Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

De sammanlagt sju inriktningar inom ämnet som finns vid institutionen representerar en avsevärd bredd inom forskarutbildningsämnet. Bedömargruppens uppfattning är också att institutionen har ett tillräckligt antal handledare och lärare och att deras sammantagna kompetens är adekvat med avseende på utbildningens innehåll och genomförande. Institutionens storlek är en styrka, då denna ger goda förutsättningar för att hålla en hög nivå på seminarier och kurser. Vad gäller aspekten personal ser bedömargruppen emellertid ett utvecklingsområde beträffande handledarnas kompetensutveckling, så till vida att hälften av handledarna inte har gått någon handledarutbildning.

Bedömargruppen ser positivt på den förhållandevis stora andel av forskarutbildningens kursdel som de obligatoriska kurserna utgör, då denna möjliggör uppföljning av samtliga doktoranders progression med avseende på de examensmål som gäller kunskap och förståelse. Ett utvecklingsområde föreligger dock när det gäller doktoranders kunskap om kvalitativ metod, så till vida att det inte ges någon kurs i kvalitativ forskningsmetodik vid institutionen. Måluppfyllelse vad avser muntliga färdigheter främjas bland annat genom doktoranders aktiva medverkan i seminarier och konferensdeltagande och skriftliga färdigheter genom seniora forskares återkoppling. Doktorandernas måluppfyllelse vad avser vetenskaplig redlighet och förmåga till forskningsetiska bedömningar främjas såväl på institutionsnivå som på fakultetsnivå, i form av kurser med betydande inslag av forskningsetik. I övrigt uppfylls examensmålen gällande värderingsförmåga och förhållningssätt i och genom det dagliga arbetet inom doktorandens forskningsmiljö.

Forskarutbildningen är användbar även för ett arbetsliv utanför akademien eftersom den utvecklar sådana generella färdigheter som föreskrivs av examensmålen och som kan sägas vara gångbara inom olika yrkesområden också utanför universitetet. I övrigt framstår utbildningen som utpräglat inriktad mot att förbereda doktoranderna för en forskarkarriär. I den individuella studieplanen finns inte arbetslivets perspektiv representerat och det sker inte heller någon formaliserad karriärvägledning inriktad mot utom-akademiskt arbetsliv.

Doktoranderna är uppenbarligen väl integrerade i institutionen vilket bedömargruppen ser positivt på. De har också en representant i alla organ som behandlar frågor rörande doktorandernas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Institutionens doktorandförening har nyligen kommit att bli en officiell del av institutionen, vilket bedömargruppen ser positivt på då detta främjar doktorandinflytandet. Ett kontinuerligt arbete förefaller pågå med att granska och förbättra forskarutbildningen, och doktorandernas upplevelser och synpunkter har spelat en viktig roll i denna process. Fokus har bland annat legat på att förbättra den psykosociala arbetsmiljön samt gemenskapen bland doktoranderna

Den ojämna könsfördelningen bland professorer och forskare på institutionen är att betrakta som ett utvecklingsområde. Könsfördelningen bland doktoranderna är i dagsläget dock jämn. Kvinnliga doktorander är uppenbarligen sjukskrivna i högre utsträckning än manliga doktorander vid institutionen. Jämställdhetsperspektivet förefaller dock att döma av underlaget vara integrerat i de forskarutbildningskurser som ges vid institutionen.

Halvtidsseminarium med efterföljande möte, lärosätets arbetsmiljöenkäter och enkäter från doktorandföreningen är exempel på företeelser som bidrar till att följa upp forskarutbildningsmiljön. Årliga utvecklingssamtal med studierektor för forskarutbildningen, rutinerna kring de individuella studieplanerna och forskarutbildningsnämndens samt doktorandföreningens övervakning av forskarutbildningen innebär uppföljningar av doktorandernas grad av måluppfyllelse med avseende på olika examensmål. Individuella studieplaner förefaller dock ibland bli tämligen knapphändigt ifyllda.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten jämställdhet finns dock vissa brister, men i första hand rörande sådant som rör lärare- och handledare kollektivets sammansättning. Av självvärderingen framgår att man tycks vara medveten om att det här finns utvecklingsområden. Åtgärder har vidtagits för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för doktoranderna och här menar man i intervjun att det behövs uppföljning och återkoppling. Bedömargruppen finner att arbetslivets perspektiv, doktoranders perspektiv och jämställdhetsperspektivet representerar utvecklingsområden beträffande åtgärder och återkoppling av resultaten från förekommande uppföljningar. Vad gäller arbetslivets perspektiv förefaller inte någon uppföljning som fokuserar det utom-akademiska arbetslivet ske.