Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningsämnets avgränsning framstår för bedömargruppen som välmotiverad och adekvat. Forskarmiljöerna erbjuder kvalificerad handledning för doktorander både med avseende på psykologiämnets bredd och djup. Handledarna uppvisar hög forskningskompetens och flera av dem har goda kontakter med andra forskare inom och utom landet, vilket ger doktorander tillgång till olika forskningsnätverk. Forskarmiljöerna präglas även av nära samverkan med olika aktörer i lärosätets omvärld. Bedömargruppen ser en styrka i den utpräglat internationella forskarutbildningsmiljön i form av bland annat handledares internationella nätverk och engelskspråkiga seminarier. Doktoranderna har således tillgång till en varierad forskarutbildningsmiljö vad gäller bredd, djup och samhällsrelevans. Bedömargruppens intryck att forskarutbildningen bedrivs på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

Bedömargruppen anser att utbildningens upplägg i form av hierarkiskt nivåorganiserade kurser med ett antal principstyrda block inom dessa nivåer säkerställer måluppfyllelse och inte minst progression när det gäller kunskapsformen kunskap och förståelse. Frånvaron av någon forskarutbildningskurs i egen regi inom kvalitativ metod ser bedömargruppen däremot som ett utvecklingsområde. Förmågan att planera och med adekvata metoder bedriva forskning samt även att hålla givna tidsramar säkerställs i hög utsträckning genom avhandlingsarbetet, medan aktivt deltagande i seminarier och forskarmöten främjar måluppfyllelse vad gäller förmågan att muntligt diskutera forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället. Flertalet doktorander har genom sitt deltagande i forskningsmiljöerna en stark samhällsanknytning, vilket bidrar till måluppfyllelse vad gäller förmågan att bidra till samhällets utveckling. Doktorandernas undervisning främjar måluppfyllelse vad avser förmågan att stödja andras lärande. Bedömargruppen vill lyfta fram innehållet och examinationen i en kurs i utvecklingspsykopatologi som ett gott exempel på hur måluppfyllelse gällande kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt kan ske inom ramen för en specifik kurs.

De tre stora forskargrupperna har stark förankring i det omgivande samhällets villkor, vilket ger doktoranderna god förberedelse för ett kommande arbetsliv och kontinuerlig information om aktuella frågor med samhällsrelevans. Handledarna genomgår också en kurs som innehåller inslag om karriärplanering och kan på så sätt bidra till doktorandens förberedelser inför arbetslivet. Det finns dock inte någon formell kurs i karriärplanering för doktorander.

Doktoranderna erbjuds möjligheter att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser genom representation i handledarkollegiet. De är även representerade i andra rådgivande och beslutande organ inom universitetet och vid institutionen. Doktoranderna beskrivs i underlaget som att de utgör en integrerad del av arbetsplatsen, men bedömargruppens intryck är att doktoranderna i tämligen begränsad utsträckning utövar inflytande på forskarutbildningen.

Det finns en lärosätesövergripande handlingsplan som är styrande för jämställdhetsarbetet, men någon större aktivitet på jämställdhetsarbetet förefaller inte finnas på institutions- och ämnesnivå. Det verkar inte bedrivas någon diskussion om innehållet i själva utbildningen och i underlaget ges heller inte någon information om huruvida jämställdhet avspeglas i litteraturlistor, varför bedömargruppen betraktar jämställdhetsperspektivets integrering i utbildningen som ett utvecklingsområde.

Kvaliteten på handledningen följs upp genom den individuella studieplanen där både handledare och doktorander kan kommentera progressionen i avhandlingsarbetet. Individuella studieplaner granskas av handledarkollegiet och prefekten griper in om det finns anledning att misstänka brister i handledarens kompetens. Forskningsmiljön utvärderas på central nivå, medan forskningsproduktionen inom ämnet följs upp i samband med ämnesmöten. Handledarkollegiets granskning berör allt från den allmänna studieplanens innehåll och utformning, ekonomi, antagning, handledarskap, individuella studieplaner, kurser, verksamhetsplan och disputation. Systematisk uppföljning av doktorandernas måluppfyllelse sker genom att kontinuerligt revidera den allmänna studieplanen samt att individuella studieplaner upprättas redan tidigt under utbildningen, för att därefter följas upp årligen. Uppföljning av huruvida själva utbildningens utformning och genomförande säkerställer måluppfyllelsen förefaller att döma av underlaget inte ske på ett lika systematiskt sätt som uppföljningen av individuella doktoranders måluppfyllelse, varför bedömargruppen betraktar uppföljning av utbildningen som ett utvecklingsområde. Lärosätesövergripande alumnundersökningar sker och uppföljningar av doktorandinflytandet verkar också ske främst på lärosätesnivå. Bedömargruppen efterlyser en mer systematisk analys av information om utbildningens utformning och måluppfyllelse som insamlas via individuella studieplaner än vad som i dagsläget förefaller ske. Uppföljning med avseende på jämställdhet är också ett utvecklingsområde, då någon sådan inte verkar finnas.