Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Vid institutionen finns ett doktorandråd som utser representanter till styrelser och övriga formella organ. På så sätt är doktorandkollegiet representerat i bland annat forskarutbildningskollegiet, som diskuterar aktuella frågor om exempelvis handledning. Doktoranderna bär också huvudansvaret för programmet vid den årliga forskarutbildningskonferensen, där bland annat alumner delar med sig av sina erfarenheter från arbetslivet. Av självvärderingen framgår också att doktoranderna har forum såsom doktorandseminariet och så kallad doktorandfika för att diskutera arbetsmiljö- och forskarutbildningsfrågor, och för att ventilera aktuella frågor tillsammans med studierektorn.

Vad gäller den fysiska och psykosociala arbetsmiljön är bedömningen att lärosätet arbetar aktivt för att skapa en god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Självvärderingen och intervjuerna bekräftar också att doktorandgruppen har hög närvaro och rapporterar stor trivsel. Av självvärderingen framgår att doktorandernas arbetsplatser är ergonomiskt utformade med ståbord, att arbetsplatserna är utrustade med stationära eller bärbara datorer samt att doktoranderna har tillgång till relevant programvara. I övrigt noteras att doktoranderna får möjlighet att vara fysiskt aktiva på arbetstid och att de erbjuds en friskvårdspeng.

En viktig aspekt av den psykosociala arbetsmiljön är handledningen. Enligt de individuella studieplanerna har doktorander och handledare regelbundna handledningsmöten som också kompletteras med mer informella möten. Intrycket av bedömningsunderlaget, och kanske främst av de uppgifter som finns i självvärderingen, är att doktorandgruppen överlag förefaller vara nöjd eller mycket nöjd med handledningen. Nyantagna doktorander tilldelas tre handledare, vilket kan ha gynnsamma effekter på gruppdynamiken och maktrelationerna. Det kan också förebygga att doktoranderna under avhandlingsarbetet blir överdrivet färgade av huvudhandledarens preferenser vad gäller teoretiska och metodologiska ansatser. Vidare beskriver självvärderingen att handledarbyte ska handläggas skyndsamt och prestigelöst, och det finns strukturer för hur handledarbyte ska gå till i praktiken. Däremot framgår det inte av självvärderingen vilka rättigheter som kommuniceras till doktoranderna när det gäller handledarbyte, eller vilka eventuella stödfunktioner som erbjuds till doktoranderna och handledarna om byte blir aktuellt. Här ser bedömargruppen ett utvecklingsområde.

Självvärderingen ger också en övertygande beskrivning av de forum där doktoranderna får reellt inflytande över arbetsformerna i forskarutbildningskurser och över andra moment som ingår i forskarutbildningen. Den samlade bedömningen är därför att doktoranderna har möjlighet att delta i beslutsprocesser, inklusive beredning, av frågor som rör forskarutbildningen.

Att lärosätet vill skapa transparens kring beslutsprocesser som rör doktoranderna och forskarutbildningen framgår bland annat genom att man har tagit fram en doktorandhandbok som på ett överskådligt sätt redogör för de beslutsordningar och rutiner som reglerar forskarutbildningen. Detta kan ses som ett exempel på att lärosätet aktivt arbetar för att öka doktorandernas möjligheter att delta i beslutsprocesser kring frågor som rör forskarutbildningen. Doktoranderna har också inflytande över handboken som revideras varje år. Handboken är synnerligen viktig för nyantagna doktorander, som där enkelt får inblick i institutionens liv och verksamhet samt de regelverk som omfattar verksamheten.

Antagningsförfarandet går till så att anställning sker gruppvis, vilket ger en god grund för samplacering. Samplacering kan ha positiva effekter på samarbetet och skapa kreativa och stödjande arbetsmiljöer. Bedömargruppen ser också positivt på att lärosätet har infört en introduktionsutbildning där nyantagna doktorander introduceras i livet som forskarstuderande, och där de får ta del av de regler och rutiner som ramar in forskarutbildningen.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder. Återkoppling sker till relevanta intressenter.

Genom doktorandernas representation i styrelser och övriga organ sker en systematisk uppföljning av doktorandinflytandet i utbildningen. Doktoranderna får också möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och arbetsformer tillsammans med de berörda lärarna under pågående forskarutbildningskurs.

Utifrån vad som går att utläsa i bedömningsunderlaget, främst lärosätets självvärdering men även de individuella studieplanerna, blir intrycket att forskarutbildningen överlag är en trivsam arbetsmiljö för doktorander, och att doktoranderna får möjlighet att vara delaktiga i de beslutsprocesser som påverkar deras situation. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram trehandledarsystemet, introduktionskursen för nyantagna samt doktorandhandboken som goda exempel på hur man kan säkerställa ett doktorandperspektiv i forskarutbildningen. Ett utvecklingsområde som framhålls i självvärderingen är systematisk insamling, sammanställning och redovisning av alumners synpunkter på forskarutbildningen.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.