Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktoranderna erbjuds möjligheter att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser genom representation i handledarkollegiet. De är även representerade i andra rådgivande och beslutande organ inom universitetet och vid institutionen. Doktorander kan bland annat få i uppdrag att bereda frågor till handledarkollegiet. I självvärderingen beskrivs hur doktoranderna anses utgöra en integrerad del av arbetsplatsen genom att de har egna arbetsplatser med tillgång till dator och programvara.

Det finns inom lärosätet hälsostöd vid Campushälsan, tillgång till biblioteksservice och en IT-avdelning med mera. Utifrån självvärderingen framstår det emellertid för bedömargruppen som att doktoranderna har ett begränsat inflytande på själva lärprocessen. Örebro universitets studentkår har ett student- och doktorandombud som doktoranden kan vända sig till om det uppstår problem. Mentorskap förekommer men är inte formaliserat på något sätt. Doktorander har i samband med denna utvärdering diskuterat och haft synpunkter på självvärderingen. Inom institutionen diskuteras för närvarande att doktoranderna ska skapa sin egen "doktorandgrupp" där alla doktorander oavsett forskningsmiljö ingår. Ett syfte skulle vara att få bättre information och insyn i verksamheten. Bedömargruppens uppfattning är att doktoranderna har vissa möjligheter att utöva inflytande på forskarutbildningen, men att detta sker i begränsad utsträckning.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Genom en årlig utvärdering på lärosätesövergripande nivå av fysisk och psykosocial arbetsmiljö följs doktorandinflytandet upp. Bedömargruppen menar att dessa slags utvärderingar skulle kunna genomföras mer systematiskt också på ämnesnivå, i stället för att doktorandinflytandet där främst följs upp via medarbetarsamtal. Kursutvärderingar ligger enligt självvärderingen till grund för kursrevideringar, men det är likväl något oklart vilken typ av gensvar som doktorandernas återkoppling i form av kursutvärderingar får. Den allmänna studieplanen ett av de första dokument som läses för att få förståelse för vad som förväntas av doktoranden. Bedömargruppen anser dock att den allmänna studieplanen är otydlig beträffande vad doktoranden förväntas uppnå i form av avhandlingsarbete. Den allmänna studieplanen är uppdelad i olika rubriker med hänvisningar till bilagor, vilka dock inte finns med i självvärderingen.

Eftersom den individuella studieplanen är ett viktigt instrument för kvalitetsutveckling och återkoppling är det viktigt med väl utarbetade mallar. Den nya individuella mallen för studieplanen förefaller adekvat, men det har varit svårt att ta del av och bedöma individuella studieplaner i denna utvärdering då det finns olika mallar för olika doktorander. Systematisk uppföljning av de uppgifter som samlas in via individuella studieplaner anser bedömargruppen vara av stor vikt, men någon sådan förefaller inte ske i dagsläget. Bedömningen är att doktorandinflytandet följs upp företrädesvis på lärosätesnivå och att vissa åtgärder till följd av doktoranders återkoppling vidtas på ämnesnivå i form av exempelvis kursrevideringar, men att den institutions- och ämnesspecifika uppföljningen av relevans för doktoranders perspektiv skulle kunna ske mer systematiskt. Således ser bedömargruppen exempelvis systematisk uppföljning av uppgifter som samlas in via individuella studieplaner som ett utvecklingsområde.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.