Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Omdömet är att forskarutbildningen vid Umeå universitet uppvisar hög kvalitet gällande aspekterna miljö, resurser och område. Handledarna är vanligtvis forskningsaktiva med externa forskningsanslag, vilket torde säkerställa god kvalitet på forskningen och ge en stimulerande forskningsmiljö för doktoranderna. Kontrollstationer, såsom planerings - mitt och slutseminarium innebär att doktorandernas arbeten följs upp kontinuerligt med möjlighet till justeringar och förbättringar som är av relevans också för forskarutbildningsmiljön. Den individuella studieplanen är ett bra instrument för såväl handledare som doktorand och institutionsledning att följa utveckling och progression i sina respektive verksamheter. Pedagogisk utbildning och undervisning ger doktoranderna möjlighet att möta det omgivande samhället i form av föreläsningar, seminarier och konferensmedverkan. Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen dock ett utvecklingsområde i de lärarledda forskarutbildningskurserna, vilka samtliga läses tillsammans med studenter på avancerad nivå. Detta medför en risk för att en betydande del av forskarutbildningsmiljön kan komma att präglas av en lägre utbildningsnivå än forskarnivån.

För att följa doktorandernas arbeten och för att justera och komplettera måluppfyllelsen där så finns ett antal kontrollstationer som stöd för både handledare och doktorand. 90 högskolepoäng utgörs av kurser för att säkerställa att doktoranderna når lärandemålen avseende kunskap och förståelse, samt i viss utsträckning även värderingsförmåga och förhållningssätt. Det ges dock inte någon forskarutbildningskurs med särskilt fokus på kvalitativ metod vid institutionen och bedömargruppen rekommenderar att en sådan inrättas. Forskningsetiska bedömningar är viktiga aspekter som tas upp inom kurserna, men dessa moment skulle kunna utökas ytterligare.

Undervisning ses som en viktig del i förberedelserna för det kommande arbetslivet och doktorander kan få 20 % institutionstjänstgöring i form av undervisning. Samtal förs sista året med forskningsprefekt och handledare då den framtida karriären inom eller utanför akademin diskuteras. För att följa upp utbildningen användbarhet för arbetslivet genomförs en avgångsenkät och en alumnenkät vart femte år. Det har framkommit i alumnenkäter att många doktorander har fått arbete inom institutionen, alternativt befattningar vid andra institutioner, sökta i konkurrens. Bedömargruppens intryck är att doktoranderna får träning i att möta det omgivande samhället, men det är oklart på vilket sätt det utom-akademiska arbetslivet mer specifikt kommer in i forskarutbildningen. Bedömargruppen ser således förberedelser för en utom-akademisk karriär som ett utvecklingsområde.

Doktoranderna tycks ta en aktiv del i arbetet med att utveckla både sin egen utbildning och den gemensamma utbildningen. Doktoranderna är representerade på alla nivåer vid Umeå universitet och erhåller ersättning i tid för deltagande i olika kommittéer och utskott. De kan således påverka både forskarutbildningen och arbetsmiljön. De har en egen doktorandgrupp för att dryfta gemensamma frågor. Ordföranden i doktorandgruppen och en suppleant är även representerade i forskarutbildningsutskottet. Doktoranderna har ansvaret för att anordna en doktorandhandledardag varje hösttermin med olika aktuella teman.

Könsfördelningen är relativt jämn både bland handledare och doktorander. Till betygsnämnder tillsätts lika många män som kvinnor. Det tycks inte ske någon systematisk uppföljning av jämställdheten och inte heller av hur könsfördelningen ser ut inom forskarutbildningen. Jämställdhet och likabehandling tas inte upp i forskarutbildningskurser. Inte heller finns det någon jämställdhetskommitté eller motsvarande vid institutionen där jämställdhetsfrågor kan diskuteras med representation av doktoranderna. Här finns således utrymme för förbättringar, även om jämställdhetsaspekter ingår i exempelvis universitetets fortbildning för handledare. I lärosätesövergripande riktlinjer anges att universitetet ska verka för jämställdhet och motverka diskriminering. Genus ingår också som en aspekt i ett av institutionens profilområden.

Personalens kompetensutveckling följs upp bland annat i samband med uppföljning av de treåriga verksamhetsplanerna och vid årliga utvecklingssamtal. Uppföljning av de individuella studieplanerna medför återkoppling från doktoranden på forskarutbildningsmiljöns kvaliteter, förutom att doktoranden får återkoppling avseende den egna måluppfyllelsen och progressionen. Olika examinationsformer i samband med exempelvis kurser bidrar tillsammans till att de olika examensmålen följs upp under forskarutbildningens gång. Medarbetarenkäter ger information om doktorandernas arbetsmiljö samt möjligheter till inflytande och diskuteras på institutionen varpå åtgärder vidtas om så behövs. Avgångsenkäter och alumnundersökningar ger en viss uppföljning av forskarutbildningens förberedelser för det kommande arbetslivet. Ett utvecklingsområde är systematisk uppföljning av hur jämställdhetsperspektivet integreras i forskarutbildningen, vilken verkar saknas. Medarbetarenkäter, årliga doktorandhandledardagar i regi av institutionens doktorandgrupp och doktorandrepresentation vid forskarutbildningsutskottets möten innebär dock möjligheter till återkoppling från doktorander vad avser olika aspekter på forskarutbildningen - däribland jämställdhetsaspekter. Sammantagna innebär dessa inslag av uppföljning och återkoppling att aspektområdet som helhet bedöms tillfredsställande.