Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Av självvärderingen framgår att utbildningen innehåller inslag i form av kurser, seminarier och handledning som avser att ge bred kunskap och förståelse. Kurser med lärandemål av detta slag ges som obligatoriska inslag av både teoretisk karaktär (vetenskapsteori, vetenskapsfilosofi och etik) och metodisk karaktär (kvantitativ respektive kvalitativ metod). De obligatoriska inslagen i utbildningen motsvarar enligt den allmänna studieplanen 30 högskolepoäng. De ges också som ämnesspecifika kurser som ger bakgrund och fördjupning, exempelvis i perspektiv på lärande. Uppföljning av att lärandemålen nås sker genom examination och genom att studenter författar konferens- och seminarieuppsatser. Utbildningen bedöms ha goda möjligheter att genom utformning, genomförande och examination säkerställa att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet. Bedömargruppen vill dock påpeka att det lilla antalet doktorander och den låga aktivitetsgraden väcker frågor om hur ofta högskolan ger kurser och kursmoment som syftar till att säkra bredd och djup. Enligt den allmänna studieplanen kan flera av de pedagogikkurser som nämns i självvärderingen läsas som läskurser, vilket bedömargruppen inte anser vara optimalt eftersom en forskarutbildning förutsätter att frågor bearbetas i ett aktivt doktorandkollektiv. Bedömargruppen ser detta som ett viktigt utvecklingsområde som förutsätter planering och samverkan med andra forskarutbildningar.

Eftersom utbildningen är nyinrättad finns inga tillgängliga uppgifter om genomströmning. Bedömargruppen noterar att under perioden 2012 till 2016 har nio doktorander avlagt doktorsexamen i pedagogik enligt tidigare studieordning, vilket måste betraktas som ett tillfredsställande utfall. Bedömargruppen finner att utfallet indikerar en forskarutbildningsmiljö som fungerar tillfredsställande.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppläggen för dessa aktiviteter följer den modell som tillämpas för andra forskarutbildningar vid högskolan.

Progressionen i doktorandens arbete dokumenteras genom den individuella studieplanen, där kraven på kunskap och förståelse preciseras och följs upp. En utvecklad individuell studieplan med en förtydligad koppling mellan examensmål och inslag i forskarutbildningen bidrar till transparens. Det är positivt att det finns en tydlighet gällande regelverk, förväntningar, mål och strukturer. Det gagnar både uppföljningen av progression och måluppfyllelse och gör det lättare för doktoranderna att fullfölja sin utbildning och sitt avhandlingsarbete inom de angivna tidsramarna. Detta skapar en trygghet för doktoranderna och gör det lättare för dem att planera utbildningen och avhandlingsarbetet. Ett exempel på att uppföljningen tas på stort allvar är att doktoranderna kallas till samtal med utbildningsledaren varje år i samband med att den individuella studieplanen revideras. Bedömargruppen noterar dock att flera av de individuella studieplanerna trots detta är ofullständigt ifyllda. De seminarier för avhandlingsarbete som äger rum vid planering, vid mitten av arbetet och som slutseminarium ger också en tydlighet i progressionen.

Det systematiska kvalitetsarbetet har resulterat i åtgärder, bland annat uppföljning genom karriärsamtal med vd mot slutet av utbildningen och genom den utvecklade processen för individuella studieplaner. Återkoppling till relevanta intressenter sker genom den individuella studieplanen och samtalen med utbildningsledare. Bedömargruppen finner att ett utvecklingsområde är att kvalitetssäkra ifyllandet och användningen av den individuella studieplanen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Förmågan att planera och genomföra forskning inom givna tidsramar utvecklas och prövas genom utbildningens utformning (både inom kursdelen och avstämningsseminarierna), samt genom uppföljning av avhandlingsarbetets progression.

Doktoranderna visar också att de har förutsättningar att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang. Av självvärderingen framgår att doktoranderna får träna sig i att formulera forskningsplaner. Det ställs krav på att doktoranderna muntligt och skriftligt presenterar sin forskning vid nationella och internationella vetenskapliga sammankomster och konferenser. Doktoranderna får under sin utbildning också möjlighet att bedöma andra doktoranders arbete, vilket bidrar till måluppfyllelse vad avser färdighet och förmåga. Den nära samverkan med skola och andra aktörer med ansvar för skolutveckling medför att doktoranderna bidrar till samhällets utveckling genom fortbildning för yrkesverksamma och genom populärvetenskapliga presentationer. Doktoranderna kombinerar sina forskarstudier med arbete i skolmiljöer, vilket ger goda möjligheter att utveckla verksamheter och stödja kollegors lärande.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen används som ett centralt verktyg i den systematiska uppföljningen. Det löpande arbetet med den individuella studieplanen ska stödja doktorandernas möjligheter att bli färdiga i tid, och används även för uppföljning av enskilda doktoranders måluppfyllelse. Förfarandet med de individuella studieplanerna har utvecklats så att dokumentationen ansluter till examensmålen för de olika delarna av utbildningen. Ett exempel på en åtgärd som tagits efter uppföljning är att doktorander nu ska ingå i läsgrupper när avhandlingsarbetets progression stäms av, det vill säga vid avhandlingarnas planerings-, mitt- och slutseminarier. Återkoppling sker till relevanta intressenter som arbetar med skolutveckling och andra frågor. Det skolnära forskningskonceptet bygger på en samverkan med kontinuerlig återkoppling till skola och andra aktörer med ansvar för skolutveckling.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Den allmänna studieplanen och självvärderingen visar att såväl kursverksamheten som träning i att skriva forskningsansökningar och underlag för etikprövning utgör viktiga delar av utbildningen. Etiska aspekter av forskning finns med i kursinnehållet. Doktorandens tillhörighet till en forskargrupp gör att frågor om självständighet och vetenskaplig redlighet hålls levande. Genom en progression i träningen att granska egna och andras arbeten får doktoranderna en fördjupad förståelse för det vetenskapliga arbetets villkor. Dessutom gör den nära samverkan med skola och utbildning att doktoranden får god insikt i vetenskapens möjligheter och begränsningar.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressen.

Genom den årliga revideringen av den individuella studieplanen dokumenteras måluppfyllelsen för värderingsförmåga och förhållningssätt till vetenskapligt arbete. Utbildningsledaren har här en viktig roll i att kontinuerligt följa progressionen och föra samtal med doktorander. Erfarenheterna från dessa samtal förs vidare i organisationen. Bedömargruppen vill dock påpeka att flera av de individuella studieplanerna trots detta är knapphändiga och delvis oklara när det gäller hur examensmålen dokumenteras. Återkoppling sker till relevanta intressenter som arbetar med skolutveckling och andra frågor. Det skolnära forskningskonceptet bygger på en samverkan med kontinuerlig återkoppling till skola och andra aktörer med ansvar för skolutveckling.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Bedömargruppen finner att det generellt finns goda möjligheter för doktoranderna att utveckla adekvata kunskaper, förmågor och förhållningssätt under utbildningen. Kursmomenten bidrar till metod- och teorikunskaper och ger samtidigt en breddning och fördjupning inom ämnet. Måluppfyllelsen säkras genom olika typer av kunskapsredovisningar vid seminarier, under kurser och genom inslag där doktorander får skriva forskningsansökningar och granska andras forskning. Dessa inslag bedöms också stärka doktorandens forskaridentitet. Vad gäller aspekten genomförande ser bedömargruppen värdet av den nära samverkan med det omgivande samhället. Den ger en god insikt i forskningens möjligheter, begränsningar och roll i samhället. Samtidigt finner bedömargruppen att högskolan aktivt måste följa upp konsekvenserna av den lilla storleken på doktorandgruppen, den låga studietakten och det faktum att flera doktorander har en arbetsgivare utanför akademin. Vidare måste dokumentationen av måluppfyllelsen ägnas större omsorg vid processen med de individuella studieplanerna. Detta är ett mycket viktigt utvecklingsområde.

Den allmänna modell för uppföljning som högskolan avser följa, och som stämmer med den praxis som tillämpas vid högskolans forskarutbildningar, bedöms som tillfredsställande.

Bedömargruppen vill särskilt lyfta synliggörandet av mål, förväntningar, rättigheter och strukturer i organisationen som ett gott exempel. Utbildningsledarens återkommande samtal med doktorander och seminarieserien kring forskningsansökningar är även de goda exempel på utveckling av forskarutbildningen som följt av kvalitetsgranskningen.