Arbetslivets perspektiv

Forskarutbildningen förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv.

Arbetslivsperspektivet behandlas i såväl självvärderingen som i den allmänna studieplanen på ett sätt som visar att utbildningens innehåll, inriktning och utformning relateras både till akademins krav och till arbetslivet utanför akademin. Den modell för forskarutbildning som högskolan har valt innebär att de flesta doktorander bedriver forskarutbildning på halvtid och arbetar halvtid i annan befattning. Forskningsproblem genereras i skola och utbildning, vilket säkerställer relevans och förberedelse inför ett föränderligt arbetsliv. Vilka förmågor och färdigheter som ett föränderligt arbetsliv kräver synliggörs däremot inte tydligt i underlagen. Samtliga doktorander har en ingående förtrogenhet med skolan som verksamhet och arbetsplats. Detta gäller också för majoriteten av handledarkollegiet, som har en nära koppling till skola och utbildning genom den egna yrkesverksamheten.

Genom det nära samarbetet med skola och organisationer som ansvarar för skolutveckling säkerställs att utbildningen är användbar och förbereder för arbetslivet i bred mening. Bedömargruppen menar att dessa förhållanden aktivt bidrar till att arbetslivsperspektivet hålls levande.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Uppföljningens resultat omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen är ett centralt verktyg för uppföljning där alla aktiviteter relaterar till examensmålen. Det är dock oklart hur arbetslivsperspektivet är formulerat i planen, och hur det följs upp i en mer konkret mening. Det ter sig dock rimligt att den täta kontakten med arbetslivet ger flera tillfällen till att integrera arbetslivsperspektivet i utbildningen. Att förtydliga hur detta sker kan ses som ett utvecklingsområde.

För aspekten genomförande ser bedömargruppen möjliga svagheter vad gäller förväntningarna på att doktoranderna ska genomföra en forskarutbildning samtidigt som de har anställning hos andra arbetsgivare. Två av fem doktorander håller inte tidsplanen. För att öka förståelsen för de krav som ställs på doktoranderna skriver arbetsgivaren, handledare och vd under den individuella studieplanen. Detta är ett viktigt initiativ. Bedömargruppen saknar dock en mer utförlig diskussion om hur doktorandstudier och ett krävande yrkesansvar kan kombineras på ett sätt som är produktivt för alla parter. Bedömargruppen finner också att den alumnverksamhet som diskuteras kan vara ett viktigt bidrag till miljön. Doktorandernas nära koppling till arbetslivet framgår av underlagen, men frågan om hur återkoppling till högskolan sker i en mer allmän mening utvecklas inte lika tydligt. Här kan alumnverksamheten utgöra ett viktigt inslag.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.