Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Handledarnas vetenskapliga kompetens följs upp via årsberättelser och universitetsövergripande utvärderingar. Handledarnas och handledningens kvalitet säkerställs via individuella studieplaner som följs upp och granskas av ämnesansvarig professor, som vidtar åtgärder vid behov.

Forskarutbildningsmiljön följs främst upp genom handledarkollegiets månatliga möten. Handledarfrågor, problematik kring handledning, forsknings- och forskarutbildningsfrågor diskuteras dels vid dessa möten och dels vid terminsvisa utökade handledarkollegier.

För att följa upp måluppfyllelse har handledarkollegiet en central roll. Handledarkollegiet möts en gång i månaden. De individuella studieplanerna följs upp och uppdateras minst en gång per år, och då kontrollerar man också om planerade aktiviteter faktiskt har genomförts. Dessutom hanterar man då avvikelser från planen.

Handledarkollegiet utvärderar forskarutbildningen systematiskt för att identifiera brister. Kurserna revideras och utvecklas utifrån de synpunkter som doktoranderna inkommer med vid utvärderingarna.

När det gäller användningen av de individuella studieplanerna ser bedömargruppen utvecklingsmöjligheter. De individuella studieplanerna framhävs på flera områden som ett centralt redskap för uppföljning och kvalitetssäkring av doktorandutbildningen. Främst sker detta genom att de betraktas som ett redskap för dialog mellan doktorand och handledare, samt mellan doktorand och institution. Det är därför viktigt att analysera planerna närmare, för att fastställa om de rent faktiskt uppfyller denna funktion. Flera av de bifogade studieplanerna framstår som ofullständiga, och det är därför oklart i vilken utsträckning planerna verkligen används aktivt och löpande. Bedömargruppen föreslår att forskarskolan granskar hur de individuella studieplanerna fungerar.

Även inom arbetslivsperspektivet finns utvecklingsmöjligheter vad gäller en mer systematisk uppföljning av alumner och kopplingen till en karriär utanför akademin. Uppföljningen av doktoranders perspektiv sker främst genom de individuella studieplanerna, som innehåller uppgifter om handledning och om vad som i övrigt behövs för att utbildningen ska bedrivas effektivt. Av självvärderingen framgår också att resultat från verktyg såsom medarbetarundersökningar tas till vara och leder till åtgärder för att bland annat främja den psykosociala arbetsmiljön och stärka handledningsprocessen.

Ett jämställdhetsperspektiv bedöms vara integrerat i utbildningens utformning och genomförande, men det följs inte upp. Därmed omsätter man inte heller resultaten av uppföljningen i några åtgärder för kvalitetsutveckling när det behövs. En medvetenhet om jämställdhetsperspektivet och behovet av uppföljning och åtgärder finns, liksom planer på uppföljning och åtgärder.

Som gott exempel vill bedömargruppen särskilt lyfta att handledarkollegiet har en central roll i det systematiska uppföljnings- och kvalitetsarbetet.