem. Rutiner finns för handledarbyten, och byte kan aktualiseras av såväl doktoranderna som av handledarna. Om ett byte blir aktuellt inventerar och föreslår handledarkollegiet en ersättare, eventuellt efter förslag från doktoranden. Dekanus fattar sedan beslut i frågan.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av underlaget framgår att kursvärderingar genomförs kontinuerligt. De frågor som har kommit upp under utvärderingar och samtal diskuteras vidare vid personaldagar, internat och kvalitetsdagar. Genom den regelbundna doktorandbarometern följer man systematiskt upp doktorandernas erfarenheter och synpunkter på utbildningen, till exempel när det gäller utmaningar i att kombinera institutionstjänstgöring och studier eller när det gäller hur doktoranderna upplever den psykosociala arbets- och studiemiljön.

Bedömargruppen konstaterar att underlaget ger tydlig information om hur doktorandperspektivet följs upp systematiskt genom internat och kvalitetsdagar, men att det är mer oklart hur man i övrigt följer upp detta perspektiv. Ett exempel på område där det råder tveksamhet om uppföljningen är åtgärder som rör de problemområden som doktorandgruppen lyfter i handledarkollegiet. Självvärderingen anger att det föreligger ett delat ansvar mellan doktorander och studierektor, men bedömargruppen konstaterar att det är oklart hur ansvarsfördelningen för uppföljning och åtgärder ser ut mer konkret.

I självvärderingen finns en självkritisk reflektion kring behovet av att utveckla former för alumners perspektiv. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att skapa rutiner för detta.

Bedömargruppen konstaterar att det samlade underlaget visar en hög grad av medvetenhet när det gäller doktorandperspektivet, och det finns flera självkritiska resonemang. Bedömargruppen uppmärksammar att lärosätet tidigare har arbetat med den psykosociala miljön och gruppdynamiken, och att det för närvarande pågår en utredning för att säkerställa att alla doktorander erbjuds likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Bedömargruppen menar att det är viktigt att följa upp den indikerade stressfaktor som har kopplats till institutionstjänstgöringen, och som prefekten nu ansvarar för. Detta är särskilt viktigt eftersom utbildningen är placerad vid flera institutioner. Bedömargruppen menar också att de hinder som föreligger för vissa doktorandkategoriers delaktighet i forskarutbildningsmiljön kräver fortsatt systematisk uppföljning och lämpliga åtgärder.

Som goda exempel vill bedömargruppen lyfta arbetet för att motverka hierarkier i seminariekulturen, och det faktum att doktorander är representerade i handledarkollegiet. Bedömargruppen ser svagheter vad gäller uppföljningen av alumners synpunkter på forskarutbildningen, och ser det påbörjade arbetet med att skapa former för sådan uppföljning som ett viktigt utvecklingsområde.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.