Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Forskarutbildningen i psykologi omfattar 240 högskolepoäng av vilka avhandlingen ska motsvara minst 120 högskolepoäng och kursdelen minst 90 högskolepoäng. Behörighetskraven för att antas är examen på avancerad nivå och minst 90 högskolepoäng i psykologi eller näraliggande områden. Av kursdelen ska minst 30 högskolepoäng utgöra metodkurser (varav 15 högskolepoäng är obligatoriska) och ämneskurser ska utgöra minst 60 högskolepoäng. Några tillgodoräknanden av masterkurser har inte skett. I de fakultetsövergripande forskarutbildningskurserna finns allmänt vetenskapliga kurser och bland dessa är "Vetenskapsteori" och "Forskningsetik" (7,5 högskolepoäng vardera) obligatoriska, liksom även kurser i kvantitativ respektive kvalitativ metodik. Detta fakultetsgemensamma upplägg ger en grundläggande kompetens, men en del psykologidoktorander tycker att metodkurserna är på en för låg nivå. Avdelningen för psykologi bygger successivt upp egna kurser vilka är anpassade efter den egna forskningen, exempelvis "Affektiv neurovetenskap och psykofysiologi" (15 högskolepoäng), "Design och metod" I respektive II (vardera 7,5 högskolepoäng), "Relational Frame Theory" (7,5 högskolepoäng), "Klinisk psykologi" (7,5 högskolepoäng) och "Modern genuspsykologi - konsekvenser för arbete, organisation, och hälsa" (7,5 högskolepoäng). Inga gemensamma ämnesteoretiska kurser ingår utan dessa är valbara - förutom metodkurserna. Doktoranderna uppmuntras att läsa kurser vid andra institutioner och andra lärosäten och det är också vanligt att doktorander gör det. Detta sammantaget ger bedömargruppen intrycket att det föreligger en god grund för måluppfyllelse vad avser bred kunskap och förståelse och att det totala kursutbudet är av hög kvalitet. Examinationerna är i seminarieform eller individuella skriftliga uppgifter, vilka ofta är kopplade till det egna avhandlingsarbetet.

Den individuella studieplanen är ett viktigt redskap för att följa progressionen i utbildningen. Kurser och aktiviteter planeras för att successivt vara allt mer avancerade. Forskarutbildningskurserna vid Mittuniversitetet ges emellertid ganska sällan och inte regelbundet, varför doktorander måste passa på att läsa dem just då de för tillfället ges. Bedömargruppen uppfattar det som att detta för en del doktorander kan bli problematiskt och att handledarna ibland måste använda sina externa nätverk för att bistå doktorander när det gäller kursdelen.

Genomströmningen har varit låg med tre disputationer sedan starten fram till och med 2016. Flertalet doktorander arbetar på deltid. Åtgärder har vidtagits för att öka genomströmningen, till exempel genom att tidigarelägga halvtidsseminariet till halva studietiden istället för till den tidpunkt då halva avhandlingen blivit klar. Det är bedömargruppens uppfattning att vidare åtgärder kring att nästan hälften av doktoranderna inte är klara i tid likväl bör diskuteras. Årliga uppföljningar av individuella studieplaner för samtliga doktorander i forskarkollegiet genomförs för att diskutera åtgärder vid försening eller problem av något slag.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning sker förutom via den individuella studieplanen i samband med tre obligatoriska seminarier: planerings-, halvtids- och slutseminarium. Särskilt stor vikt läggs vid halvtidsseminariet där tre personer utses som granskare, varav en ska vara externt rekryterad. Doktoranden presenterar sitt arbete dittills med en muntlig och/eller skriftlig "kappa" och en plan för fortsättningen av arbetet. De utsedda granskarna ger rekommendationer som till exempel kan gälla om avhandlingen ska innehålla fyra eller tre delstudier, om metodvalet behöver breddas eller vilka kurser som doktoranden kan behöva läsa för att nå tillräckligt bred kunskap och förståelse. Vidare är den nyligen tillagda årliga presentationen av doktorandernas studier inför forskningskollegiet en bra åtgärd för att både stämma av hur doktoranderna ligger till i sina studier men även för att ge doktorander ett tillfälle till träning i att presentera sin forskning.

Beträffande genomströmningen, så har på fakultetsnivå Rådet för utbildning på forskarnivå initierat tydliga kriterier och rutiner för uppföljning av de individuella studieplanerna. Exempelvis ställs krav på åtgärder vid en differens på 30 högskolepoäng eller mer i eftersläpning. Bedömargruppen betraktar dessa tydliga kriterier för uppföljning av individuella studieplaner som ett gott exempel på uppföljning av relevans för såväl själva avhandlingsarbetets fortskridande som måluppfyllelse vad gäller de tre kunskapsformerna.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Färdigheter i analysmetod och skrivande ingår i kurserna och deras examination, samt i det fortskridande avhandlingsarbetet. För uppföljningen finns numera en utarbetad "mall" för hur avhandlingsarbetet kan disponeras. Denna har varit till hjälp för handledare och doktorander att planera och klara arbetet inom planerad tid och följa den individuella studieplanen, vilken är en nyckel för att planera och utvärdera progressionen. Inte minst den nämnda "mallen" förefaller bidra till måluppfyllelse vad gäller förmågan att bedriva forskning inom givna tidsramar, varför bedömargruppen vill framhålla användandet av denna som ett gott exempel på säkerställande av måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga.

Doktoranderna presenterar ofta sin forskning på internationella konferenser (minst en gång per år) och detta bedöms vara ett viktigt sätt för dem att delta i ett vetenskapligt utbyte och samtal. Det pågår även inom vissa forskningsprojekt ett nära samarbete med det omgivande samhället, till exempel med vårdgivare. Doktoranderna deltar också i utåtriktade aktiviteter som till exempel populärvetenskapliga föreläsningar för praktiker och samhällsföreträdare, vilket främjar måluppfyllelse avseende förmågan att diskutera forskningsresultat i dialog med samhället i övrigt.

I grunden ingår 80 procent forskning och 20 procent undervisning i tjänsterna (för dem med 100 procents doktorandtjänst). Detta att undervisa och handleda på grundutbildningen bidrar på ett naturligt sätt till måluppfyllelse vad avser förmågan att bidra till andras lärande, men innebär även behövlig meritering och träning i att koppla samman teori och praktik. Sammantaget ger underlaget bedömargruppen intrycket att utbildningen främjar måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

De tre obligatoriska seminarierna ger goda tillfällen för doktoranderna att träna sin förmåga att diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället, vilken då även examineras. Granskarna vid halvtidsseminariet ger också rekommendationer inför doktorandens fortsatta avhandlingsarbete. Vidare diskuterar doktorand och handledare tillsammans den individuella studieplanen minst en gång per år, varvid doktorandens måluppfyllelse med avseende på olika examensmål följs upp. Forskarkollegiets uppföljningsdiskussioner är dessutom ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte, vilket också fungerar som ett slags informell uppföljning av utbildningens utformning och genomförande.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen lyfts slutseminariet fram som viktigt för att träna sig i att diskutera och försvara sin forskning, varvid doktoranden får tillfället att visa måluppfyllelse vad avser intellektuell självständighet. De obligatoriska halvtids- och slutseminariet innebär sammantagna - förutom tillfällen till träning i intellektuell självständighet - även ett åskådliggörande av progressionen när det gäller denna förmåga. Halvtids- och slutseminarierna utgör med andra ord ett test av den successivt ökande intellektuella självständigheten. Kappan som skrivs av doktoranden själv utgör underlaget för den slutliga examinationen beträffande denna förmåga.

Doktoranderna ges goda möjligheter att delta i internationella konferenser, vilka på ett naturligt sätt ger träning i kritisk granskning och vetenskapliga diskussioner. Det nämns i underlaget också att doktoranderna ibland framträder som föreläsare inför grupper i det omgivande samhället och att doktorandens forskningsprojekt i vissa fall genomförs inom ramen för samarbeten med externa intressenter. Dessa inslag i forskarutbildningen bidrar till att doktoranden får insikter i vetenskapens möjligheter och begränsningar samt dess roll i samhället.

De fakultetsgemensamma kurserna ger likaså en möjlighet att träffa andra forskningstraditioner med olika synsätt och angreppssätt på forskning som ger perspektiv på den egna forskningens möjligheter och begränsningar. I den allmänna studieplanen framgår att avhandlingarnas ingående studier ska etikgranskas. Doktoranderna ges i den egna forskargruppen tillfälle till träning i att diskutera behovet av sådan granskning, eller så tränas förmågan att göra forskningsetiska bedömningar genom att skriva etikansökningar i den obligatoriska kursen i forskningsetik. Detta är ett bra exempel på ett viktigt kurselement som är kopplat direkt till doktorandernas forskning. Tillsammans utgör dessa inslag i forskarutbildningen enligt bedömargruppen olika bidrag till doktorandernas måluppfyllelse vad avser kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I avhandlingsarbetets olika delarbeten förväntas doktoranden visa på ökad självständighet i skrivandet, vilket följs upp vid halvtids- och slutseminarier. Extern granskning ingår som ett led i den uppföljningen. Vid slutseminariet redovisar doktoranden avhandlingens kappa, varvid såväl intellektuell självständighet som förmåga att göra forskningsetiska bedömningar examineras. Återkoppling från olika intressenter i lärosätets omvärld när det gäller doktorandens insikter i vetenskapens möjligheter och begränsningar ges även i samband med bland annat framträdanden som populärvetenskaplig föreläsare.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten måluppfyllelse av färdighet och förmåga ser bedömargruppen en styrka beträffande användandet vid uppföljning av den individuella studieplanen av en utarbetad "mall" för hur avhandlingsarbetet kan disponeras, vilket torde främja måluppfyllelse framgent vad avser förmågan att bedriva forskning inom givna tidsramar.

Bedömargruppens intryck är att det föreligger en god grund för måluppfyllelse vad avser bred kunskap och förståelse och att det totala kursutbudet är av hög kvalitet. Kurser i såväl kvalitativ som kvantitativ metod och i bland annat forskningsetik är obligatoriska. Förutom fakultetsgemensamma kurser har avdelningen för psykologi egna kurser vilka är anpassade efter den egna forskningen. Forskarutbildningskurserna vid Mittuniversitetet ges emellertid ganska sällan och inte regelbundet, varför handledarna ibland måste använda sina externa nätverk för att bistå doktorander när det gäller kursdelen.

Färdigheter i analysmetod och skrivande ingår i kurserna och deras examination, samt i det fortskridande avhandlingsarbetet. Doktoranderna presenterar ofta sin forskning på internationella konferenser och i mer populärvetenskaplig form för praktiker och samhällsföreträdare, vilket främjar måluppfyllelse avseende förmågan att diskutera forskningsresultat i dialog med samhället i övrigt. Vidare bidrar doktorandernas undervisning på grundutbildningen till måluppfyllelse vad avser förmågan att bidra till andras lärande. Sammantaget är bedömargruppens uppfattning att utbildningen främjar måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga.

De obligatoriska halvtids- och slutseminarierna innebär sammantagna ett åskådliggörande av progressionen när det gäller intellektuell självständighet. Kappan som skrivs av doktoranden själv utgör underlaget för den slutliga examinationen beträffande denna förmåga. Doktorandens föreläsningar inför grupper i det omgivande samhället och genomförandet av forskningsprojekt i samverkan med olika intressenter utanför lärosätet bidrar till insikter i vetenskapens möjligheter och begränsningar. Måluppfyllelse vad gäller förmågan till forskningsetiska bedömningar säkerställs bland annat genom deltagandet i den obligatoriska kursen "Vetenskapsteori och forskningsetik".