Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlaget att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningen i pedagogik vid Umeå universitet bedrivs vid den pedagogiska institutionen och tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten. Utbildningen har en nära anknytning till flera grundutbildningsprogram, bland annat lärar-, psykolog- och polisutbildningarna. Den lokala ämnesprofilen är bred och definieras genom sex prioriterade områden. Doktoranderna tillhör ett eller flera av dessa, och har på så sätt tillgång till såväl seniora forskares nätverk och forskningsverksamhet som till nätverk och uppdrag knutna till det omgivande samhället.

Av underlaget framgår att man förstärker personalresurserna genom externa handledare som bidrar till forskarutbildningsmiljön på ett positivt sätt, men som också innebär en sårbarhet när det gäller stabilitet och kontinuitet i kompetensförsörjningen. Bedömargruppen konstaterar att publikationslistorna sammantaget visar hög vetenskaplig kompetens i handledar- och lärargruppen, och att antalet docenter har ökat märkbart de senaste åren efter en särskild satsning på docentmeritering från fakulteten. Bedömargruppen konstaterar dock att antalet professorer i nuläget är litet, och att bara en av de två tillsvidareanställda professorerna är professor i pedagogik. Av det samlade underlaget framgår att lärosätet arbetar aktivt för att rekrytera fler professorer och det pågår tillsättning av en professor i specialpedagogik. Bedömargruppen ser positivt på detta och vill understryka vikten av att lärosätet arbetar aktivt med att rekrytera fler professorer för att tillgodose behovet av forskningsledare och handledare i utbildningsmiljön.

Av självvärderingen framgår att det minskande antalet doktorander under de senaste åren har inneburit problem att erbjuda kurser i den utsträckning doktoranderna behöver. Det har också blivit svårare att upprätthålla kvalitet i utbildningsmiljön i sin helhet, något som bedömargruppen ser som en svaghet. Det framgår dock att lärosätet arbetat aktivt för att öka rekryteringen av doktorander. Under intervjuerna framkom att detta arbete varit framgångsrikt, och att det finns finansiering för att rekrytera tio till elva doktorander inför hösten 2018. Bedömargruppen ser positivt på denna utveckling. Ett centralt instrument för att säkra måluppfyllelsen i de tre kunskapsformerna är målmatrisen som kopplar ihop de nationella examensmålen med lärandemålen i kurser, seminarier, konferenser och andra inslag i utbildningen. Bedömargruppen konstaterar att matrisen ger en detaljerad bild av hur utbildningens utformning, genomförande och examination sammantaget bidrar till måluppfyllelse och till att utbildningen slutförs inom planerad tid. Vad gäller kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt är bedömargruppen tveksam till om matrisen är tillräckligt öppen för andra dimensioner i lärandet av det angivna målet. Förmåga till reflektion och analys i relation till insikter om relationen mellan vetenskap och samhälle kan enligt bedömargruppen uppnås även genom andra aktiviteter än de som redovisas i matrisen. Bedömargruppen ställer sig positiv till matrisen som ett instrument för att följa doktorandernas utveckling och progression över tid.

Bedömargruppen uppmärksammar att lärosätet ser ett behov av att utveckla system och strategier som bättre integrerar arbetslivsperspektivet i utbildningen, eftersom detta i nuläget är avhängigt individuella intressen hos doktorander och handledare. Bedömargruppen konstaterar att detta är ett viktigt utvecklingsområde, och ser positivt på de utvecklingsplaner som nämns i självvärderingen vad gäller alumnverksamhet och utveckling av de individuella studieplanerna så att de även följer upp aktiviteter som förbereder för ett föränderligt arbetsliv. Bedömargruppen ser även positivt på att man arbetar för att förbättra doktorandernas arbets- och studiemiljö, och vill särskilt betona betydelsen av fortsatt arbete med att skapa tydliga rutiner för att tillsätta och byta handledare. Detta arbete bör innefatta utvecklade möjligheter för doktoranders delaktighet i val av handledare. Bedömargruppen menar vidare att fortsatt översyn och åtgärder för alla doktorandkategoriers möjlighet att delta i utbildningens alla delar är ett viktigt utvecklingsområde.

Bedömargruppen konstaterar att underlaget visar att det finns formella förutsättningar för att integrera jämställdhetsperspektivet i utbildningens utformning och genomförande, och att frågor om jämställdhet aktivt lyfts i utskott och kollegier.