Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Självvärderingen visar att doktoranderna får gott om tillfällen att undervisa vid olika grundutbildningar. Många doktorander och lärare har en yrkesbakgrund inom utbildningssektorn, vilket har genererat stora kontaktytor mot avnämare och praktikerfält. Detta bidrar till forskarutbildningsämnets koppling till praktisk verksamhet och beprövad erfarenhet. Mer generellt avhandlas relationen mellan akademisk kunskapsproduktion och det omgivande samhället inom ramen för den obligatoriska kursen the researcher in society.

Av självvärderingen framgår att man med hjälp av riktade medel gör särskilda satsningar på att utveckla verksamheten inom olika områden i relation till samhällsutvecklingen. Ett återkommande initiativ som beskrivs i självvärderingen är att alumner årligen bjuds in till så kallade forskarutbildningskonferenser, där doktoranderna får möjlighet att ta del av alumnernas erfarenheter i arbetslivet. Man har dock haft svårt att rekrytera alumner i någon större utsträckning, vilket man misstänker har att göra med tidsbrist.

Enligt självvärderingen finns det internationella nätverk som erbjuder goda möjligheter för doktoranderna att delta vid internationella konferenser och lära känna forskare i deras stora nätverk. Det finns även särskilt avsatta medel för detta syfte. Den allmänna studieplanen slår fast att det är obligatoriskt att presentera sitt arbete internationellt. Under forskarutbildningen får doktoranderna möjlighet till institutionstjänstgöring om maximalt 20 procent av heltidstjänst. Huvudhandledaren bär huvudansvaret för karriärvägledning och kan därmed bistå med detta. Dessutom finns central karriärvägledning på lärosätet som komplettering. Självvärderingen saknar dock uppgifter om hur karriärvägledning säkerställs i handledningen.

Självvärderingen gör klart att genomgången forskarutbildning leder till anställning, i första hand inom akademin. Det står inte lika klart på vilket sätt doktoranderna förbereds för ett yrkesliv utanför akademin, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen lyfter fram institutionens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete. Det finns flera forum som diskuterar forskarutbildningsfrågor regelbundet. Exempel på sådana forum är handledarkollegierna, en professors- och docentgrupp, ett forskarutbildningskollegium och en årlig forskarutbildningskonferens. Grupperna behandlar olika frågor, alltifrån löpande diskussioner om handledning till utvecklingsarbete och övergripande frågor om forskning och forskarutbildningen.

Planering och uppföljning av enskilda doktoranders forskarutbildning sker huvudsakligen med hjälp av de individuella studieplanerna. Arbetslivsperspektivet noteras i den individuella studieplanen genom doktorandernas verksamhet i institutionstjänstgöring, genom forskningskonferenser och populärvetenskapliga konferenser. Forskarutbildningens studierektor informerar samtliga doktorander om vikten av att dokumentera alla sina erfarenheter i en pedagogisk meritportfölj inför framtida anställning såväl inom som utom universitetet.

Arbetslivsperspektivet bevakas och följs upp också genom andra inslag. De flesta doktorander har en god kontakt med arbetslivet redan när de påbörjar sin forskarutbildning, och för de flesta sker också avhandlingsstudien i nära samverkan med skola och andra utbildningsorgan. Institutionen har ett systematiskt samarbete med alumner från olika arbetsgivare som bjuds in till den årliga forskarutbildningskonferensen. Institutionen försöker följa upp doktorandernas yrkesval efter examen, och dokumenterar vilka karriärvägar som är möjliga efter genomgången forskarutbildning. Eftersom behovet av disputerade lärare och forskare för närvarande är stort inom akademin visar det sig att en stor andel av de tidigare doktoranderna arbetar vid universitet och högskolor. Det förekommer också att kommuner, konsultföretag och andra arbetsgivare anställer disputerade forskare för utrednings- eller ledningsuppdrag.

Enligt självvärderingen finns dock en utvecklingspotential inom såväl akademin som i det omgivande samhället i att finna former för hur framför allt lärare och tjänstemän inom skolförvaltningen kan skaffa sig fördjupade kunskaper om systematisk kunskapsproduktion och forskning som kan komma skolverksamheten till del. Ytterligare ett utvecklingsområde som identifieras i självvärderingen gäller bättre former för uppföljning av egna alumner, där man tänker sig att alumnernas karriärval kan undersökas genom djupintervjuer.

Utifrån självvärderingens sammanställning framstår forskarutbildningen som användbar. Majoriteten av de disputerade doktoranderna verkar få anställning inom akademin, och i ljuset av detta är det värdefullt att lärosätet erbjuder institutionstjänstgöring inom ramen för forskarutbildningen. Det står inte lika klart på vilket sätt doktoranderna förbereds för ett yrkesliv utanför akademin. Bedömargruppen ser svårigheterna med att följa upp alumners arbetssituation efter examen. Däremot verkar det rimligt att karriärvägledningen formaliseras i större utsträckning, som en del av handledningen. Detta kan med fördel tas med i den utveckling av handledningsdokumentationen som pågår. Ur ett arbetslivsperspektiv är det naturligtvis en fördel att varje doktorand har tre handledare som kan bidra med olika erfarenheter av arbetslivet efter examen.

Bedömargruppen instämmer i de utvecklingsområden som självvärderingen identifierar, och menar att de åtgärder som föreslås är goda initiativ för att stärka forskarutbildningens arbetslivsorientering. Mot bakgrund av de rutiner, resonemang och åtgärdsförslag som självvärderingen för fram bedöms arbetslivets perspektiv vara beaktat på ett tillfredsställande sätt.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.