Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktoranderna bedöms utifrån den organisatoriska beskrivningen i självutvärderingen ha inflytande i form av representation i olika sammanhang. Doktorander finns exempelvis representerade i ämnesrådet, som ansvarar för utformning och utveckling av forskarutbildningen ur ett ämnesperspektiv. De ansvarar också för kvaliteten i genomförandet. Ämnesrådet är rådgivande i frågor som rör bland annat forskarutbildningskurser, frågor kring disputation och val av handledare. Dessutom finns doktorander representerade under de årliga möten som arrangeras för doktorander och handledare, där man diskuterar generella riktlinjer för handledare och regler för samförfattarskap. Doktoranderna har också möjlighet att använda studierektorn som neutral samtalspart.

När det gäller den fysiska och psykosociala arbetsmiljön finns en doktorandkommitté som bevakar studiesociala frågor, där doktorander från olika miljöer diskuterar och utbyter erfarenheter. Bedömargruppen vill som gott exempel lyfta att nyantagna doktorander är strategiskt samplacerade i syfte att underlätta det inledande arbetet vid forskarutbildningen. En enskild arbetsplats får doktoranderna i allmänhet under den senare delen av utbildningen. Nyantagna doktorander tilldelas en mentor som stöd för att komma in i institutionens verksamhet. Doktoranderna får också ekonomiskt stöd, som kan kompletteras med bidrag från respektive miljö och med stipendier, för att genomföra konferensresor och därigenom knyta nationella och internationella kontakter.

I självvärderingen betonas att doktorandprojekten utformas som individuella projekt, ofta i samverkan med externa uppdragsgivare. I detta avseende kan bedömargruppen konstatera att närvaro på arbetsplatsen kan ses som en viktig och betydande del av en god forskarutbildningsmiljö. Det står klart att ungefär hälften av doktoranderna är hemmahörande på annan ort, men att doktorandernas närvaro på arbetsplatsen trots detta är god. En annan viktig aspekt av den psykosociala arbetsmiljön är handledningen. Av bedömningsunderlaget framgår att doktorander och handledare har regelbundna handledningsmöten. Enligt självvärderingen sker eventuellt handledarbyte genom att studierektorn i samråd med ämnesrådet ser till att ny handledare utses. I bedömningsunderlaget och intervjuerna framgår det att doktoranderna tidigt informeras om rätten till handledarbyte, och det framgår även att det finns en tydlig struktur och process för detta.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen ger en övertygande beskrivning av de olika system som finns för att låta doktorandernas erfarenheter, åsikter och synpunkter vara med och kvalitetssäkra och vidareutveckla forskarutbildningen. Exempelvis arrangerar man seminarier som behandlar teman och frågor enligt doktorandernas egna önskemål och behov, såsom empiriska material, akademiska språkgenrer, konferenspresentation och centrala vetenskapsteoretiska begrepp. Seminarierna bedöms möjliggöra att doktorandernas kunskaper och färdigheter stöds och vidareutvecklas enligt deras egna önskemål och behov för avhandlingsarbetet.

Utbildningen följs upp systematiskt för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Bedömargruppen ser ett utvecklingsområde vad gäller systematisk insamling, sammanställning och redovisning av alumners synpunkter på forskarutbildningen.

Bedömargruppen vill som gott exempel lyfta att nyantagna doktorander är strategiskt samplacerade för att underlätta det inledande arbetet vid forskarutbildningen.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.