Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Självvärderingen och den allmänna studieplanen beskriver pedagogik som en samhällsvetenskapligt grundad disciplin med fokus på hur människor formas och förändras i sociala, kulturella och historiska sammanhang. Ämnesdefinitionen förankras i samma syn på pedagogik som vetenskap som tidiga företrädare av disciplinen representerar. Den lokala ämnesprofilen beskrivs genom institutionens sex prioriterade områden: genus i pedagogiska processer; idrottspedagogik; specialpedagogik; lärande och IKT; lärande, utvärdering och bedömning samt ledarskap, organisation och arbetsliv.

Man betonar också forskarutbildningens nära innehållsliga anknytning till pedagogiska institutionens grundutbildningsprogram: idrottsvetenskapliga programmet; programmet för personal- och arbetslivsfrågor; grundlärar- och ämneslärarprogrammen; psykologprogrammet; beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer; polisutbildningen samt studie- och yrkesvägledarprogrammet. Bedömargruppen menar att den avgränsning av ämnet som kopplingen till grundutbildningarna utgör ringar in ett forskningsfält som är adekvat för ämnet. Bedömargruppen noterar att avgränsningen är välmotiverad, men att de prioriterade områdena och grundutbildningsuppdragen sammantaget skapar en mycket stor bredd som innebär en viss fragmentisering av ämnet. Detta kan i sin tur innebära utmaningar vad gäller att upprätthålla innehållslig avgränsning och djup.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och utförande.

Av självvärderingen och tabellunderlagen framgår att institutionen har totalt 85 tillsvidareanställda personer, varav 3 är professorer, 1 är gästprofessor och 41 är lektorer. Totalt har 17 personer docentkompetens. Underlaget beskriver att antalet disputerade lärare har ökat de senaste åren, och att man har arbetat aktivt för att knyta internationella forskare med kompetens inom de prioriterade områdena till institutionen. I handledargruppen ingår 16 personer, varav 7 är kvinnor. Totalt har 13 av handledarna tillsvidareanställning: en professor i pedagogik, en professor i psykologi och socialt arbete, en lektor och tio docenter. År 2016 hade utbildningen tolv doktorander, varav tre disputerade under året. Fyra av doktoranderna har eller har haft externa handledare, och av dessa har en varit huvudhandledare och övriga biträdande handledare. Ett handledarkollegium finns vid institutionen där handledarna - även de externa - och professorerna ingår. Kollegiet ansvarar för kvalitetsarbetet i forskarutbildningen och har också kollektivt ansvar för att utveckla handledningskompetensen. Utbildning i forskarhandledning både ges och krävs för handledaruppdraget. Självvärderingen anger att antalet professorer är lågt i relation till behovet, något som också fördes fram under intervjuerna. På fakultetsnivå prioriteras professorsrekryteringar till de ämnen där forskningsanknytningen på alla utbildningsnivåer behöver förstärkas, och prognosen bedöms därför vara god för att kunna öka antalet tillsvidareanställda professorer. Man har nyligen infört en princip som innebär att enbart doktorander med avhandlingsprojekt som passar den befintliga handledarkompetensen ska antas. Motivet till detta är att man inte vill skapa ytterligare behov av externa handledare eftersom detta innebär en sårbarhet vad gäller stabilitet och kontinuitet i kompetensförsörjningen. Bedömargruppen menar att detta är en rimlig princip som bidrar till att upprätthålla, avgränsa och fördjupa ämneskompetensen i handledningen och därmed också i utbildningen.

Utifrån självvärderingens publikationslistor konstaterar bedömargruppen att handledargruppen sammantaget har en nationell och internationell vetenskaplig produktion som motsvarar de prioriterade områdena, och som är synlig i relevanta, etablerade vetenskapliga tidskrifter. Bedömargruppen noterar att handledar- och lärargruppen har en bred kompetensprofil, och därigenom motsvarar kravet på vetenskaplig kompetens inom de prioriterade områdena och de relaterade grundutbildningarna. Tack vare ett framgångsrikt arbete med docentmeritering för lektorer finns ett förhållandevis stort antal docenter med relevant kompetens som en potentiell framtida professorsresurs. Bedömargruppen konstaterar dock att antalet professorer i nuläget är litet, och att bara en av de två tillsvidareanställda är professor i pedagogik. Under intervjuerna framgick att rekrytering av ytterligare en professor är på gång. Bedömargruppen ser positivt på detta och vill understryka vikten av att lärosätet arbetar aktivt med att rekrytera fler professorer som kan fungera som handledare och forskningsledare i utbildningsmiljön.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att personalens kompetensutveckling kartläggs och analyseras varje år genom individuella medarbetarsamtal och kompetensutvecklingsplaner. En kompetensförsörjningsplan upprättas årligen vid lärosätet. Av underlaget framgår att professorer har minst 40 procent tid för egen forskning och kompetensutveckling, lektorer med docentkompetens 30 procent och övriga lektorer 20 procent. Det framgår också att en särskild fakultetssatsning på docentmeritering har resulterat i en ökning av publiceringar och citeringar. Handledaruppdraget kräver utbildning i forskarhandledning, antingen från det egna universitetet eller från något annat lärosäte. Rutiner finns för byte av handledare, och bytena hanteras av institutionens forskarutbildningsutskott.

Bedömargruppen konstaterar att lärarnas och handledarnas kompetens följs upp systematiskt, och att det finns rutiner för åtgärder och återkoppling knutna till detta.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Av bedömningsunderlaget framgår att doktorandgruppen består av nio personer och att alla doktorander tillhör något eller några av de sex prioriterade områdena. Med denna tillhörighet följer möjligheter att delta i forskarnätverk, forskningsprojekt och konferenser såväl nationellt som internationellt. Områdena kanaliserar föreläsningsuppdrag och medverkan i utbildningar och fortbildningar knutna till verksamheter i det omgivande samhället. En ekonomisk resurs om 10 000 kronor per år och doktorand finns för sådana utgifter, inklusive konferensdeltagande.

Seminarieverksamhet sker såväl inom de prioriterade områdena som i form av gemensamma högre seminarier vid institutionen. De tre seminarier som är obligatoriska för avhandlingsprojekten beskrivs som särskilt viktiga för utbildningen. Här förväntas doktoranderna delta både med sina egna texter och som aktiva, kritiska läsare av andras. För att öka närvaron har lärosätet infört en rutin inför seminarierna som innebär att information och anmälningslänk går ut till doktorander, handledare och övriga forskare vid institutionen. Detta har ökat både engagemanget och deltagandet, vilket bedömargruppen ser positivt på.

I doktorandgruppen ingår en företagsdoktorand och en kommundoktorand, finansierade av externa medel. Externt rekryterade handledare betraktas i självvärderingen som en tillgång i forskarutbildningsmiljön eftersom de bidrar till en ökad mobilitet, ger tillgång till andra forskningsmiljöer och leder till ett större kursutbud. Bedömargruppen uppmärksammar dock att man i självvärderingen påtalar att lösningen med externa handledare också innebär problem. Principen att inte anta doktorander vars avhandlingsprojekt ligger utanför institutionens prioriterade områden och därmed utanför de tillgängliga handledningsresurserna är ett sätt att hantera detta. Detta finner bedömargruppen vara en rimlig åtgärd för att ge stabilitet och kontinuitet i forskarutbildningsmiljön.

Bedömargruppen konstaterar utifrån publikationslistorna att den forskning som bedrivs sammantaget håller god vetenskaplig nivå. Av underlaget, inklusive intervjuerna, framgår att antalet doktorander har minskat dramatiskt under senare år, och att detta innebär problem med att erbjuda kurser i den utsträckning som behövs. Det gör det också svårare att upprätthålla kvaliteten i forskarutbildningsmiljön. Doktoranderna uppmanas att söka kurser som ges vid andra institutioner eller inom någon av de nationella forskarskolorna genusforskarskolan och forskarskolan i utbildningsvetenskap. Bedömargruppen ser detta som en svaghet eftersom det innebär begränsande möjligheter att säkra utbildningsmål och progression. Av självvärderingen framgår att lärosätet aktivt arbetat för att öka rekryteringen av doktorander. Under intervjuerna framkom att detta arbete varit framgångsrikt och att finansiering för rekrytering av tio till elva doktorander finns inför hösten 2018. Bedömargruppen ser positivt på denna utveckling.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskning och forskarutbildning vid fakulteten, och att man i lärosätets övergripande kvalitetsarbete och kvalitetsuppföljning tillämpar gemensamma nyckeltal för verksamhetsuppföljning. En forskningsstrategi för 2013-2017 innehåller långsiktiga mål för kvaliteten i forsknings- och forskarutbildningsmiljön på institutionsnivå. Bland de mål som nämns i självvärderingen och under intervjuerna ingår att göra forskningen känd för sin höga kvalitet och att göra forskningsmiljön attraktiv. Biträdande prefekt har övergripande ansvar och de sex områdesledarna ansvarar specifikt för att följa upp kvaliteten i forskningen och undervisningen inom respektive område. Ett forskarutbildningsutskott bereder och beslutar i ärenden som rör forskarutbildningsfrågor inom institutionen. Ett forskningsutskott hanterar ärenden som rör forskningsstrategier, och två examinatorer följer upp kvalitet i forskarutbildningen. Självvärderingen lyfter att det de senaste åren har skett en ökning av publikationer och citeringar, nationell och internationell rekrytering av kompetenta medarbetare, antal disputerade samt mobilitet. Bedömargruppen konstaterar utifrån underlaget att formerna för att säkerställa kvalitet i utbildningen genom uppföljning på olika nivåer är välorganiserad och tydlig.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Självvärderingen och den allmänna studieplanen beskriver pedagogik som en samhällsvetenskapligt grundad disciplin med fokus på hur människor formas och förändras i sociala, kulturella och historiska sammanhang. Bedömargruppen menar att den avgränsning av ämnet som kopplingen till grundutbildningarna utgör ringar in ett forskningsfält som är adekvat för ämnet. Bedömargruppen noterar att avgränsningen är välmotiverad, men att de prioriterade områdena och grundutbildningsuppdragen sammantaget skapar en mycket stor bredd som innebär en viss fragmentisering av ämnet.

Vad gäller aspekten personal menar bedömargruppen att den externt rekryterade resursen för handledning och undervisning på kort sikt kan bidra till kvalitet i utbildningsmiljön, men att det inte är en hållbar lösning på längre sikt. Fortsatt rekrytering av professorer krävs för att upprätthålla kvalitet i utbildningen.

Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö konstaterar bedömargruppen att gruppen doktorander är relativt liten och dessutom minskande, vilket innebär utmaningar när det gäller att upprätthålla en sammanhållen utbildningsmiljö. Bedömargruppen ser därför positivt på de planer på rekrytering av en större grupp doktorander som framkom under intervjuerna. Den rutin som har införts för att öka deltagandet vid avhandlingsseminarierna ser bedömargruppen som ett gott exempel på en kvalitetshöjande åtgärd.

Bedömargruppen menar att underlaget ger en god bild av hur kvaliteten i forsknings- och forskarutbildningsmiljön följs upp, åtgärdas och återkopplas på institutions- och fakultetsnivå.