Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Inledningsvis framhålls i självvärderingen examensmålen för forskarutbildningen som där anses i hög grad betona utveckling av vetenskapliga kompetenser vilka förbereder doktoranderna för en forskarkarriär. De flesta av institutionens doktorander är anställda inom befintliga forskningsprojekt och därigenom får de redan från forskarutbildningens början erfarenheter av att arbeta inom ramen för anslagsfinansierade projekt. Ytterligare ett sätt att förbereda doktoranderna för arbetslivet är genom den undervisning som de får utföra (20 procent av arbetstiden). Stöd för en eventuell undervisningskarriär i form av uppmuntran till att inför den egna undervisningen genomgå universitetets högskolepedagogiska grundkurs (7,5 högskolepoäng), vilken även ges på engelska. Endast en fjärdedel av doktoranderna har emellertid gått kursen, vilket bedömargruppen tolkar som att de flesta i första hand siktar på en forskarkarriär.

I underlaget hävdas också att forskarutbildningen är användbar även för ett arbetsliv utanför akademin eftersom den utvecklar färdigheter som eftersträvas i flera yrken som till exempel projektledningsförmåga, administrativa förmågor, analytiskt och kritisk tänkande, samt färdighet i att snabbt och effektivt gå igenom texter för att extrahera och sammanfatta central information. En svaghet är dock att det inte förefaller finnas någon formaliserad verksamhet som rör så kallade alternativa karriärvägar, det vill säga en karriär utanför universitetet. Bland annat saknas arbetslivsperspektivet i den individuella studieplanen, vilken inte går att nämnvärt anpassa eftersom den har formateras av samhällsvetenskapliga fakulteten. Institutionen försöker emellertid komma till rätta med detta genom olika arrangemang, exempelvis en karriärdag för doktoranderna och de nyligen disputerade i februari 2017. Vidare har ett samarbete med institutionens alumniförening initierats för att utforska möjligheter att förstärka dialogen mellan institutionen, nuvarande doktorander och alumner.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet.

Den årliga uppföljningen av den individuella utbildningsplanen innefattar inte explicit arbetslivets perspektiv. Viss kontakt med alumner utanför universitetet finns och det har anordnats en karriärdag för doktorander, men någon systematisk återkoppling på institutionens forskarutbildning från exempelvis dess alumners sida förefaller inte ske. Ett utvecklingsområde består således i att mer systematiskt fokusera den utvärdering och uppföljning av forskarutbildningen som bedrivs på arbetslivet, inklusive det utom-akademiska arbetslivet. Det framgår vid intervjun att det finns en medvetenhet om egna brister när det gäller detta, liksom även en önskan om att engagera sig mer i arbetslivsfrågor. Uppföljning och återkoppling vad gäller sådana generella färdigheter som föreskrivs av examensmålen och som kan sägas vara gångbara inom olika yrkesområden också utanför universitetet sker dock, bland annat i samband med uppföljning av den individuella studieplanen.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.