Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

I självvärderingen framgår det inte klart i vilken mån utbildningen förbereder för verksamhet utanför akademin. Vid intervjun framkom det att detta är en fråga som institutionen "brottas med". Behovet tycks emellertid vara begränsat, eftersom merparten av doktoranderna väljer att stanna kvar inom akademin. Den i olika avseenden gedigna forskarutbildningen verkar till stor del vara inriktad på akademins behov och doktorandernas eller samhällets syn på denna akademiska inriktning förefaller inte fästas särskilt stor uppmärksamhet vid. Undervisningen betraktas som en viktig del i förberedelserna för arbetslivet och doktorander kan som nämnts få 20 procent institutionstjänstgöring i form av undervisning. Samtal förs emellertid under sista året med forskningsprefekt och handledare varvid den framtida karriären såväl utanför som inom akademin diskuteras.

En brist är att det i självvärderingen inte framgår på vilka olika sätt institutionen avser att utveckla utbildningens användbarhet och förberedelser för ett föränderligt arbetsliv. Det är bedömargruppens intryck är att doktoranderna får träning i att möta det omgivande samhället, men det är oklart hur det utom-akademiska arbetslivet mer specifikt kommer in i forskarutbildningen. Särskilda karriärplaneringskurser finns förvisso inom andra delar av lärosätet och det är möjligt också för doktorander i psykologi att läsa dem. Bedömargruppen efterlyser likväl att institutionen tar fram en plan för att säkerställa att dess forskarutbildning i psykologi förbereder samtliga doktorander för arbetslivet, såväl inom som utanför universitets- och högskolevärlden. Förberedelserna för ett utom-akademiskt arbetsliv betraktar bedömargruppen således som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen anser vidare att det är viktigt att samtliga doktorander skaffar sig kunskaper också i kvalitativ metod för att klara framtida uppdrag som granskare, peer review-uppdrag med mera.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling även om återkoppling sker till relevanta intressenter.

För att följa upp utbildningens användbarhet för arbetslivet genomförs en avgångsenkät och en alumnenkät vart femte år. Vid intervjun framkom en önskan från institutionens sida om att inte bara följa upp utan även stötta de nydisputerade även efter examen. Användbarhet kan också mätas i termer av doktorandernas fortsatta verksamhet. Det framkommer av alumnenkäter att många doktorander har fått arbete inom institutionen, alternativt befattningar vid andra institutioner, sökta i konkurrens. Av självvärderingen framgår att diskussioner pågår om hur utbildningen kan göras ännu bättre; bland annat diskuteras fördelningen mellan kurs- och avhandlingspoäng. Bredd visavi specialisering inom forskarutbildningen diskuteras också inom institutionen, för att i görligaste mån förbereda doktoranderna för ett arbete även utanför akademin.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.