Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår det att könsfördelningen är relativt jämn både när det gäller handledare och doktorander. Till betygsnämnder tillsätts lika många män som kvinnor. Det förs i självvärderingen inte något resonemang kring jämställdhetsperspektivets integrering i utbildningens utformning och genomförande. Jämställdhet och likabehandling tas synbarligen inte upp i forskarutbildningskurser. Den universitetsgemensamma enheten Universitetspedagogik och lärandestöd anordnar som nämnts fortbildning i kursform för lärare och för doktorander men bedömargruppen har inte funnit att ett jämställdhetsperspektiv präglar dessa kurser, åtminstone inte dem på nybörjarnivå som torde vara aktuella för doktorander att läsa. Dock förefaller jämställdhet i någon mån behandlas i handledarkursen "Forskarhandledning i praktiken" som ges för lärare, så till vida att kön vid sidan om andra diskrimineringsgrunder utgör ett inslag i kursens innehåll. Seminarieprogrammet HandUm som likaledes anordnas av enheten Universitetspedagogik och lärandestöd och som vänder sig till handledare har inte några påtagliga inslag av jämställdhetsperspektivet. Seminarierna där har ett särskilt tema för varje tillfälle, men inget tema sedan 2013 förefaller ha handlat om jämställdhet.

I universitetets lärosätesövergripande riktlinjer för utbildning på forskarnivå anges att Umeå universitet ska vara ett inkluderande universitet som arbetar för jämställdhet, samt att handledarna ska ha ett sådant förhållningssätt att jämställdhet främjas och diskriminering motverkas. Dessa riktlinjer är i likhet med de universitetsgemensamma fortbildningsmöjligheterna för handledare som nämnts ovan lärosätesövergripande inslag och det framstår för bedömargruppen som oklart i vilken utsträckning de inverkar på forskarutbildningen i psykologi. I ett av de profilområden som finns vid institutionen för psykologi - "Arbete, organisation och hälsa" - förefaller emellertid genus ingå som en aspekt bland flera andra.

Intervjuerna med doktorander och lärosätesrepresentanter gav inte några ytterligare upplysningar kring huruvida ett jämställdhetsperspektiv är på något sätt integrerat i forskarutbildningens utformning och genomförande, vilket bedömargruppen finner anmärkningsvärt. Därför uppfattar bedömargruppen jämställdhetsperspektivets integrering i forskarutbildningen som ett utvecklingsområde.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet.

Det verkar inte ske någon systematisk uppföljning av jämställdheten och inte heller av hur könsfördelningen ser ut inom forskarutbildningen. Någon jämställdhetskommitté eller motsvarande förefaller heller inte finnas vid institutionen, i vilken jämställdhetsfrågor skulle kunna diskuteras med representation av doktoranderna. Här finns således utrymme för förbättringar. Dock anordnas årliga doktorandhandledardagar av institutionens doktorandgrupp och doktoranderna är representerade vid forskarutbildningsutskottets möten. Likaså sker årliga samtal mellan studierektor, handledare och doktorand. Således finns det formella möjligheter till återkoppling från doktoranderna, även om det i underlaget är oklart huruvida jämställdhetsaspekter på forskarutbildningen brukar ingå i den återkopplingen. Också medarbetarenkäten utgör en möjlighet till återkoppling från doktoranderna med avseende på bland annat jämställdhetsfrågor.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande även om påtagliga brister finns.