Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Kursdelen i forskarutbildningen i specialpedagogik beskrivs i den allmänna studieplanen och i de individuella studieplanerna, och är utformad så att doktoranderna ska få tillräckligt breda kunskaper i ämnet specialpedagogik och i vetenskaplig metodik för att uppfylla examensmålen. Kursernas specifika lärandemål, aktiviteter och examinationer är utformade så att de stämmer överens med både den allmänna studieplanen och de individuella studieplanerna. Progressionen är tydlig. I självvärderingen beskrivs några av kurserna och beskrivningen indikerar en genomtänkt struktur.

Forskarutbildningens kursdel består av 90 högskolepoäng, vilket ger 150 högskolepoäng avhandlingsarbete. Kurserna syftar till att ge tillräcklig bredd i ämneskunskaperna i och vetenskaplig metodik, medan avhandlingen syftar till att ge fördjupade kunskaper i ett specifikt område inom det specialpedagogiska kunskapsområdet samt i vetenskaplig metod. Kursdelen består av fyra block om 22,5 högskolepoäng vardera. Ett block är specialpedagogiskt och obligatoriskt. Vidare finns ett metodblock som innehåller viss valfrihet, ett avhandlingsspecifikt block för fördjupning samt ett block med valfria kurser. Kurserna examineras med skriftliga, individuella examinationer. De obligatoriska kurserna ordnas av institutionen, men doktoranderna har också möjlighet att läsa kurser vid andra institutioner och lärosäten i samråd med handledaren. Ett strategiskt samarbete över institutions- och fakultetsgränserna har ökat kursutbudet och det tvärdisciplinära nätverksarbetet. Till exempel har doktoranderna tillgång till fakultetsövergripande metod- och ämneskurser.

Av självvärderingen framgår vidare vilka förutsättningar doktoranderna har att slutföra sin forskarutbildning inom planerad tid. När det gäller kursutbudet är det institutionens och närmast studierektorns ansvar att se till att kurserna erbjuds i rätt tid med tanke på doktorandernas behov. Man tar hänsyn till doktorandgruppens sammansättning och de individuella studieplanerna, men även till befintliga lärarresurser. Kurserna planeras med framförhållning. Kursutbudet bidrar till doktorandernas möjligheter att slutföra avhandlingsarbetet inom givna tidsramar. Individuella läskurser förekommer, men utgör endast en liten del av utbildningens kursdel.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i linje med motsvarande forskarutbildningar i övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktoranderna ska kunna slutföra sina utbildningar inom den angivna tiden.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet arbetar strategiskt med att säkra måluppfyllelsen av examensmålen för kunskap och förståelse. Av självvärderingen framgår att institutionen har ett system för att granska hur progression uppnås under utbildningen. Genom en utvecklad systematik i kursutformningen säkerställer man att doktoranderna utvecklar en bred kunskap och förståelse inom ämnet specialpedagogik samt för vetenskaplig metodik inom ämnet. Detsamma gäller även för en mer specifik och avgränsad kunskap och förståelse inom det specialpedagogiska området. Detta kommer också till uttryck i definitioner och avgränsningar i den allmänna studieplanen. Det finns en tydlighet om progression i kunskapsutvecklingen och dess koppling till examensmålen. Såväl progression som måluppfyllelse följs upp på ett systematiskt och strukturerat sätt. De individuella studieplanerna beskrivs som ett verktyg för att planera och bevaka de enskilda doktorandernas övergripande lärandeaktiviteter med sikte på examensmålen. Som stöd för uppföljningsarbetet har fakulteten under 2016 arbetat fram ett schema (bilaga till den individuella studieplanen) för att bedöma hur doktoranderna uppfyller examensmålen. Schemat följs upp löpande och utvärderas vid doktorand- och doktorandhandledarmöten. Vid intervjuerna framgick att schemat, som är ett icke-obligatoriskt dokument, har tagits i bruk och framöver kommer att ingå i en elektronisk individuell studieplan.

Det finns genomtänkta och välfungerande former för uppföljning och innehåll i utbildningen som säkerställer att doktoranderna visar bred kunskap och förståelse både inom specialpedagogik på forskarnivå och för vetenskaplig metodik. Till exempel utvärderas institutionens kurser regelbundet genom skriftliga enkäter. Kursansvariga tar del av utvärderingarna och en sammanställning av kursutvärderingarna är tillgänglig för doktoranderna. Kvalitetsfrågor diskuteras även i handledarkollegiet, och kurserna följs upp under de årliga genomgångarna.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Överlag har forskarutbildningen i specialpedagogik en tydlig koppling mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination. Utvecklingen av färdighet och förmåga sker stegvis under utbildningen, och den inbyggda progressionen i kurser, lärandemål och i avhandlingsarbetet är central för examensmålen för färdighet och förmåga. Lärosätet arbetar också med progression i seminarier, oppositioner, deltagande i konferenser och nätverk, skriftliga och muntliga presentationer med mera. Institutionen arbetar systematiskt med att tillsammans med doktoranderna följa upp progressionen mot examensmålen i avhandlingsarbetet. Det finns en tydlig struktur för att granska och seminariebehandla doktorandernas framväxande avhandlingsarbete.

Självvärderingen ger exempel på flera specifika kurser och en rad sammanhang som har betydelse för måluppfyllelsen. Till exempel ska doktoranderna kunna identifiera frågeställningar, utveckla förmågan att finna relevant litteratur, kunna tillämpa teorier och modeller, kunna göra egna bedömningar och kritiska analyser, ha förmåga att bidra till kunskapsutveckling i ett internationellt sammanhang, ha förmåga att bidra till andras lärande, ha förmåga att skriftligt diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället, kunna kommunicera forskning populärvetenskapligt samt ha förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap.

Av självvärderingen framgår vidare att doktoranderna har goda förutsättningar att slutföra sitt avhandlingsarbete inom de planerade tidsramarna. Kursutbudets systematik och avhandlingsarbetets tydliga struktur och progression med avstämningspunkter bedöms bidra till att arbetet kan slutföras inom den angivna tiden. Man analyserar olika eventuella hinder i avhandlingsarbetet, såsom svårigheter att få artiklar publicerade, svårigheter vid datainsamling, kvalitetsaspekter vid monografier med mera, och vidtar åtgärder vid behov.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vid institutionen finns en medveten och systematisk strategi för uppföljning, kvalitetssäkring, kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling. Som ett led i doktorandernas progression mot examensmålet färdighet och förmåga granskas det framväxande avhandlingsarbetet regelbundet. Som ytterligare kvalitetssäkrande åtgärd granskas också avhandlingsmanuskriptet av en särskild läsare som institutionen utser. Syftet med detta är att ta ställning till om arbetet motsvarar de fastställda kvalitetskriterierna.

Om hinder i avhandlingsarbetet uppstår (till exempel vid datainsamling eller artikelpublicering) verkar det finnas rutiner för hur problemen ska bearbetas och åtgärdas. Det framgår att handledarna får möjlighet att tillsammans med handledarkollegiet diskutera vilket stöd och vilka åtgärder som behövs för att doktoranderna ska få de förutsättningar som behövs för att nå målen och kunna slutföra avhandlingsarbetet inom den angivna tiden.

Det finns en välstrukturerad granskningsprocess som bygger på ett systematiskt arbetssätt. Doktoranderna får på olika sätt återkoppling på hur deras färdigheter och förmågor samt progressionen mot examensmålet utvecklas. Institutionen arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för doktoranderna att slutföra sina utbildningar inom planerad tid.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens/konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Av självvärderingen framgår former och innehåll i utbildningen som syftar till att säkerställa att doktoranderna uppnår examensmålet för värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätet ger exempel på olika aktiviteter som utgör lärandeaktiviteter för värderingsförmåga och förhållningssätt, såsom handledning, forskarutbildningskurser, seminarieverksamhet och övergripande avhandlingsarbete. Examensmålet genomsyrar hela utbildningen men uppfattas som svårt att operationalisera med samma tydlighet som målen för kunskap, förståelse, förmåga och färdighet. Dock ger lärosätet exempel på kursmoment som tränar intellektuell självständighet. Detta kan till exempel ske genom att doktoranderna kritiskt värderar forskningslitteratur och kritiskt argumenterar för forskningsmetodiska val i den egna avhandlingsprocessen.

Forskningsetiska frågor är lättare att operationalisera i utbildningen. Vetenskaplig redlighet (till exempel referenshantering) diskuteras under de forskarutbildningskurser och seminarier som anordnas av institutionens rådgivande och beredande etikgrupp. Lärosätet erbjuder också en forskarutbildningskurs som innehåller praktisk övning i att skriva etikprövningsansökningar. Eftersom de flesta doktorander forskar inom områden som kräver etikprövning förbereds doktoranderna för etikprövningsprocessen. Under avhandlingsseminarierna konkretiseras forskningsetiska aspekter i relation till doktorandernas egna avhandlingsarbeten.

Forskarutbildningen är upplagd så att doktoranderna ska kunna nå examensmålet under fyra års heltidsstudier. Det bedömningsschema man har utarbetat fungerar som ett stöd i detta. Det finns exempel i självvärderingen som visar på en progression vad gäller såväl intellektuell självständighet som vetenskaplig redlighet och förmågan att göra forskningsetiska bedömningar. Detta uttrycks i den allmänna studieplanen och realiseras via kursutbudet och avhandlingsarbetet.

Lärosätet har också identifierat utvecklingsområden för examensmålet för värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta visar på god och kritisk värderingsförmåga hos de utbildningsansvariga.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att man följer upp måluppfyllelsen inom värderingsförmåga och förhållningssätt främst via de regelbundna avhandlingsseminarierna. Under dessa granskas doktorandernas framväxande avhandlingsarbeten av handledare, granskare och examinatorer. Även handledarna bedömer progressionen av målet löpande. Det bedömningsschema som fakulteten har arbetat fram är ett verktyg för att systematiskt säkerställa att doktoranderna uppfyller examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt. Bedömningsschemat ger dessutom information som bidrar till att doktoranderna kan slutföra utbildningen inom planerad tid. Vid avhandlingsseminarierna sker dessutom en regelrätt examination av doktorandernas självständighet, vetenskapliga redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar.

Även om processerna och rutinerna kring den systematiska uppföljningen av värderingsförmåga och förhållningssätt inte är explicit framskrivna bedöms doktorandernas möjligheter att nå examensmålet som goda.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Forskarutbildningen präglas av en genomtänkt struktur och systematik. Utbildningens systematiska utformning och genomförande säkerställer måluppfyllelsen för kunskapsformerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Som gott exempel vill bedömargruppen särskilt lyfta fram lärosätets medvetna arbete med uppföljningsprocesser och kvalitetsutvecklande åtgärder. Även de utvecklingsområden som lärosätet har identifierat, till exempel när det gäller examensmålet för värderingsförmåga och förhållningssätt, visar på ett medvetet och systematiskt arbete för att fortsatt utveckla och kvalitetssäkra forskarutbildningen i specialpedagogik.