Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Genom den anonymiserade antagningsprocessen arbetar lärosätet aktivt för att skapa jämställda villkor vad gäller kön och andra bakgrundsfaktorer. Könssammansättningen i gruppen med finansierade doktorander är jämn med 14 kvinnor och 12 män. I handledargruppen är män överrepresenterade bland professorerna, vilket enligt självvärderingen förklaras av den senaste tidens pensionsavgångar.

Sedan 2013 har institutionen haft en jämställdhetsansvarig som bland annat har i uppdrag att kartlägga och utveckla doktorandernas arbetsvillkor. Uppdraget omfattar även att representera i fakultetens jämställdhetsgrupp, och att leda den arbetsgrupp som utformade institutionens plan för lika rättigheter. Planen fastställdes av institutionsstyrelsen 2014.

Självvärderingen beskriver den faktiska könsfördelningen bland de anställda, och reflekterar över strategier för att stärka kvinnliga medarbetares karriärmöjligheter samt över strategier för att se över kvinnliga doktoranders arbetsvillkor. Dock är beskrivningen av jämställdhetsperspektivets integrering inom ramen för aktiviteter såsom forskarutbildningskurser, handledning och seminarier knapphändig. Detta ser bedömargruppen som en svaghet.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Institutionens representant i fakultetens jämställdhetsgrupp har arbetat med att kartlägga manliga och kvinnliga doktoranders arbetsvillkor. Representanten har också ansvarat för den arbetsgrupp som har tagit fram institutionens plan för lika rättigheter. På senare år har man dessutom inrättat en permanent grupp som driver jämställdhets- och jämlikhetsfrågor vid institutionen, och som har en rådgivande funktion gentemot institutionsledningen. Gruppens formella uppgift är att systematiskt identifiera och följa upp utvecklingsområden med avseende på jämställdhet på arbetsplatsen.

I självvärderingen redovisas insatser såsom prioriterade medel för kompetensutveckling för att motverka den obalans mellan kvinnor och män som råder i handledargruppen. Genom att systematiskt erbjuda samtliga docenter möjlighet att agera huvudhandledare samt möjlighet att undervisa på forskarnivå hoppas man öka kompetensen hos de kvinnliga kandidater som bedöms ligga nära befordran till professor.

Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar aktivt för att skapa jämställda villkor vad gäller kön och andra bakgrundsfaktorer genom en anonymiserad antagningsprocess. Förutom att doktorandgruppen har en relativt jämn könsfördelning - vilket sannolikt är ett lyckat resultat av att man anonymiserat antagningsprocessen - framgår det inte särskilt tydligt hur jämställdhetsperspektivet integreras och diskuteras inom ramen för forskarutbildningskurserna och i handledningsprocesserna. Det innebär att man inte tar upp hur jämställdhetsaspekter relateras till formuleringen av forskningsproblem, urval och andra delar av forskarutbildningen. Bedömargruppen ser detta som en svaghet i arbetet med att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i forskarutbildningen.

Man har också tillsatt en arbetsgrupp med rådgivande funktion för att bevaka och följa upp jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Eftersom gruppen är relativt nystartad är det svårt att i dagsläget bedöma dess uppföljnings- och åtgärdsarbete i bred bemärkelse.

Bedömargruppen ser den anonymiserade antagningen som ett gott exempel på jämställdhetsdrivande arbete. Bristen på integrering av jämställdhetsperspektivet i avhandlingsarbetet är en tydlig svaghet. Mot bakgrund av flera goda initiativ i jämställdhetsarbetet som presenteras i självvärderingen bedöms dock jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.