Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat. Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat.

Vid Högskolan Väst finns forskarutbildningsområdet arbetsintegrerat lärande, och i relation till det finns två forskarutbildningsämnen med inriktning mot arbetsintegrerat lärande: pedagogik och informatik. I det här yttrandet är det forskarutbildningsämnet pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande som utvärderas.

I den allmänna studieplanen beskrivs forskarutbildningsämnet som studier av lärande, påverkan, undervisning, utbildning och socialisation. Dessa aspekter studeras ur ett individuellt, ett relationellt och ett strukturellt perspektiv. Forskarutbildningsämnet får en tydlig avgränsning genom att fokusera problemställningar av pedagogisk karaktär som kan kopplas samman med arbetslivet. Forskningsproblemen berör på olika sätt lärprocesser, lärprocessers villkor och lärandets innehåll och konsekvenser. Självvärderingen beskriver ämnet i termer av växelverkan mellan utbildningssituerat lärande och lärande förlagt till arbete och arbetsliv. I beskrivningen av forskarutbildningsämnet lyfter man också fram mötet mellan teori och praktik som en arena där lärande, kunskap och erfarenheter produceras. I relation till pedagogikämnet i stort framhävs arbetsintegrerat lärande som ett delområde. Genom avgränsningen till arbetslivsrelaterade pedagogiska frågeställningar som ett delområde inom pedagogikämnet framstår ämnet ha ett relevant och välavgränsat djup. Bredden finns genom att ämnet förhåller sig till generella pedagogiska teorier om lärande samt om lärandets villkor och konsekvenser. De forskningstillämpningar som lyfts fram är orienterade mot arbete och yrkesliv, samt mot utbildningar som på olika sätt berör professionellas kunskaper och kompetensutveckling. Självvärderingen beskriver hur ämnet är förankrat i relation till såväl nationell som internationell forskning. Publikationslistan ger också en representativ bild av forskarutbildningsämnets avgränsningar och koppling till pedagogikämnet i stort.

Ämnet är alltså väl avgränsat och definierat med avseende på bredd och djup, och relationen mellan forskarutbildningsämnet och forskningsområdet arbetsintegrerat lärande framstår som tydlig. Självvärderingen presenterar den metodologiska bredden, som framför allt riktas mot praktiknära studier. Självvärderingen beskriver också forskarutbildningens närhet till det omgivande samhället och arbetslivet. Detta tydliggör både ämnets vetenskapliga förankring och kopplingen till beprövad erfarenhet. Det sistnämnda framstår tydligt genom den nära relationen till internationellt väletablerade forskningsområden som "workplace studies" och "workplace learning".

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Av självvärderingen och dess bilagor framgår det att elva doktorander är inskrivna vid forskarutbildningen i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Bland institutionens anställda lärare finns sjutton behöriga huvudhandledare med minst docentkompetens i ämnet pedagogik, varav åtta är professorer (280 procents tjänst) och nio är docenter (780 procents tjänst). Huvudhandledarskapet är fördelat på nio personer och av dessa är fyra (tre från vårterminen 2017) anställda vid institutionen i en mycket begränsad utsträckning (5-15 procent). Att flera av handledarna inte är fast anställda eller tjänstgör vid lärosätet i någon större omfattning gör forskningsmiljön sårbar. Bedömargruppen ser det som angeläget att arbeta för att i högre grad ha handledarna verksamma vid lärosätet. Enligt självvärderingen finns det även 16 disputerade lärare, varav flera har docentkompetens i annat ämne, som kan tjänstgöra som biträdande handledare vid forskarutbildningen. Vidare anger självvärderingen att högskolan är villig att ordna med andra handledare utanför lärosätet om sådant behov uppstår. Parallellt på institutionen finns en forskarutbildning i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, som i dagsläget omfattar elva doktorander. Handledarkollegiet vid institutionen ansvarar för handledning av båda forskarutbildningarna, det vill säga totalt 22 doktorander. Samtliga handledare har antingen genomgått utbildning för handledning på forskarnivå eller har bedömts besitta motsvarande kompetens. Av självvärderingen framgår också att rekrytering av ytterligare professorer pågår, samt att flera pedagogiklektorer är nära docentkompetens. Sedan ett par år tillbaka anordnar lärosätet kurser i forskarhandledning i samarbete med andra högskolor i regionen. Vid intervjuerna framkom att situationen med handledare som har sin huvudsakliga tjänst vid annat lärosäte har förändrats sedan självvärderingen skrevs, och idag är andelen seniora forskare som finns på plats högre. Bedömargruppen ser därmed att institutionen har tillgång till handledare i en omfattning som svarar mot forskarutbildningens behov.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Högskolan har enligt självvärderingen ett utvecklat system för att säkerställa att det finns tillräcklig kompetens, och för att kompetensutveckling kan ske på ett systematiskt sätt. Självvärderingen uppger att åtgärderna hittills resulterat i en professorsanställning samt i pågående rekrytering av en professor och en docentmeriterad forskare. Kompetensen säkerställs vidare bland annat genom kravet att huvudhandledaren ska vara senior, det vill säga minst docent. För att säkerställa kompetensutveckling erbjuds bland annat handledarutbildning varje år. Av självvärderingen framgår att varje anställd lärare har 20 procent kompetensutvecklingstid, som framför allt ska användas till forskning. I flera fall har docentmeritering prioriterats genom att man har säkerställt ytterligare tid för forskning i tjänst eller genom samverkansforskning. Professorer har dessutom 20 procent extra tid för att bland annat fungera som mentorer och stödja andras forskning. Enligt intervjuerna kan denna tid också användas för att till exempel skriva ansökningar. I professorernas uppdrag ingår alltså att bidra till andras kompetensutveckling. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel. Flera av handledarna är, som framgått ovan, också knutna till andra lärosäten. Detta kan ses som ett inflöde av kompetens utifrån, vilket har potential att ytterligare stärka handledarkollegiet. Samtidigt kan detta utmana lärosätets egna forskningsmiljö. Sammantaget bedöms högskolan arbeta systematiskt för att hålla hög kompetens på handledarna och på övriga lärare i forskarutbildningen. Av självvärderingen framgår dessutom att lärosätet via långsiktiga kompetensförsörjningsplaner ser över det framtida behovet av ytterligare kompetens. Sammantaget bedöms det finnas ett välutvecklat system för att följa upp handledarnas och lärarnas kompetenser.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

De samlade forskningsresurserna vid lärosätet kanaliseras i huvudsak till tre forskningsmiljöer: lärande i och för det nya arbetslivet), barn- och ungdomsvetenskap samt produktionsteknik Väst. Forskningsmiljöerna beskrivs i självvärderingen som vitala, och speciellt forskningsmiljön lärande i och för det nya arbetslivet utgör en central grund för den aktuella forskarutbildningen. Barn- och ungdomsvetenskap beskrivs också som betydelsefull för doktoranderna inom arbetsintegrerat lärande. Produktionsteknik beskrivs inte närmare i relation till den utvärderade utbildningen, och framstår därmed som mer perifer. Inom lärande i och för det nya arbetslivet hålls cirka 10-15 seminarier per år. Nätverket Vilär är ett centralt nationellt nätverk för deltagarna i lärande i och för det nya arbetslivet. Nätverket anordnar en konferens varje år. Av de individuella studieplanerna framgår att flera av doktoranderna deltagit i Vilär-konferenser. Internationellt är WACE (World organization for advancing cooperative and work-integrated education) ett nätverk för arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Såväl lärande i och för det nya arbetslivet som barn- och ungdomsvetenskap ingår också i nationella och internationella nätverk, där doktoranderna får möjlighet att knyta kontakter och presentera sin forskning relaterat till avhandlingsarbetet. Detta kompletterar forskarutbildningsmiljön vad gäller ämnesbredd och spets. Doktoranderna får också ekonomiskt stöd för konferensresor (25 000 kronor, som kan kompletteras med bidrag från respektive miljö och stipendier), vilket gör det möjligt att delta i konferenser och därmed även att etablera nationella och internationella kontakter.

Självvärderingens publikationslista och översikten över seniora forskare, handledare och övrig personal visar att det vid lärosätet bedrivs forskning i tillräcklig omfattning för forskarutbildningen, och att forskningen är relevant i sammanhanget. Publikationslistan visar vidare att de listade handledarna har en med några undantag jämn publicering sett till refereegranskade artiklar, även om publiceringen inte är speciellt omfattande. Av självvärderingen framgår att varje anställd lärare har 20 procent kompetensutvecklingstid, som framför allt ska användas till forskning. I flera fall har meriteringen till docent prioriterats genom ytterligare tid för forskning i tjänst, eller genom samverkansforskning. Självvärderingen anger även att varje forskaranställd får tillgång till medel för konferenser och liknande aktiviteter. Dock väcker forskningstiden frågor, eftersom seniora forskare endast har 20 procent av tjänsten för egen forskning om man bortser från de 20 procent extra som professorerna har för att främja bland annat andras meritering. Detta kan eventuellt vara en anledning till den överlag något blygsamma produktionen av internationella publikationer. Här ser bedömargruppen ett viktigt utvecklingsområde.

Handledargruppen omfattar fjorton kvinnor och två män i åldersspannet 45-71 år. Medelåldern är alltså 57 år, vilket på sikt kräver en föryngring av kollegiet. I handledarkåren finns olika akademiska discipliner representerade, vilket med fördel kan utnyttjas för att introducera och stärka tvärvetenskapliga perspektiv i forskarutbildningen och därmed ytterligare knyta an till etablerade forskningsfält som exempelvis workplace studies. Självvärderingen beskriver lärosätets interna och externa samverkan, vilket också måste räknas in i den aktiva forskarutbildningsmiljön. Bedömargruppen ser det också som en styrka att doktoranderna kan ha handledare från andra lärosäten. Forskarutbildningsämnet är till sin karaktär i högsta grad beroende av samverkan med det omgivande, offentliga samhället. Denna samverkan beskrivs i självvärderingen som välutvecklad. En del av finansieringen av doktorander är också beroende av denna typ av samverkan. Högskolan har dessutom som målsättning att utöka samverkan med det privata näringslivet. Självvärderingen lyfter dock att det finns en risk med en mycket tät extern samverkan, eftersom doktoranderna då kan få svårt att självständigt formulera sina projekt. Här vilar ett stort ansvar på handledarkollegiet. Bedömargruppen uppfattar dock att lärosätet medvetet arbetar för att motverka svårförenliga förväntningar från uppdragsgivare och utbildning. Ett exempel på detta är att handledare och projektledare tydliggör forskarutbildningens krav på doktoranden redan under de initiala kontakterna med samverkanspartner.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen redogör för lärosätets systematiska arbete med kvalitetssäkring, vilket bland annat omfattar medarbetarutvärderingar och inrättande av formella riktlinjer för forskarutbildningen. Man pekar också på vissa fördelar med en relativt liten organisation, vilket verkar ha gett resultat i åtgärdsarbetet. Av självvärderingen framgår att lärosätet genomför schemalagda utvärderingar som en del av sitt kvalitetssystem. Där ingår utvärdering av antagningssystemet, av forskningsmiljön och av olika stödsystem. De senaste utvärderingarna visar att såväl antagningssystemet som forskningsmiljön fungerar väl. Uppföljningen av forskarutbildningsmiljön bedöms som tillräckligt systematisk och av tillräcklig omfattning. Det går också att utläsa i självvärderingen att högskolan använder uppföljningarnas resultat för att utveckla verksamheten.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Av den allmänna studieplanen och självvärderingen framstår forskarutbildningsämnet pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande som väl avgränsat med avseende på bredd och djup. Detta gäller också kopplingen till beprövad erfarenhet, som stärks genom omfattande samverkan i avhandlingsstudierna. Även förankringen till vetenskaplig forskning framstår som stabil, framför allt utifrån att de seniora forskarna deltar i väletablerade vetenskapliga fält både nationellt och internationellt. Den sammanvägda bedömningen är vidare att antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens verkar stå i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Samtliga handledare har genomgått handledarutbildning, och det finns incitament för att ge handledare och lärare möjlighet att följa olika forskningsströmningar och vidareutveckla kompetens inom det egna ämnesområdet. Möjligen är internfinansieringen av forskning för docenter och professorer något underdimensionerad, vilket bedömargruppen ser som ett viktigt utvecklingsområde.

Lärosätet visar på medvetenhet om komplexiteten i att genomföra forskarstudier i nära samverkan med externa finansiärer, bland annat genom att man motverkar svårförenliga förväntningar från uppdragsgivare och utbildning. Handledare och projektledare tydliggör de krav som forskarutbildningen ställer på doktoranden redan under de första kontakterna med samverkanspartnern.

Det kvalitetsdrivande arbetet i forskningsmiljön och vid lärosätet som helhet verkar enligt självvärderingen målmedvetet och tycks fungera väl, mycket tack vare de korta beslutsvägar som präglar en relativt liten organisation. Trots vissa utpekade utvecklingsområden blir den sammantagna bedömningen att inom aspektområdet miljö, resurser och område är förutsättningarna goda för att bedriva forskarutbildning av hög kvalitet i ämnet pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande.

För aspekterna personal och forskningsmiljö ser bedömargruppen utvecklingsmöjligheter beträffande de seniora forskarnas forskningstid. Vidare ser bedömargruppen att det är viktigt att följa upp handledarnas tjänstgöringsgrad. Av intervjuerna framkom att denna situation har förändrats positivt sedan tidpunkten för självvärderingen.

Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med professorernas extra tilldelade tid för att stödja andras kompetensutveckling.