Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Forskarutbildningen i specialpedagogik är väl förankrad i den vetenskapliga grunden och bedrivs i samspel med det omgivande samhället. Handledarna och de övriga lärarna och forskarna som är involverade i forskarutbildningen har goda möjligheter att via forskning, uppdragsutbildning och samverkan följa med det egna ämnesområdet och kontinuerligt utveckla den egna vetenskapliga och pedagogiska kompetensen. Institutionen har utvecklat rutiner för att följa upp och kvalitetssäkra lärarnas och handledarnas sammantagna kompetens samt forskarutbildningsmiljön som helhet. Studierektorns övergripande ansvar, handledarkollegiets regelbundna sammankomster och de årliga utvecklingssamtalen är goda exempel på kvalitetsutvecklande arbete. Vidare vill bedömargruppen ge en eloge åt det stöd i form av mentorskap som man erbjuder nya handledare. Den årliga granskningen av utbildningsmiljön, som sker i samband med verksamhetsberättelserna och som kalibreras mot institutionens strategier, tyder på att det finns en välutvecklad systematik och medvetenhet hos institutionsledningen om hur strategiarbetet ska omsättas i åtgärder för att få önskad effekt.

De granskade underlagen tyder på att det i utbildningens utformning och genomförande finns medvetet och systematiskt utarbetade uppföljnings-, kvalitetssäkrings- och återkopplingsprocesser som säkerställer att examensmålen nås. Ett gott exempel som bedömargruppen vill lyfta är den välstrukturerade granskningsprocess för avhandlingsarbetet som institutionen har arbetat fram. Doktoranderna får på ett mångsidigt sätt återkoppling på hur progressionen mot examensmålen utvecklas. Det schema som bifogas de individuella studieplanerna är också ett led i detta systematiska kvalitetsutvecklingsarbete. Schemat kommer dessutom att utvecklas ytterligare när institutionen börjar använda ett nytt elektroniskt system för de individuella studieplanerna.

Specialpedagogiska institutionen har genom den välutvecklade kontakten med arbetslivets intressenter mycket goda möjligheter att ytterligare utveckla samverkan med arbetslivet. Uppföljnings- och återkopplingsprocesserna fungerar, men kan utvecklas ytterligare. Bedömargruppen vill i detta sammanhang lyfta internationaliseringen som ett utvecklingsområde för forskarutbildningen i specialpedagogik.

Även med avseende på hur doktoranders perspektiv beaktas i utbildningen ser bedömargruppen ett systematiskt uppföljnings- och kvalitetssäkringsarbete. Doktoranderna har av allt att döma inflytande i beslutsprocesser som rör dem. Det finns även fungerande rutiner för återkoppling. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet har identifierat såväl styrkor som utvecklingsområden när det gäller doktorand- och alumnperspektivet. Detta indikerar att de forskarutbildningsansvariga är medvetna om behovet av fortsatt kvalitetsutveckling. Ytterligare ett exempel på medvetet kvalitetsarbete som bedömargruppen vill lyfta är det jämställdhetsarbete som institutionen utfört, bland annat med sina webbsidor. Hur genusaspekten synliggörs när utbildningen i specialpedagogik presenteras har sannolikt betydelse. Även om institutionens arbete med att integrera jämställdhetsperspektivet i utbildningen verkar medvetet kan systematiken kring uppföljning och återkoppling utvecklas ytterligare.