Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Av självvärderingen framgår att doktoranderna deltar i beslutsprocesser och i beredning av frågor som rör forskarutbildningen. Doktoranderna är representerade i flera olika beredande och beslutsfattande organ såsom institutionsstyrelsen, fakultetens doktorandråd och institutionens arbetsmiljögrupp. Via dessa organ får doktoranderna enligt självvärderingen möjlighet till reellt inflytande och deltagande i beslutsprocesser. Även om det saknas ett etablerat doktorandråd vid institutionen visar självvärderingen att doktoranderna informellt organiserar sig när det finns skäl att lyfta fram synpunkter och föreslå åtgärder. Det framgår vidare att doktorandernas synpunkter samlas in via utvecklingssamtal, kursutvärderingar och arbetsmiljöenkäter. Tydliga exempel på struktur vad gäller doktorandinflytande är dels den årliga konferens som ordnas för doktoranderna där de har möjlighet att ta upp angelägna frågor, dels de återkommande utvecklingssamtalen med forskarutbildningens studierektor. I syfte att öka systematiken har institutionen tagit fram ett dokument med samlad och uppdaterad information till doktoranderna om exempelvis regler, administrativa rutiner och riktlinjer för tillgodoräknande.

Bedömargruppen ser positivt på att doktoranderna har samma anställningsförmåner som övrig personal. Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att doktoranderna i hög grad uppmuntras delta vid konferenser, och att de får ekonomiskt stöd för såväl konferens- som studieresor. På grund av en ansträngd bemanningssituation och ett skifte på studierektorsposten noterar självvärderingen att man inte systematiskt genomförde utvecklingssamtal 2015-2016. I intervjuerna framgick det dock att samtliga doktorander har genomfört utvecklingssamtal under 2017. Bedömargruppen noterar också att arbetsmiljöenkäterna visar positiva resultat.

En viktig aspekt av den psykosociala arbetsmiljön är handledningen. Även om den ansträngda arbetssituationen bland institutionens lärare kan tänkas påverka doktorandernas möjlighet till stöd och handledning under forskarutbildningen ser bedömargruppen inga tydliga indikationer på brister i handledningen. Eftersom det pågår arbete för att rekrytera och tillsätta ny personal är framtidsutsikterna i dessa avseenden sannolikt goda. Självvärderingen beskriver att det finns tydliga rutiner för hur handledarbyte ska gå till när antingen den ena parten eller båda önskar detta.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att det saknas fastställda rutiner för doktorandinflytande vid kvalitetssäkring och utvecklingsarbete, men att praxis är att ta vara på doktorandernas synpunkter och önskemål. Självvärderingen noterar att doktoranderna kontinuerligt lämnar synpunkter på forskarutbildningen. Synpunkterna sammanställs sedan mer eller mindre systematiskt och återkopplas via kursutvärderingar, arbetsmiljöenkäter, handledning och utvecklingssamtal. Sammantaget är dessa kanaler forum för att säkerställa doktorandinflytandet i kvalitetssäkringsprocesserna och kvalitetsutvecklingen.

Vidare framgår att institutionen har naturliga kontaktytor med alumner eftersom flera doktorander tjänstgör inom institutionen efter avslutad forskarutbildning. Det förekommer också att alumnerna har kvar kontakten med institutionen via forskningssamarbeten eller lärarutbyten. På detta sätt beaktas även alumnernas synpunkter i institutionens kvalitetssäkringsarbete.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet följer upp utbildningen för att säkerställa att doktorandernas perspektiv används i kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbetet. Uppföljningarnas resultat bedöms också omsättas i kvalitetsutvecklande åtgärder när det behövs. Bedömargruppen noterar vidare att det saknas ett doktorandråd, vilket eventuellt kan göra det svårare att följa upp hur doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring, utveckling och återkoppling. Att inrätta ett doktorandråd förefaller viktigt, särskilt om doktorandgruppen växer i enlighet med planerna. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har identifierat såväl styrkor som utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde anges vara att öka systematiken kring insamling, sammanställning och redovisning av alumnernas synpunkter på forskarutbildningen. Ett annat utvecklingsområde är systematisk uppföljning av de individuella studieplanerna för att säkerställa måluppfyllelse och för att ge doktoranderna förutsättningar att avsluta forskarutbildningen inom den angivna tiden.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.