Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Högskolan har utvecklat en allmän modell för systematisk uppföljning som avses gälla även för forskarutbildningen i pedagogik. Modellen bedöms som tillfredsställande. Självvärderingen visar hur uppföljning och återkoppling av forskarutbildningens olika delar går till. Det finns en rad mekanismer för att följa upp kompetens och kompetensutveckling hos handledarkollektivet. Till exempel finns en övergripande strategisk kompetensförsörjningsplan samt individuella kompetensutvecklingsplaner som följs upp i enlighet med vad som gäller för samtliga lärare och forskare vid högskolan. Det arbete med kursvärderingar samt årliga avstämningar med lärare och utbildningsledare som sker i samband med att de individuella studieplanerna revideras borgar för att utbildningen följs upp. Uppföljning sker också genom ledningsorgan, där även doktorander bidrar. Dessutom finns en central överklagandenämnd. När det gäller aspektområdet miljö, resurser och område ser bedömargruppen svagheter i det lilla antalet doktorander och i den relativt låga aktivitetsgrad som de fem aktiva doktoranderna har. Självvärderingen berör dessa frågor, och pekar bland annat på att det är doktorandernas verksamhet i arbetslivet som gör det svårt för dem att delta i viktiga aktiviteter som exempelvis doktorandkollegiet. Bedömargruppen finner också att kvaliteten i arbetet med de individuella studieplanerna måste säkerställas, och att dokumenten måste göras mer informativa när det gäller att nå examensmål och säkra finansiering.

För den systematiska uppföljningen av aspektområdet utformning, genomförande och resultat har den individuella studieplanen och dess årliga revidering en viktig funktion. Utbildningsledaren spelar här en viktig roll genom att kontinuerligt följa progressionen och föra samtal med doktoranderna.

Arbetslivets perspektiv genomsyrar verksamheten, och studenterna förbereds för ett föränderligt arbetsliv genom forskarutbildningens upplägg samt genom nära kontakter med arbetslivet. Det är dock oklart hur arbetslivets perspektiv följs upp i en mer konkret mening. Det kan konstateras att doktoranderna har goda formella och informella möjligheter att återföra erfarenheter till forskarutbildningen. Jämställdhetsperspektivet är framträdande i hur organisationen fungerar, hur forskarutbildningen genomförs och dessutom som en dimension i forskningen. Utbildningsledaren och handledarkollegiet diskuterar tillsammans behov av utvecklingsinsatser och åtgärder för att främja jämställdhet i utbildningen.