Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Utbildningen erbjuder en mycket god forskarutbildningsmiljö för doktoranderna. Bedömargruppen vill framhålla en hög vetenskaplig nivå på utbildningen samt de många möjligheter för doktoranderna som erbjuds genom ett stort antal handledare och mycket aktiva forskare. Forskarutbildningen vid Stockholms universitet erbjuder doktoranderna i psykologi en mycket bred utbildning som även präglas av fördjupad kompetens inom flera klassiska delområden inom forskarutbildningsämnet. Genom omfattande internationella kontakter erbjuder institutionen dessutom doktoranderna ytterligare möjligheter att fördjupa och förbättra sin forskarutbildning.

Forskarutbildningen har väldefinierade rutiner med formaliserade hållpunkter som bidrar till ett säkerställande av att doktoranderna uppfyller de olika examensmålen. Det finns flera olika teori- och metodkurser och även ett högre seminarium av mångskiftande karaktär. Examinationsformerna är varierande och forskarutbildningen erbjuder många tillfällen för doktoranderna att utveckla en hög vetenskaplig kvalitet vad avser olika slags kunskap, färdigheter och förmågor. Bedömargruppen ser dock kursdelen i forskarutbildningen som ett utvecklingsområde, så till vida att det är problematiskt att inte någon kurs är obligatorisk och att en stor andel av kurserna kan tillgodoräknas från doktorandens tidigare studier på avancerad nivå.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningen förbereder doktoranderna väl för att ingå i en rad kvalificerade och professionella sammanhang i ett föränderligt arbetsliv. Genom kurser och i arbetet med avhandlingen tränas doktoranderna i sådant självständigt, reflekterande och analytiskt tänkande som krävs för att organisera och leda projekt av olika slag. Detta förstärks av god träning i metod och statistik, det vill säga i grundläggande vetenskaplig skicklighet. Dock anser bedömargruppen att särskilda åtgärder behövs för att klargöra för doktoranderna vilka andra möjligheter som finns i den växande arbetsmarknaden utanför högskolans gränser.

Doktoranderna är väl representerade i olika organ alltifrån universitetsnivå till institutionsnivå och de erbjuds att delta i beredningsprocesser och i beslutande organ som exempelvis professorsgruppen, vilken bland annat bereder forskarutbildningsrelaterade frågor. De har även möjlighet att ventilera idéer med handledarna och studierektorn och det finns ett doktorandråd som för en kontinuerlig dialog med studierektor. Doktorandrådet fyller en viktig funktion vad gäller studentinflytandet så till vida att synpunkter från doktorander på bland annat kursutbud och kursers kvalitet vidarebefordras till studierektor via doktorandrådet. Bedömargruppens intryck av doktorandrådet är att dess verksamhet skulle kunna framhållas som ett gott exempel på doktorandinflytande.

Lärosätet arbetar på ett systematiskt sätt för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens utformning och genomförande. Bland annat finns ett råd för arbetsmiljö och lika villkor (RALV) på både universitets- och institutionsnivå. Det finns även en jämställdhetsgrupp på fakultetsnivå. Bedömargruppen ser likväl en utmaning i att få en jämnare fördelning av kvinnor och män i utbildningens alla delar. Könsfördelningen bland doktorander är dock jämn, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Det sker ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete rörande institutionens forskning vilket även kan ge vissa indikationer på handledarnas kompetens liksom även på kvaliteten hos forskarutbildningsmiljön överlag. Uppföljning av handledarnas kompetens och eventuella kompetensutvecklingsbehov skulle dock kunna ske med ett större mått av systematik. Detta att alla metod- och teorikurser som ges har en formell kursplan vilken innefattar tydliga lärandemål vill bedömargruppen lyfta fram som ett gott exempel, då det utgör en god förutsättning för säkerställandet av måluppfyllelse vad avser kunskap och förståelse hos doktoranden. Systematiken kring hur handledarna ska bedöma måluppfyllelse med avseende på olika examensmål är dock enligt bedömargruppen ett utvecklingsområde, så till vida att det inte i individuella studieplaner finns någon tydlig koppling till de olika kunskapsformerna eller examensmålen. Alumnundersökningar äger rum vart femte år och arbetsmiljöundersökningar sker likaledes regelbundet. Kursvärderingar görs även av doktoranderna efter avslutade forskarutbildningskurser. En övervakning av verksamheten i syfte att främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten sker även, på olika nivåer inom lärosätet. Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms således som sammantaget tillfredsställande, men uppföljning och återkoppling vad gäller doktoranders olika slags måluppfyllelse är ett utvecklingsområde.