Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Det är ett faktum att könsfördelningen är ojämn vid institutionen. Detta gäller såväl personalen som doktoranderna. Merparten av doktoranderna är kvinnor - av institutionens tjugo doktorander är endast fyra män. Denna obalans antas spegla kvinnodominansen inom det specialpedagogiska fältet överlag. Institutionen är dock medveten om obalansen och arbetar aktivt för att förändra den. Institutionen har identifierat olika möjligheter och utmaningar som gäller sammansättningen i doktorandgruppen och hanterar dessa utmaningar på ett systematiskt sätt. Det finns flera exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningens utformning och genomförande. Till exempel granskas och justeras all information på institutionens webbsidor och i övriga dokument vid behov för att specialpedagogik inte ska framstå som ett kvinnligt kunskapsområde.

Specialpedagogik som ämne innefattar kunskap om funktionsvariationer, mångfald och genus samt om inkludering, exkludering och delaktighet. Flera kurser behandlar specialpedagogiska kunskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett exempel på en sådan kurs med specialpedagogisk relevans är en kurs som ger inblick i jämställdhet och kvinnohistoria.

Specialpedagogiska institutionen har på ett självklart och naturligt sätt integrerat jämställdhetsperspektivet i utbildningens utformning och genomförande. Institutionen använder till och med den ojämna könsfördelningen inom specialpedagogik och skola till att synliggöra, diskutera och söka lösningar på de utmaningar som skolmiljöers ojämna könsfördelning kan ge upphov till. Doktoranderna har därigenom goda möjligheter att under utbildningen reflektera över och problematisera jämställdhetsperspektivet.

Aktuella jämställdhetsmål finns formulerade i Stockholms universitets strategi. Centrala resurser i arbetet är rådet för frågor rörande arbetsmiljö och lika villkor samt nätverket Genusakademin, som stödjer forskning med genusinriktning och erbjuder fakultetsövergripande kurser. Vidare har institutionen en kontaktperson för jämställdhetsfrågor som även ingår i arbetsmiljögruppen. Revidering av den universitetsövergripande jämställdhetsplanen pågår, och det centrala arbetet för ökad jämställdhet stödjer sannolikt även den specialpedagogiska institutionens jämställdhetsarbete.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Institutionen har en lokal jämställdhetsplan och en kontaktperson för jämställdhetsfrågor som även ingår i arbetsmiljögruppen. Via nyckeltal följer institutionen hur könsfördelningen bland doktoranderna utvecklas, och man uppmärksammar förhållandet i samband med kursutvärderingar samt i utvecklingssamtal.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att det finns inslag i utbildningens utformning och genomförande som är ämnade att främja jämställdhet. Det finns även universitetsgemensamma processer och rutiner vid institutionen som är avsedda att främja en jämnare könsfördelning. Institutionen har vidare identifierat olika möjligheter och utmaningar som gäller sammansättningen i doktorandgruppen, och hanterar dessa utmaningar på ett systematiskt sätt. Bedömargruppen noterar att institutionen arbetar medvetet med att integrera jämställdhetsperspektivet i utbildningen på ett naturligt sätt. Systematiken kring uppföljning och återkoppling kan dock utvecklas vidare.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.