Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Det pedagogiska kunskapsområdet har en nära koppling till arbetsplatser som skolor, högskolor och flera andra myndigheter. De anställda vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samverkar regelbundet med det offentliga livet, vilket innebär att man skapar kontaktytor och mötesplatser som kan vara av betydelse för framtida uppdrag inom arbetslivet. Detta ger stora möjligheter för doktorandernas anställningsbarhet inom många samhällsområden. De flesta som disputerar i pedagogik fortsätter exempelvis att arbeta inom akademin efter utbildningen. Under de senaste fem åren har 15 av 18 doktorander anställts inom akademin efter genomförd utbildning. Arbetslivsperspektivet behandlas så att utbildningens innehåll, inriktning och utformning relateras till den akademiska karriären i huvudsak, men också till ett arbetsliv utanför akademin. Arbetslivets komplexitet är ofta i fokus i kursutbudet, i examinationsuppgifterna och i doktorandernas avhandlingsområden. Perspektivet har dessutom varit centralt i de forskarskolor som institutionen tidigare har medverkat i.

Doktorandernas utbildning sammanlänkas med arbetslivet på flera sätt. Doktoranderna bedriver övervägande praktiknära forskning av empirisk karaktär, och de tjänstgör som lärare vid fakultetens utbildningsprogram och kurser. Ibland tjänstgör de också som lärare vid externa uppdragsutbildningar, och de deltar ofta i olika former av aktiviteter och uppdrag i samverkan med till exempel skolsektorn och myndigheter. Fakulteten och institutionen har ett omfattande utbildningsuppdrag vid lärosätet. Detta ger doktoranderna goda möjligheter att erfara arbetslivet genom att undervisa, vilket de flesta också gör (vanligen under 20 procent av den fulla arbetstiden). Som ett stöd för att genomföra undervisningsuppdrag uppmanas alla doktorander att delta i en kurs i högskolepedagogik. Kurserna avser också att stärka doktorandernas möjlighet till kommande anställning inom akademin. De individuella studieplanerna visar dock att endast ett fåtal av doktoranderna går någon eller några av dessa kurser.

Doktoranderna får möjlighet att möta flera textgenrer inom utbildningen, vilket lägger en grund för ett arbetsliv både inom och utom akademin. Förutom medverkan vid forskningsansökningar är förmågan att skriva exempelvis stipendieansökningar och rapporter i utvärderings- och utvecklingsuppdrag en inkörsport till arbetslivet för många doktorander. Doktoranderna erbjuds vidare att delta i seminarier, symposier och konferenser med deltagare från politikområdet, förvaltningsområdet samt från offentliga och privata anordnare av pedagogiska verksamheter. Genom att delta i dessa aktiviteter får doktoranderna möjlighet att utveckla olika sätt att presentera, diskutera och beskriva forskningsresultat och dess potentiella nytta och användning för praktiker. Ett arrangemang kallat AIM day är en mötesplats mellan forskare och aktörer från näringsliv, förvaltning samt offentliga och privata anordnare av pedagogiska verksamheter. Ett mål där är att fånga upp idéer för framtida forskningsprojekt. Institutionen har dessutom ett program för sina alumner. Detta samspel ger ämnes- och programansvariga information om hur deras före detta studenter ser på sin utbildning några år efter examen i ljuset av sina arbetslivserfarenheter. Hur samspelet är utformat, och hur det är kopplat till kvalitet, är dock oklart.

Bedömargruppen vill ge en eloge till det systematiska arbete som genomförs för att koppla arbetslivet närmare doktoranderna. Bedömargruppen konstaterar dock samtidigt vissa svagheter när det gäller hur doktoranderna förbereds för forskningskommunikation med grupper utanför akademin. Undervisning i forskningskommunikation i allmänhet - och muntlig sådan i synnerhet - är efterfrågad. Vidare uppmärksammas inte innebörden av ett "föränderligt arbetsliv". Vilka specifika kompetenser kan utbildningen bidra med så att doktoranderna kan påverka och utveckla sitt arbetsliv i en nära framtid? Och på vilket sätt utgör ett föränderligt arbetsliv (till exempel ökad digitalisering, automatisering och robotisering) ett kunskapsinnehåll i utbildningen?

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningens uppläggning och genomförande gör den användbar och förbereder doktoranderna för arbetslivet, bland annat genom alumnstudier. Däremot saknas uppgifter om hur institutionen arbetar systematiskt med alumners erfarenheter i kvalitetssäkringen och utvecklingen av utbildningen. Institutionen arbetar dessutom aktivt med doktorandernas karriärplanering, vilket till exempel sker genom att handledare och doktorand samtalar om vad som främjar doktorandens framtida karriär. Den sammantagna bedömningen är därför att doktoranderna förbereds väl för såväl en akademisk karriär som för en karriär utanför akademin. Däremot uppmärksammas inte innebörden av ett "föränderligt arbetsliv".

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.