Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Självvärderingen problematiserar frågor om jämställdhet i högskolesystemet generellt. Till exempel diskuteras arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i en kvinnodominerad miljö, liksom att positiv särbehandling vid antagning av doktorander inte är möjlig. Högskolan integrerar ett genusperspektiv i kurser när det är relevant, och det finns en stor medvetenhet om genusfrågor. Exempel på kurser med genusperspektiv är pedagogikkurserna pedagogikens moder samt perspektiv på arbete - ekonomi, politik och kultur. De resonemang som förs i självvärderingen tyder på medvetenhet vad gäller den ojämna könsfördelningen inom doktorandgruppen, men självvärderingen argumenterar för att dylika kvantitativa mått inte nödvändigtvis spelar en avgörande roll för hur jämställd en forskarutbildningsmiljö är. Man argumenterar också för att det är viktigt att diskutera maktstrukturer som aktiverar en genusordning, och subtila mekanismer som över- respektive underordnar män och kvinnor under till exempel seminariediskussioner. Enligt självvärderingen planerar man, som svar på ett regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet, att ta in genus- och jämställdhetsfrågor i forskarutbildningens introduktionskurs. Högskolepedagogiska kurser som vänder sig till lärare och forskarstuderande kommer enligt självvärderingen att utvecklas med tydligare inslag som rör jämställdhet och normkritiska perspektiv. Högskolan framstår som utvecklingsinriktad inom detta perspektiv.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Högskolan förefaller utifrån självvärderingen arbeta systematiskt för jämställdhet på utbildningen, men man noterar också att det finns en sned könsfördelning bland utbildningens doktorander. Från institutionshåll är man medveten om detta och om de potentiella problem som detta reser, även om man poängterar att den kvantitativa fördelningen inte i sig avgör hur jämställd en forskarutbildning är. Samtidigt ser man svårigheter i att finna en tillfredsställande lösning på snedrekryteringen. Lärosätet arbetar systematiskt för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor på kurser både för doktoranderna och i handledarutbildningen.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.