Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

I den allmänna studieplanen beskrivs målen för forskarutbildningen i psykologi vid Mittuniversitetet

bland annat: vara ".. att bedriva självständiga forskningsinsatser inom psykologi, kritiskt värdera och förmedla och tillämpa psykologisk kunskap inom olika områden...". I självvärderingen finns en tydlig beskrivning av hur Mittuniversitetet strategiskt arbetat med att utforma ett forskarutbildningsämne i psykologi med en viss inriktning på utbildningen. Forskarutbildningen startade 2007 med antagning av doktorander samma år. Ett generellt tema formulerades i form av ett fokus på emotionspsykologiska perspektiv och tre breda forskningsområden finns inom detta tema: emotions- och kognitionsforskning, klinisk psykologi samt social- och organisationspsykologi. Det är inom dessa områden som doktoranderna för närvarande finns. Ambitionen har varit att skapa en miljö där det kan "påvisas såväl teoretisk som empirisk evidens" inom de nämnda forskningsområdena.

Såväl grundforskning som tillämpad forskning bedrivs inom dessa områden med olika metoder alltifrån laboratorieexperiment till interventionsstudier. I självvärderingen tillkännages att utannonseringen av doktorandtjänster är i psykologi - och alltså inte med någon uttalad inriktning av psykologiämnet - för att doktoranderna ska kunna påverka inriktningen på området för avhandlingen. Utifrån beskrivningen i underlaget finner bedömargruppen att forskarutbildningen i psykologi vid Mittuniversitetet bedrivs inom adekvata områden av psykologiämnet, och den förefaller tillgodose de krav som kan ställas både med avseende på bredd och djup.

Den sammanhållna profileringen av forskning och forskarutbildning kring tre forskningsområden med aktiva forskare ser bedömargruppen som en styrka. Bedömargruppens intryck är att forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden är välmotiverad och adekvat.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

I självvärderingen beskrivs handledarsituationen för de åtta aktiva doktorander som i dagsläget finns i utbildningen. I dagsläget är nio personer aktiva som handledare: två professorer, fyra lektorer med docentkompetens och tre övriga lektorer - totalt sex män och tre kvinnor. Tre av handledarna är externa, två av dessa har tidigare varit anställda vid avdelningen (varav en endast har bytt avdelning inom Mittuniversitetet) och en har hela tiden haft sin anställning på annat lärosäte. Handledningsresursen är 85 timmar handledning per år och doktorand, vilket får anses vara normalt. Antalet handledare och lärare framstår som tillräckligt för storleken på den nuvarande forskarutbildningen, men det är ändå en liten gruppering som därmed är sårbar för personalförändringar. De externa handledarna bidrar med kompetens och bredd och de utgör förvisso en resurs som är positiv för forskarutbildningen, men den handledarkompetenta personalen vid avdelningen bör utökas. En kompetensförsörjningsplan för detta är också framtagen där de tre forskningsområdena nämns som "plattformar" och där ett helhetstänkande finns kring rekrytering. Arbete pågår exempelvis i form av meriteringsprogram för lärare. I dagsläget bedrivs också samarbeten - nationella och internationella sådana - som ett sätt att kompensera för den mindre numerären. Bedömargruppen anser att detta torde vara lämpliga vägar att gå och ser detta som ett utvecklingsområde.

Beskrivningen av handledarnas meriter i självvärderingen liksom även deras publikationslistor indikerar att de har den vetenskapliga kompetens som krävs. Samtliga har dessutom genomgått handledarutbildning. Detta att övriga lektorer vid lärosätet har påbörjat eller genomfört handledarutbildningen är också positivt, så till vida att förutsättningarna för att öka antalet handledare i gruppen därmed ökar.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning av lärarnas kompetensutveckling sker enligt självvärderingen i olika steg:

Avdelningschefen ansvarar för enskilda medarbetares individuella kompetensutveckling och genomför samtal med alla medarbetare. Karriärplaner upprättas vid dessa samtal.

Rådet för utbildning på forskarnivå initierar fakultetsövergripande uppföljningar av olika aspekter av forskarutbildningen. År 2015 genomfördes ett meriteringsprogram för yngre forskare som resulterade i tre postdoktor-positioner för yngre forskare i psykologi. I satsningen ingick även en utbildning för forskningsledare som var obligatorisk för deltagare i meriteringsprogrammet men även öppen för andra forskare. Utbildningen innehöll bland annat hur det går till att söka forskningsmedel, hur en god forskningsmiljö skapas, samt etik och juridik. Fakulteten anordnar handledarutbildning en gång per år och samtliga handledare har genomgått sådan utbildning liksom flertalet övriga lektorer. Andra forum för kompetensutveckling är seminarieserien med seminarium två gånger per månad, där doktorander och lärare ska avrapportera sin forskning regelbundet. Vid avdelningen för psykologi finns även så kallade expertgrupper, exempelvis för metod- och uppsatsfrågor och för utvecklingspsykologi. I dem ingår både forskare och lärare och syftet är att säkerställa kvalitet i kursplaner och kurser på grundutbildningsnivå, men dessa grupper utgör även forum för vetenskapligt och pedagogiskt kunskapsutbyte.

Rådet för utbildning på forskarnivå har tagit initiativ till att kriterier och rutiner för uppföljning av de individuella studieplanerna tydliggjorts. Kompetensen kring varje doktorand diskuteras regelbundet i forskarkollegiet där man också beslutar om handledarbyten. Efter att de årliga presentationerna av de antagna doktorandernas arbeten börjat går det också att diskutera handledningssituationen och eventuella behov av byten. Bedömargruppens intryck är att personalens kompetens och kompetensutveckling följs upp på ett systematiskt sätt och vill lyfta fram det centralt initierade meriteringsprogrammet för lärare som ett gott exempel på åtgärder för kvalitetsutveckling vidtagna som resultat av den uppföljning av handledares kompetens som skett.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskarutbildningen i psykologi vid Mittuniversitetet har för närvarande tio doktorander antagna. Under höstterminen 2016 var två temporärt inaktiva, beroende på föräldraledighet. Av dessa tio personer bedriver de flesta sina studier på halvfart. Alla utom två har sin arbetsplats vid campus Östersund. Två doktorander är anställda vid Högskolan i Gävle och har sin huvudhandledare där, samt en biträdande handledare vid Mittuniversitetet. Deras anknytning till forskningsmiljön vid Mittuniversitetet sker genom deltagande i seminarier, och deras huvudhandledare deltar ibland vid forskarkollegiets möten. Detta gör att gruppen på plats i Östersund är liten. Samtliga är eller har varit anställda som doktorander med fakultetsmedel. Gruppen består av fyra män och fyra kvinnor.

Inom vart och ett av de tre forskningsområdena strävar lärosätet efter att ha minst två doktorander, en post dok, en lektor (med 20-30 procents tjänstgöring) en docent samt en professor. Två doktorander per forskarutbildningsämne bekostas av fakultetsmedel, men finansiering behöver även sökas genom externa medel för att utöka antalet doktorander på sikt. Samverkan med Landstinget har också påbörjats och kan komma att resultera i en samverkansdoktorand. Alla doktorander knyts till något av de tre forskningsområdena och forskarna formerar ett nätverk kring varje doktorand och handledare.

Publikationslistorna ger vid handen att flertalet handledare publicerar sig flitigt i internationella tidskrifter, vilket indikerar en hög kvalitet på den forskning som bedrivs vid institutionen.

För att stärka miljön är samarbete och kontakter som nämnts mycket betydelsefulla. Avdelningens nätverk med andra institutioner bedöms vara väl utvecklat, med en rad olika konkreta samarbeten. Bland dessa nämns Uppsala universitet, Malmö högskola, Umeå universitet, Örebro universitet, Karolinska Institutet, University of Melbourne, Leiden University, University of Granada, ISCTE i Lissabon, University of Essex, Doshisha University och Oslo universitet. I tillägg nämns regionala samarbeten kring den kliniska forskningen inom till exempel psykiatri, förlossningsvård och onkologi. Sammantaget ger detta bilden av väl utvecklade nätverk för doktoranderna att verka i och samarbeta med. Det nämns i underlaget också att doktoranderna uppmuntras att läsa kurser vid andra lärosäten och så har också skett vid Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Lunds universitet men även utomlands (Aarhus, Porto och Stanford). De insända individuella studieplanerna bekräftar också att flertalet doktorander läser vissa kurser utomlands. Doktoranderna har ett individuellt anslag för detta ändamål som nyligen höjts från 10 000 kronor till 15 000 kronor. Önskemål finns inte desto mindre om ytterligare internationalisering genom till exempel en internationellt rekryterad post dok. Samverkan med det omgivande samhället i övrigt sker också, i synnerhet då forskningsprojekt genomförs av en företagsdoktorand - vilket en doktorand varit hittills.

Sammantaget är bedömargruppens uppfattning att forskarutbildningsmiljön är liten och hämtar extra styrka både genom internt samarbete på lärosätet och genom nationellt samt internationellt samarbete. En fördel med en mindre miljö är att doktoranderna har utbyte och kontakt med doktorander i andra ämnen och att beslut och informationsspridning sker smidigt. Nära samarbeten mellan doktorander och övrig personal präglar forskarutbildningsmiljön. Doktoranderna får god kännedom om pågående projekt och det bidrar till att stimulera dem till att successivt bli en del av forskargruppen. Samtliga disputerade ingår i avdelningens forskarkollegium. Bedömargruppens uppfattning är att utbildningen till såväl kvalitet som omfattning bedrivs på en hög vetenskaplig nivå och med goda förutsättningar i övrigt, givet de begränsade resurser som föreligger.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Doktorandernas individuella studieplaner ska följas upp en gång per år och doktoranden för själv in överenskomna aktiviteter och tidsplan efter samråd med handledare. Forskarkollegiet gör en regelbunden genomgång av alla individuella studieplaner och sedan 2016 bjuds doktoranderna in till ett forskarkollegium för att berätta om sina studier. Utifrån den samlade informationen föreslås vid behov åtgärder som till exempel byte av handledare eller tilldelning av ytterligare forskningstid. Dessa utvärderingar kan också leda till förändringar i former och rutiner för utbildningen. En sådan åtgärd är att halvtidsseminariet numera ska ske efter halva studietiden och inte när avhandlingsarbetet kommit halvvägs. Bakgrunden var att det tog förhållandevis lång tid fram till halvtidsseminariet med den tidigare modellen, vilket också återkopplades till kollegiet.

Också Rådet för utbildning på forskarnivå följer upp de individuella studieplanerna och föreslår åtgärder vid behov. Exempelvis har rådet som nämnts tydliggjort kriterier och rutiner för avdelningarnas uppföljning av individuella studieplaner, vilket var en åtgärd framsprungen ur uppföljningen på fakultetsnivå.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten forskarutbildningsämne ser bedömargruppen en styrka i dels den sammanhållna profileringen av forskning och forskarutbildning kring tre områden inom det generella temat emotionspsykologiska perspektiv och dels det forskarkollegium som kontinuerligt träffas och diskuterar bland annat hur miljöerna kring doktoranderna kan utvecklas.

Forskarutbildningsämnet präglas av ett generellt fokus på emotionspsykologiska perspektiv och tre breda forskningsområden finns inom detta: emotions- och kognitionsforskning, klinisk forskning samt sociala och organisationspsykologiska frågeställningar. Alla doktorander anknyts till något av de tre forskningsområdena och forskarna formerar ett nätverk kring varje doktorand och handledare. Forskarutbildningsämnets avgränsning framstår för bedömargruppen som adekvat.

Antalet handledare och lärare framstår som tillräckligt i relation till antalet doktorander, men det är en liten gruppering och den handledarkompetenta personalen vid avdelningen bör utökas. Detta ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. Anlitande av externa handledare och ingående av nationella och internationella samarbeten utgör olika sätt att kompensera för den mindre numerären. Publikationslistor indikerar att handledarna inte desto mindre har den vetenskapliga kompetens som krävs och samtliga har genomgått handledarutbildning. Bedömargruppens uppfattning är således att handledarnas kompetens är adekvat i förhållande till den forskarutbildning som bedrivs.

Forskarutbildningsmiljön är liten, men hämtar extra styrka både genom internt samarbete på lärosätet och genom nationellt samt internationellt samarbete. En fördel med den lilla miljön är att doktoranderna får riklig kontakt med doktorander i andra ämnen och att bland annat handledarbyten underlättas då alla i personalen är välinformerade om doktorandernas projekt. Flertalet handledare publicerar sig flitigt i internationella tidskrifter och avdelningens nätverk med andra institutioner och lärosäten framstår som väl utvecklat. Bedömargruppens uppfattning är att utbildningen till såväl kvalitet som omfattning bedrivs på en hög vetenskaplig nivå och med goda förutsättningar i övrigt, givet de begränsade resurser som föreligger.