Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningen i psykologi vid Örebro universitet ger möjlighet till studier inom ett brett spektrum av psykologiämnet såsom arbets- och organisationspsykologi, emotionspsykologi, hälsopsykologi, klinisk psykologi, kognitionspsykologi, kulturell psykologi, kriminologisk psykologi, miljöpsykologi, perceptionspsykologi, personlighetspsykologi, politisk psykologi och utvecklingspsykologi. Organisatoriskt är utbildningen sedan tio år tillbaka indelad i tre tematiska forskarutbildningsmiljöer.

Dessa tre miljöer är Center for Developmental Research (CDR), Center for Health and Medical Psychology (CHAMP) och Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS). Syftet med de studier som genomförs vid CDR är att undersöka risk- och skyddsfaktorer som påverkar ungdomars utveckling. Inom CHAMP studeras betydelsen av psykologiska faktorer i utvecklingen av sjukdom och hälsa. Den tvärvetenskapliga forskningsmiljön CAPS har som övergripande syfte att bedriva forskning om normbrytande, kriminellt beteende samt psykosocial anpassning och utveckling. Forskningen som bedrivs är baserad på experimentella laboratoriestudier, interventionsstudier samt longitudinella studier. Interna utvärderingar visar att de tre forskningsmiljöerna är topprankade inom Örebro universitet. Forskarmiljöerna erbjuder kvalificerad handledning för doktorander både med avseende på psykologiämnets bredd och dess djup.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

De tre forskarutbildningsmiljöerna leds av seniora välmeriterade forskare och tillgången till forskningsaktiva handledare bedöms vara god. Merparten av handledarna är professorer och docenter. Handledargruppen består av arton personer, varav elva är kvinnor. Fyra handledare är externa, medan övriga är anställda vid Örebro universitet. Tio är professorer, fem är docenter och tre är disputerade forskare på väg mot docentur. De finns representerade i var och en av de tre forskarmiljöerna. Handledarna uppvisar hög forskningskompetens bedömd utifrån årliga genomgångar av medelstilldelning och antal publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

För forskarna ingår tid för kompetensutveckling i tjänsten: för docenter 20 procent av en heltidstjänst, för rekryterade professorer 70 procent och för befordrade professorer 40 procent. Merparten av forskarna har externa medel för sin forskning. För lektorer som vill uppnå docentkompetens ingår som obligatorium två kurser i universitetspedagogik och en forskarhandledningskurs. Medel för extra kompetensutvecklingstid utöver dessa obligatoriska kurser finns att söka från fakulteten. Enskilda forskare har goda kontakter med andra forskare inom och utom landet, vilket ger doktorander tillgång till olika forskningsnätverk. Eftersom de tre forskargrupperna samarbetar nära med det omgivande samhället (till exempel med skola, socialvård, sjukvård eller polis) kan de på nära håll följa samhällsutvecklingen.

För närvarande prövas ett system där personer som ännu inte är docenter kan fungera som bihandledare. Det finns för närvarande lika många handledare som doktorander. Det framgår inte av självvärderingen hur mycket tid doktoranderna tilldelas för handledning. Handledarkollegiet efterlyser en övergripande plan för handledningen, då det anses finnas utrymme för kvalitetsförbättringar på handledarsidan. Bedömargruppen instämmer i detta, speciellt om problem uppstår vid handledning. Byte av handledare har skett vid två tillfällen. Eftersom varje doktorand har minst en biträdande handledare har detta underlättat processen. Om doktoranden vill byta handledare behöver ingen anledning till detta anges. Doktorandombud och prefekt finns som stöd för doktorander och byte av handledare tas även upp i handledarkollegiet.

Pensionsavgångar inom kort beskrivs i självvärderingen som en kommande utmaning. Detta anses kunna stimulera till vidareutveckling av de tre etablerade forskningsområdena, men även ge möjlighet till ny forskning med annan inriktning. Unga forskare som bihandledare har börjat användas som ett sätt att skola in dessa i handledarrollen, för att därmed förbättra den framtida handledningsprocessen.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kvaliteten på handledningen följs upp genom den individuella studieplanen där både handledare och doktorander kan kommentera progressionen i avhandlingsarbetet. Individuella studieplaner granskas av handledarkollegiet och prefekten griper in om det finns anledning till det. Handledarnas forskning följs upp i form av årliga sammanställningar som görs av ämnesansvarig. På institutionsnivå sker även en uppföljning av prefekt, i form av den årliga verksamhetsberättelsen.

Forskningsmiljön utvärderas på central nivå och forskningsproduktionen inom ämnet följs upp i samband med ämnesmöten. I handledarkollegiet återfinns samtliga professorer och docenter samt en doktorandrepresentant. Enhetschefer med flera kan adjungeras till handledarkollegiet vid behov. Granskning av allmän studieplan sker för att utveckla ämnets innehåll, ekonomi, antagning, handledarskap, individuell studieplan, kurser, verksamhetsplan och disputationsfrågor. Kvaliteten på avhandlingarna - som kan sägas indikera handledningskompetensen - sker via ett antal kontrollstationer. Ett halvtidsseminarium genomförs när en artikel är accepterad för publicering och granskningen vid det seminariet genomförs av en intern och en extern sakkunnig. Slutgranskning sker innan disputation av en extern granskare, varpå ett frivilligt slutseminarium kan genomföras inför kollegiet. På detta sätt sker en kontinuerlig och systematisk uppföljning av kvaliteten i utbildningen inklusive handledningen. Bredden på innehållet i avhandlingarna återspeglas i de 14 avhandlingar som publicerats de sista fem åren.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

De tre forskningsområdena täcker ett brett spektrum av psykologiämnet. Handledarna ingår i olika nätverk både nationellt och internationellt och har även andra kontakter med det omgivande samhället, framför allt inom landsting och kommun, samt med andra forskarmiljöer. En bibliografisk analys av forskarnas publicering utfördes i samband med en lärosätesövergripande forskningsutvärdering 2015 och den visade att forskarna vid institutionen är produktiva och väl citerade. Bedömningen är att doktoranderna har tillgång till en varierad forskarutbildningsmiljö vad gäller bredd, djup och samhällsrelevans.

I antagningskraven ingår att den sökande ska ha examen på avancerad nivå. Tretton doktorander antagna mellan 2008 och 2016 är för närvarande inskrivna på forskarutbildningen och två av dem är män. Elva av dem innehar doktorandanställningar och för två doktorander har tiden gått ut under 2016. Därutöver finns en doktorand som inte är klar men som nu innehar en annan tjänst. En av doktoranderna har 100 procents aktivitetsgrad, medan övriga har mellan 4 procents och 84 procents aktivitetsgrad. Vid tidpunkten för självvärderingen finansierades fem doktorander av externa medel, fem av reguljära fakultetsmedel och fyra av strategiska interna satsningar. Institutionen har valt att utlysa tjänster inom ramen för specifika forskningsaktiva områden snarare än mer ospecifika tjänster.

Två doktorander är knutna till CDR, åtta till CHAMP och tre till CAPS. Samtliga har sin arbetsplats på Örebro universitet med närhet till sina handledare. Seminarier, handledarkollegiets möten och månadsvisa institutionsmöten hålls på engelska eftersom många doktorander inte har svenska som modersmål, vilket bedömargruppen ser positivt på. Handledarnas internationella nätverk får även doktoranderna bli en del av. Doktoranderna uppmuntras att delta i årliga vetenskapliga konferenser med en egen presentation. De uppmuntras även att söka anslag från fakultetsnämnden för detta, men inom ämnet finns även 10 000 kronor avsatta för resor. Ämnets riktlinjer innebär dessutom att varje doktorand kan få ett årligt bidrag om 4 000 kronor för litteratur.

Reguljära seminarier hålls för att bidra med stimulans till doktorandernas progression och intellektuella kapacitet. Andra former av stöd för doktoranderna finns också, såsom en egen hemsida med information av vikt för en doktorand, fakultetskurser som handlar om avhandlingsframställning, hur ansökan om forskningsanslag går till samt karriärvägar efter disputation. Biblioteket ordnar kurser i informationssökning. Ämnesföreträdare har i uppgift att utveckla en plan för forskarutbildningskurser och denna diskuteras i handledarkollegiet innan den antas.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Forskningsmiljön utvärderas på central nivå, medan forskningsproduktionen inom ämnet följs upp i samband med ämnesmöten. I handledarkollegiet återfinns samtliga professorer och docenter och en doktorandrepresentant. Enhetschefer med flera kan adjungeras till handledarkollegiet vid behov. Handledarkollegiets granskning berör allt från den allmänna studieplanens innehåll och utformning, ekonomi, antagning, handledarskap, individuella studieplaner, kurser, verksamhetsplan och disputation.

Doktorsavhandlingarnas utförande kan ses som en indikation på kvaliteten hos forskarutbildningsmiljön. Kvaliteten på avhandlingar bedöms vid ett halvtidsseminarium, genom att minst en artikel ska vara accepterad för publicering, samt genom granskning utförd av en intern och en extern sakkunnig. En slutgranskning sker med extern granskare och avslutningsvis hålls ett slutseminarium inför kollegiet. Handledare föreslår opponent, varpå förslaget diskuteras inom handledarkollegiet och beslut fattas av dekanus. Praxis är att disputanden är förste författare på artiklarna, men det finns inte något formellt beslut om detta. Bedömargruppen anser att regelverket skulle kunna göras tydligare beträffande antal handledningstimmar och artikelförfattande, för att undvika tvister om problem uppstår.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen en styrka beträffande den utpräglat internationella prägeln miljön har i form av handledares internationella nätverk, engelskspråkiga doktorander och engelskspråkiga seminarier med mera.

Forskarutbildningen i psykologi vid Örebro universitet ger möjlighet till studier inom ett brett spektrum av psykologiämnet och organisatoriskt är utbildningen sedan tio år tillbaka indelad i tre tematiska forskarutbildningsmiljöer. Dessa är inriktade mot utvecklingspsykologi, hälsopsykologi och medicinsk psykologi respektive kriminologi och psykosocial forskning. De här miljöerna erbjuder kvalificerad handledning för doktorander både med avseende på psykologiämnets bredd och dess djup. Forskarutbildningsämnets avgränsning framstår för bedömargruppen som välmotiverad och adekvat.

De tre forskarutbildningsmiljöerna leds av seniora välmeriterade forskare och tillgången till forskningsaktiva handledare bedöms vara god. Handledarna uppvisar hög grad av forskningskompetens bedömd utifrån årliga genomgångar av medelstilldelning och antal publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Enskilda forskare har goda kontakter med andra forskare inom och utom landet, vilket ger doktorander tillgång till olika forskningsnätverk. Eftersom de tre forskargrupperna samarbetar nära med det omgivande samhället (till exempel med skola, socialvård, sjukvård eller polis) kan de på nära håll följa samhällsutvecklingen.

Handledarna ingår i olika nätverk både nationellt och internationellt och har även andra kontakter med det omgivande samhället, framför allt inom landsting och kommun, samt med andra forskarmiljöer. Bedömningen är att doktoranderna har tillgång till en varierad forskarutbildningsmiljö vad gäller bredd, djup och samhällsrelevans. Reguljära seminarier hålls för att bidra med stimulans till doktorandernas progression och intellektuella kapacitet. Seminarierna, handledarkollegiets möten och månadsvisa institutionsmöten hålls på engelska eftersom många doktorander inte har svenska som modersmål. Sammanfattningsvis är bedömargruppens intryck att forskarutbildningen bedrivs på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.