Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller måluppfyllelse av de tre kunskapsformerna ser bedömargruppen dock ett utvecklingsområde beträffande systematisk uppföljning av sådan information om utbildningens genomförande som samlas in via individuella studieplaner, vilken i dagsläget inte verkar ske i någon större utsträckning.

Kvaliteten på handledningen följs upp genom den individuella studieplanen där både handledare och doktorander kan kommentera progressionen i avhandlingsarbetet. Individuella studieplaner granskas av handledarkollegiet och prefekten griper in om det finns anledning att misstänka brister i handledarens kompetens. Kvaliteten på avhandlingarna - som kan sägas i viss mån indikera handledningskompetensen - sker via ett antal kontrollstationer i form av bland annat halvtidsseminarium och slutgranskning med en externt anlitad granskare. Forskningsmiljön utvärderas på central nivå, medan forskningsproduktionen inom ämnet följs upp i samband med ämnesmöten. Handledarkollegiets granskning berör allt från den allmänna studieplanens innehåll och utformning, ekonomi, antagning, handledarskap, individuella studieplaner, kurser, verksamhetsplan och disputation. Bedömargruppens intryck är att detta representerar en fullgod uppföljning av personalens kompetens och av forskarutbildningsmiljön.

Systematisk uppföljning av doktorandernas måluppfyllelse sker genom att kontinuerligt revidera den allmänna studieplanen samt att individuella studieplaner upprättas redan tidigt under utbildningen, för att därefter följas upp årligen. Obligatoriskt halvtidsseminarium och slutgranskning med en extern granskare är två andra viktiga kontrollinstanser, där doktorandens måluppfyllelse följs upp. Den allmänna studieplanen har efter revidering kommit att betona examensmålens betydelse tydligare än förut, vilket torde vara positivt för uppföljningen av måluppfyllelse på individuell nivå. Däremot förefaller uppföljning av själva utbildningen med avseende på huruvida dess utformning och genomförande säkerställer måluppfyllelsen inte ske på ett lika systematiskt sätt som uppföljningen på individnivå, varför bedömargruppen betraktar detta som ett utvecklingsområde.

Det är bedömargruppens uppfattning att systematiken i existerande uppföljning och utvecklingsarbete vad gäller arbetslivets perspektiv är något bristfällig. Emellertid genomförs lärosätesövergripande alumnundersökningar för att följa upp hur väl forskarutbildningen förbereder för arbetslivet. Genom en årlig utvärdering på lärosätesövergripande nivå av fysisk och psykosocial arbetsmiljö följs doktorandinflytandet upp, liksom via medarbetarsamtal. Bedömargruppen menar att dessa slags utvärderingar skulle kunna genomföras mer systematiskt också på ämnesnivå, i stället för att doktorandinflytandet där främst följs upp via medarbetarsamtal. Doktorandinflytandet verkar följas upp företrädesvis på lärosätesnivå, men bedömargruppen menar att också den institutions- och ämnesspecifika uppföljningen härvidlag skulle kunna ske mer systematiskt - exempelvis i form av systematisk analys av individuella studieplaner. Bedömargruppen konstaterar att uppföljning med avseende på jämställdhet är ett utvecklingsområde. Bland annat de lärosätesövergripande uppföljningarna, medarbetarsamtalen och handledarkollegiets uppföljning ger likväl bedömargruppen intrycket att uppföljning och möjligheter till återkoppling också vad avser de tre perspektiven kan anses vara överlag tillfredsställande.