Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömargruppen anser att aspektområdet miljö, resurser och område sammantaget håller hög kvalitet. Det är tydligt att miljöpsykologi är ett starkt område som prioriteras på central nivå vid Högskolan i Gävle, vilket innebär möjligheter till stabilitet och långsiktighet. Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat. Miljöpsykologi anknyter tematiskt till området Byggd miljö genom att forskningen är inriktad mot miljöfrågor och fokuserar på studiet av den socio-fysiska miljön samt hur den påverkar och påverkas av människans beteende. Med miljö i det här sammanhanget avses både byggd och naturlig miljö, samt de fysiska och sociala faktorer som där återfinns. Även frågor rörande klimat och miljöresurser återfinns inom forskarutbildningsämnet. Forskarutbildningen i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle är relativt ny, men har på kort tid etablerat en god och framgångsrik miljö inom avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik vid Akademin för teknik och miljö. Bedömargruppen noterar att för att vara en relativt liten högskola, finns det hög och omfattande kompetens inom forskarutbildningsområdet. Bedömargrupper ser positivt på de insatser som görs vid högskolan gällande nyrekryteringar för att säkra och främja kompetensen på sikt. Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp på ett adekvat sätt. Bedömargruppen anser att forskningen vid lärosätet är av sådan god kvalitet att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Handledargruppens sammansättning borgar för säkerställande av hög kvalitet, med bred kompetens som innefattar såväl miljöpsykologi som psykologi och arbetsmiljö. Forskarutbildningsmiljön präglas vidare av god åldersspridning och en kultur av hög närvaro på arbetsplatsen. I självvärderingen noteras dock att könsfördelningen i handledargruppen är ett utvecklingsområde, vilket bedömargruppen instämmer i.

Bedömargruppen anser att aspektområdet utformning, genomförande och resultat håller hög kvalitet. Särskilt vill bedömargruppen lyfta fram det goda exemplet med de tydliga lärandemålen som bifogats den individuella studieplanen. Dessa ger en tydlig bild av vilka aktiviteter inom forskarutbildningen som är kopplade till de olika examensmålen i relation till kunskap och förståelse, färdighet och förmåga resp. värderingsförmåga och förhållningssätt. Forskarutbildningen erbjuder en stabil och bred grund i form av de obligatoriska kursinslagen med både ämnesspecifikt och metodologiskt fokus. Bedömargruppen ser positivt på att det finns ekonomiskt stöd att tillgå för att läsa valbara kurser vid annat lärosäte samt noterar att de högskolepedagogiska kurserna räknas inom ramen för det totala antalet kurspoäng inom forskarutbildningen, vilket kan ses som en signal om att doktoranders lärarroll är prioriterad. Kvalitetssäkring, systematisk uppföljning och återkoppling sker på ett flertal adekvata sätt. Särskilt kan här nämnas de obligatoriska seminarierna under forskarutbildningens gång, där halvtidsseminariet med extern opponent är det mest omfattande. Fastän några exempel på åtgärder som vid behov skulle kunna vidtas inte ges i underlaget anser bedömargruppen att uppföljning med avseende på utformning, genomförande och resultat generellt sker på ett tillfredsställande sätt.

Bedömargruppen anser att utbildningen till viss del förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv, samt att utbildningens utformning och genomförande systematiskt följs upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Lärosätet skriver fram arbetslivsperspektivet i forskarutbildningen, främst i relation till yrken som exempelvis miljöstrateg vid arkitektfirmor eller i samhällsplanerande organ. Inslagen av vetenskaplig metodik och kvantitativ analys lyfts även de fram som viktiga kunskaper och färdigheter som gör doktoranderna anställningsbara för olika former av utredningsarbete, eller för forskning och utveckling i näringsliv och myndigheter. Doktoranderna uppmuntras fortsatt att läsa högskolepedagogiska kurser då undervisningsskicklighet är en viktig del i doktorandernas anställningsbarhet, samt att de flesta doktorander får erfarenhet av undervisning under utbildningstiden. Lärosätet ger således tydliga tecken på en önskan att förbereda doktoranderna för ett arbetsliv efter avhandlingen. Tydligast ses sambandet med arbetsmarknad i närliggande verksamheter som myndigheter och stat och kommun. Det finns självfallet också en stark arbetsmarknadskoppling till den egna högskolan. Således förefaller forskarutbildningen i miljöpsykologi vid lärosätet kunna ge doktoranderna förutsättningar att arbeta både inom akademin och utanför densamma. Bedömargruppen konstaterar dock att det är för tidigt att göra analyser kring disputerades liv efter studierna, eftersom få doktorander ännu har hunnit disputera sedan forskarutbildningen startade.

Bedömargruppen finner att doktorandinflytandet tycks vara säkerställt, med möjlighet att påverka utbildningen och lärprocesser. En viss beroendeställning - till följd av hög grad av projektfinansiering - mellan doktorand och handledare kan dock finnas, vilket inte minst kan försvåra eventuellt handledarbyte. Ett sådant beroende finns det emellertid en medvetenhet om vid lärosätet. Bedömargruppens intryck är att sedvanliga återkopplingsmöjligheter för doktorander finns säkerställda inom Akademin för teknik och miljö. Inte desto mindre uppfattar bedömargruppen en risk för att doktorandernas aktiva del i arbetet med att utveckla forskarutbildningen inom det specifika området miljöpsykologi främst begränsas till dialogen med studierektor, då forskarutbildningsnämndens ansvarsområden sträcker sig över samtliga profilområden inom avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik vid Akademin för teknik och miljö.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en ambition att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens utformning och genomförande, men det är ett utvecklingsområde. Lärosätet bör lägga vikt vid den kommande handlingsplanen för jämställdhetsintegrering, där en av målsättningarna är att öka andelen kvinnor i handledarkollegiet. Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet dock vara tillfredsställande, givet de förutsättningar som finns.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Dock ser bedömargruppen ett utvecklingsområde vad avser systematisk uppföljning, implementering av åtgärder och återkoppling till relevanta intressenter. Bedömargruppen anser att det är något oklart hur återkoppling och åtgärder i relation till uppföljningen för att säkerställa hög kvalitet ser ut, vilket i mycket beror på att exempel på detta inte ges i underlaget. Vad gäller aspekten Utformning, genomförande och resultat anser bedömargruppen att de tydliga lärandemålen som bifogats den individuella studieplanen är ett gott exempel på hur måluppfyllelse kan främjas. Dessa lärandemål ger en tydlig bild av vilka aktiviteter inom forskarutbildningen som kan kopplas till de olika examensmålen.