Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Självvärderingen ger en tydlig beskrivning av doktorandernas individuella och kollektiva inflytande. Genom representation i handledarkollegiet får doktorandkollektivet möjlighet att föra fram synpunkter och förslag på åtgärder som kan utveckla och förbättra forskarutbildningskurserna och forskarutbildningen i sin helhet. Av självvärderingen framgår också att återkoppling till övriga doktorandkollegier sker naturligt, eftersom doktorandkollegiets möten är planerade i anslutning till handledarkollegiet. Också doktoranderna inom ämnets forskarskolor har inflytande över forskarutbildningen. Till exempel har doktorander påverkat seminariernas utformning och frekvens, och en doktorand har blivit utsedd till koordinator med ansvar att planera seminarier och anordna skrivinternat utifrån doktorandkollegiets önskemål och behov. Av självutvärderingen framgår också att de enskilda doktoranderna har stort inflytande och beslutanderätt exempelvis när det gäller hur avhandlingsprojektet ska formuleras, avhandlingsarbetets huvudsakliga frågeställning och form, val av forskarutbildningskurser och deltagande i forskningskonferenser. Mot bakgrund av detta bedöms doktoranderna i tillräcklig utsträckning delta i beslutsprocesser och beredning av frågor som rör forskarutbildningen.

Vad gäller den fysiska arbetsmiljön finns stödfunktioner i form av till exempel fysioterapeuter. Som ett gott exempel på arbete med psykosocial hälsa vill bedömargruppen lyfta fram det faktum att alla nyantagna doktorander tilldelas en mentor. Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att mentorn hjälper nyantagna doktorander att komma in i doktorandgruppen och ger praktiskt stöd bland annat genom att ge inblick i institutionens liv och formella regelverk.

En annan viktig aspekt av den psykosociala arbetsmiljön är handledningen. Av bedömningsunderlaget att döma sker handledning regelbundet men med varierad frekvens, och handledningen kompletteras med informella möten och e-postkonversationer. Det finns inga indikationer på brister i handledningen. Lärosätet har också fastställda regler och rutiner för handledarbyte, och av självvärderingen framgår att handläggning av problem i handledningsprocessen ska ske skyndsamt. Man arbetar även för att avdramatisera handledarbyte, bland annat genom att tidigt signalera till doktoranderna att handledarbyte kan behövas för att avhandlingsarbetet ska utvecklas i önskvärd riktning. Vidare framgår att handledningen utvärderas varje år via den individuella studieplanen, där doktorander och handledare får tillfälle att diskutera och komma tillrätta med eventuella handledningsproblem. Eftersom maktmekanismer och strukturer möjligen kan försvåra för doktoranden att kritisera handledningsprocessen kan det vara rimligt att involvera en tredje, neutral part i diskussionen. I övrigt noterar bedömargruppen att doktoranderna kan få centralt stöd genom Campushälsan, dit de kan vända sig med frågor om exempelvis psykosocial hälsa.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljningen sker främst genom de individuella studieplanerna, som innehåller uppgifter om handledning och om vad som i övrigt behövs för att utbildningen ska bedrivas effektivt. Vidare framgår det i självvärderingen att enhetschefen ansvarar för att följa upp doktorandernas psykosociala arbetsmiljö och diskutera eventuella behov av insatser tillsammans med handledarkollegiet. Beskrivningen av denna arbetsprocess är dock ganska vag, och en möjlig farhåga i sammanhanget är att eventuella problem med den psykosociala arbetsmiljön uppmärksammas först när de är påtagliga och uppenbara. Självvärderingen visar också att man tar till vara resultat från verktyg såsom medarbetarundersökningar, och att resultaten leder till åtgärder för att bland annat främja den psykosociala arbetsmiljön och stärka handledningsprocessen.

Bedömargruppen ser, som tidigare nämnts, ett utvecklingsområde vad gäller systematisk insamling, sammanställning och redovisning av alumners synpunkter på forskarutbildningen.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.