Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Lärosätet anger i självvärderingen att forskarutbildningen syftar till att förbereda doktoranderna för en fortsatt karriär som forskare och lärare inom akademin. Som stöd för detta nämns till exempel forskningsmiljöerna och handledarkollegiet och deras betydelse för att även knyta internationella kontakter. Handledarna har ett stort ansvar för doktorandernas karriärplanering, som även finns med som en punkt i den individuella studieplanen. Doktoranderna får också möjlighet att delta vid ett seminarium om forskningsansökningar och karriärplanering.

Vidare får doktoranderna möjlighet till institutionstjänstgöring, och de erbjuds högskolepedagogisk utbildning. Båda dessa aktiviteter tillsammans förbereder doktoranderna för fortsatt arbete som lärare inom akademin. Även om flera doktorander är utbildade lärare, och därmed har erfarenhet av undervisning i skolsammanhang, vidgar deltagandet i sådan tjänstgöring tillsammans med andra erfarna lärare att vidga doktorandernas perspektiv. Det finns en ambition att möjliggöra en internationell karriär, till exempel genom samarbeten med utländska lärosäten. De flesta doktorander skriver dessutom på engelska, vilket självvärderingen ger exempel på.

Kopplingarna till arbetet utanför akademin (till exempel skola, kommuner och myndigheter) är inte lika tydlig, även om handledarnas kontakter med myndigheter lyfts fram som betydelsefulla för att förmedla sådana kontakter.

Bedömargruppen anser att det är viktigt att en fortsatt karriär både inom och utom akademin är tydlig under forskarutbildningen. Det är positivt att det är tydligt uttalat att handledarna har ett ansvar för doktorandernas karriärplanering, och att det finns en särskild seminarieserie om arbetslivet efter disputation som samtliga doktorander kan delta i. Det är dock inte tydligt om seminarierna tar upp en karriär utanför akademin. Vid intervjutillfällena framkom att karriärplaneringen har brister. Exempelvis saknas en kurs i forskningsansökningar och meritering. Ett annat område som skulle kunna utvecklas är hur handledarna tar upp hur doktoranderna kan fortsätta använda sina forskningserfarenheter samt fortsätta forska tillsammans med huvudmän som arbetar inom det verksamhetsområde som doktoranden har disputerat i.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Ett arbete för systematisk uppföljning är påbörjat, och det finns planer för att kunna omsätta uppföljningarnas resultat i åtgärder och för att återkoppla till relevanta intressenter.

Lärosätet saknar formaliserad alumnverksamhet. Alumners återkoppling kring forskarutbildningens relevans och användbarhet i arbetslivet verkar mer eller mindre ske informellt genom att lärosätet har kontakt med disputerade doktorander, varav flera fortsätter att ingå i ämnets forskningsmiljöer. Lärosätet konstaterar att alla doktorander har fått anställning efter utbildningen, och många har fått forskningsansökningar godkända. Av 53 alumner sedan år 2000 har 4 blivit professorer. Genom detta anser lärosätet att utbildningen förbereder väl för en fortsatt karriär inom akademin.

Ett utvecklingsarbete för att systematiskt följa upp tidigare doktorander är på gång. Planen är att intervjua doktoranderna först direkt efter examen, och sedan igen två år senare. Genom en sådan systematisk uppföljning kan lärosätet få goda förbättringsförslag. Bedömargruppen anser att det under dessa intervjuer även är värt att undersöka om och hur fortsatt forsknings- och utvecklingssamverkan kan upprätthållas även med de som har lämnat akademin, till exempel genom den samverkan som finns med skola, kommuner och myndigheter. Dessa kontakter bör kunna främja en fortsatt karriär utanför akademin på ett tydligare sätt.

När det gäller systematiken i uppföljningen av alumner ser bedömargruppen svagheter, som dock omhändertas i det påbörjade utvecklingsarbetet.

Utbildningen bedöms ge en god förberedelse för en fortsatt karriär inom akademin. Den systematiska uppföljningen av det inomakademiska verksamhetsfältet bedöms fungera tillfredsställande. Trots goda nätverk, kontakter och samverkan med såväl skola som myndigheter är det dock otydligt huruvida utbildningen förbereder för en karriär utanför akademin, och bedömargruppen anser att detta är ett utvecklingsområde. Någon formaliserad och systematiserad uppföljning av alumner finns inte men är på gång, vilket sannolikt kommer att ge både god kunskap om läget och förbättringsmöjligheter.