Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Sammantaget bedöms utbildningen förbereda för ett arbetsliv inom såväl universitet och högskolan som inom skolverksamhet utanför akademin. Till exempel har man utvecklat en licentiatforskarskola i samverkan med kommunala skolhuvudmän, och deltagarna förutsätts gå tillbaka till den offentliga sektorn efter examen. Bedömargruppen konstaterar att underlaget ger en mindre tydlig bild av hur utbildningen förbereder för en internationell karriär eller för en karriär inom andra områden.

Utifrån självvärderingen konstaterar bedömargruppen att det endast i liten utsträckning förekommer karriärväxling. De doktorander som under forskarutbildningen befinner sig inom skolverksamhet eller annan yrkesverksamhet fortsätter i vissa fall där efter examen, medan andra, såväl från forskarskolorna som övriga forskarstuderande, fortsätter inom akademin. Denna bild förstärktes också under intervjuerna. Bedömargruppen menar att lärosätet i större utsträckning än idag kan ta vara på doktorandernas olika erfarenheter, både för att förstärka utbildningen och för att tydliggöra vilka olika framtida karriärvägar som finns. Av det samlade underlaget framgår att lärosätet aktivt arbetar för att förbereda för en fortsatt karriär inom det egna lärosätet eftersom det finns ett stort behov av att rekrytera nya forskare och lärare. Bedömargruppen noterar detta, men konstaterar att en sådan policy inte behöver utesluta att utbildningen också förbereder för andra karriärer.

Enligt underlaget ger deltagandet i forskargrupperna möjlighet för doktoranderna att socialiseras in i yrkesverksamheten inom akademin, och institutionstjänstgöringen bidrar till att förbereda för en senare lektorsanställning - särskilt när det gäller läraruppdraget. För de doktorander som har anställning utanför universitetet under utbildningen planerar man för en fortsatt karriär där, till exempel inom landstingets sjukvård eller ledningsuppdrag inom förskola och skola.

Självvärderingen konstaterar att doktoranderna med anställning utanför universitetet inte deltar i forskningsmiljön i samma utsträckning som övriga doktorander. Bedömargruppen menar att det finns möjligheter att utveckla de yrkesförberedande inslagen och därmed ge alla doktorandkategorier möjlighet att delta i aktiviteter som förbereder för fortsatt karriär såväl inom som utanför akademin. Bedömargruppen konstaterar vidare att en översyn av de olika doktorandkategoriernas utbildningsvillkor i ett arbetslivsperspektiv har en viktig plats i ett sådant utvecklingsarbete.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det samlade underlaget visar att uppföljning sker i viss utsträckning, och att resultaten används för att förbättra utbildningen.

De individuella studieplanerna följer upp doktorandernas arbetssituation med hjälp av de karriärsamtal som alla doktorander får. De doktorander som har institutionstjänstgöring har medarbetarsamtal med prefekten regelbundet, och då inkluderar samtalen även karriärrådgivning. För övriga doktorander förväntas motsvarande samtal ske i den ordinarie verksamheten.

En uppföljning av alumners yrkeskarriär har genomförts, och den bekräftar att de flesta som disputerat arbetar inom den svenska högskolesektorn. Många har anställning vid Linnéuniversitetet. Bedömargruppen menar att sådana uppföljningar också bör inkludera frågor om huruvida de kunskaper och kompetenser som alumnerna nådde under utbildningen är relevanta och tillräckliga sett ur ett arbetslivsperspektiv.

Av underlaget framgår vidare att ingen aktiv alumnverksamhet pågår. Lärosätet får viss information via informella alumnträffar med de som fortsätter att arbeta inom universitetet. Information från alumner som arbetar utanför universitetet kan också komma fram genom fortsatta kontakter inom till exempel utvecklingsprojekt. Bedömargruppen menar att även om sådan information har ett värde är värdet ändå begränsat eftersom informationen inte har samlats in systematiskt och bara omfattar vissa respondenter.

Självvärderingen anger att man inte har bedömt det som angeläget med en kartläggning av andra karriärvägar än fortsatt akademisk karriär, eftersom det egna behovet av disputerade lärare och forskare i pedagogik är stort. I självvärderingen pekar lärosätet på att uppföljning av doktorandernas institutionstjänstgöring har indikerat en för hög arbetsbelastning. Utvecklingsarbete pågår för att förebygga detta, vilket bedömargruppen välkomnar.

Det sammantagna underlaget visar att utbildningen i första hand förbereder för arbete som lärare och forskare vid svenska högskolor och universitet, och att yrkeskarriären för doktorander med anställning utanför akademin fortsätter i den sektor där de tidigare arbetat. Bedömargruppen menar att det därigenom finns områden som behöver utvecklas, framför allt när det gäller att bredda doktorandernas karriärval gentemot tidigare erfarenheter och att bättre ta tillvara erfarenheterna av utbildningen. Bedömargruppen ser uppföljning av alumners erfarenheter som ett utvecklingsområde.

Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram den tydliga samverkan med skolverksamhet i olika former, bland annat genom utvecklingsprojekt, rekrytering till forskarutbildningen och samverkan genom kommundoktorander och licentiatforskarskolor. Det är även positivt att lärosätet betonar de generiska förmågor som utvecklas under utbildningen.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.