Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Vid upprättande av den individuella studieplanen bifogar doktoranden och handledare en lärandeplan där examensmålen finns angivna. Dessa examensmål bryts ned i individuella lärandemål och de aktiviteter (genomförande av kurser, experiment, presentation på internationell konferens eller presentation av resultat for samhället i övrigt) som doktoranden ska utföra för att uppnå lärandemålen specificeras. Bedömargruppen ser mycket positivt på att detta görs för vart och ett av de tio examensmålen i relation till kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Forskarutbildningen i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle innefattar 90 högskolepoäng kurser, varav 30 högskolepoäng är obligatoriska. De obligatoriska kurserna är Miljöpsykologi (7,5 högskolepoäng), Fördjupad miljöpsykologi med inriktning mot byggd miljö (7,5 högskolepoäng), Kvantitativ och kvalitativ metodik (10 högskolepoäng) och Vetenskapsteori (5 högskolepoäng). Samtliga av de obligatoriska kurserna erbjuds vid lärosätet. De återstående kurserna är valbara kurser om tillsammans 60 högskolepoäng. Valbara kurser kan läsas vid Högskolan i Gävle, men även vid andra lärosäten och ekonomiskt stöd finns att tillgå. Inom ramen för det totala antalet kurspoäng inom forskarutbildningen inräknas även de högskolepedagogiska kurserna. Bedömargruppen ser positivt på att ekonomiska medel finns att tillgå för att läsa valbara kurser vid annat lärosäte, fastän det enligt självvärderingen ges ett antal valbara forskarutbildningskurser med miljöpsykologiskt fokus vid det egna lärosätet. Bedömargruppen förutsätter att doktoranders eventuella val av kurser vid annat lärosäte inte innebär att det miljöpsykologiska inslaget i forskarutbildningen då blir påtagligt mindre än om valbara kurser i miljöpsykologi vid det egna lärosätet läses.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i paritet med motsvarande för övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktorander ska slutföra sina utbildningar inom stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kvalitetssäkring, systematisk uppföljning och återkoppling sker på ett flertal sätt. Vid revidering av individuell studieplan anges vilka aktiviteter som är genomförda och nya läggs till; handledaren och studierektor för forskarutbildningen gör en samlad bedömning av progressionen i relation till de tio examensmålen; forskarutbildningsnämnden kan begära in kompletteringar och underlag, vidta kvalitetsutvecklande åtgärder samt ge återkoppling vad gäller dessa åtgärder. Systematisk uppföljning sker även genom de obligatoriska seminarierna - presentationsseminariet, halvtidsseminariet och slutseminariet - där halvtidsseminariet är det mest omfattande av de tre och där en extern opponent medverkar. Generellt anser bedömargruppen att uppföljning sker på ett tillfredsställande sätt, fastän exempel på åtgärder som forskarutbildningsnämnden kan vidta inte ges.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Vid upprättande av den individuella studieplanen bifogar doktoranden och handledare en lärandeplan där examensmålen finns angivna. Dessa examensmål bryts ned i individuella lärandemål och de aktiviteter (genomförande av kurser, experiment, presentation på internationell konferens eller presentation av resultat för samhället i övrigt) som doktoranden ska utföra för att uppnå lärandemålen specificeras. Bedömargruppen ser mycket positivt på att detta görs för vart och ett av de tio examensmålen i relation till kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Målet att efter avslutad forskarutbildning kunna visa förmåga till vetenskaplig analys samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer säkerställs på flera sätt: genom att doktoranderna bedriver forskning och skriver artiklar inom det egna forskningsområdet och/eller näraliggande områden, genom att doktoranderna aktivt deltar i forskningsseminarieverksamheten och genom själva författandet av doktorsavhandlingen. Förmågan att skriftligt presentera forskning i dialog med samhället och att genom egen forskning bidra till samhällets utveckling examineras bland annat genom kravet att i samband med författandet av avhandlingen sammanfatta resultaten inom det egna forskningsprojektet.

Doktorandernas förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och i samhället i övrigt säkerställs genom deras deltagande i nationella och internationella konferenser där de presenterar sina resultat, samt genom att de anordnar och/eller medverkar i olika slags seminarier riktade till allmänheten.

Förmågan att identifiera behov av ytterligare kunskap utvecklas fortlöpande under forskarutbildningen genom att doktoranderna får planera sin forskning och redovisa denna planering i forskningsplanen, samt genom att de presenterar förslag på framtida forskning utifrån den egna forskningens resultat.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kvalitetssäkring, systematisk uppföljning och återkoppling sker på ett flertal sätt. Vid revidering av individuell studieplan anges vilka aktiviteter som är genomförda och nya läggs till; handledaren och studierektor för forskarutbildningen gör en samlad bedömning av progressionen i relation till de tio examensmålen; forskarutbildningsnämnden kan begära in kompletteringar och underlag, vidta kvalitetsutvecklande åtgärder samt ge återkoppling vad gäller dessa åtgärder. Systematisk uppföljning sker även genom de obligatoriska seminarierna - presentationsseminariet, halvtidsseminariet och slutseminariet - där halvtidsseminariet är det mest omfattande av de tre och där en extern opponent medverkar. Generellt anser bedömargruppen att uppföljning sker på ett tillfredsställande sätt, fastän exempel på åtgärder som forskarutbildningsnämnden kan vidta inte ges.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Vid upprättande av den individuella studieplanen bifogar doktoranden och handledare en lärandeplan där examensmålen finns angivna. Dessa examensmål bryts ned i individuella lärandemål och de aktiviteter (genomförande av kurser, experiment, presentation på internationell konferens eller presentation av resultat for samhället i övrigt) som doktoranden ska utföra för att uppnå lärandemålen specificeras. Bedömargruppen ser mycket positivt på att detta görs för vart och ett av de tio examensmålen i relation till kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Målet om att visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmågan att göra forskningsetiska bedömningar säkerställs främst genom kursen "Vetenskapsteori", samt genom de forskningsetiska bedömningar som måste göras i samband med den egna forskningen. Fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används tillförskansar dig doktoranderna i och genom diskussioner vid forskningsseminarier, samt genom att dra slutsatser kring hur resultat från den egna forskningen kan användas inom exempelvis beslutsfattande och byggd miljö.

Avhandlingsarbetet sker vanligtvis i form av en sammanläggningsavhandling med fyra delarbeten. Kravet är minst fyra tidskriftsartiklar eller -manus, varav två ska vara publicerade eller accepterade för publicering. Doktorandens egna bidrag ska återspeglas i författarordningen, men utöver detta ska handledare även lämna ett underlag till forskarutbildningsnämnden före disputation som i detalj redogör för doktorandens egna bidrag i respektive delarbete.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kvalitetssäkring, systematisk uppföljning och återkoppling sker på ett flertal sätt. Vid revidering av individuell studieplan anges vilka aktiviteter som är genomförda och nya läggs till; handledaren och studierektor för forskarutbildningen gör en samlad bedömning av progressionen i relation till de tio examensmålen; forskarutbildningsnämnden kan begära in kompletteringar och underlag, vidta kvalitetsutvecklande åtgärder samt ge återkoppling vad gäller dessa åtgärder. Systematisk uppföljning sker även genom de obligatoriska seminarierna - presentationsseminariet, halvtidsseminariet och slutseminariet - där halvtidsseminariet är det mest omfattande av de tre och där en extern opponent medverkar. Generellt anser bedömargruppen att uppföljning sker på ett tillfredsställande sätt, fastän exempel på åtgärder som forskarutbildningsnämnden kan vidta inte ges.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Bedömargruppen vill framhålla den individuella studieplanens utformning som ett gott exempel, då den främjar måluppfyllelse genom att de olika examensmålen explicit tas upp till behandling.

Beträffande de 30 högskolepoängen obligatoriska kurser, ser bedömargruppen positivt på det faktum att dessa sammantagna omfattar centrala och viktiga områden inom forskarutbildningsämnet. Likaså är det positivt att ekonomiska medel finns att tillgå för att läsa valbara kurser - som utgör de resterande 60 högskolepoängen kurser - vid annat lärosäte, men bedömargruppen ställer sig likväl frågande till att de två kurserna i miljöpsykologi är de enda specifika kurser inom forskarutbildningsämnet som finns att tillgå vid det egna lärosätet. Bedömargruppen vill dock som ett gott exempel lyfta fram den lärandeplan där examensmålen finns angivna som bifogas den individuella studieplanen. Detta att examensmålen bryts ned i individuella lärandemål - och att de aktiviteter som doktoranden ska utföra för att uppnå lärandemålen också specificeras - är särskilt förtjänstfullt. Vart och ett av de tio examensmålen i relation till kunskap och förståelse, färdighet och förmåga eller värderingsförmåga och förhållningssätt behandlas i lärandeplanen på detta sätt, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på.

Det förefaller finnas goda möjligheter att identifiera eventuella brister med avseende på doktorandens måluppfyllelse. Det sker en återkommande revidering av individuell studieplan, då det anges vilka aktiviteter som är genomförda och då nya läggs till. Vidare gör handledaren och studierektor för forskarutbildningen en samlad bedömning av progressionen i relation till de tio examensmålen. Dessutom kan forskarutbildningsnämnden begära in kompletteringar och underlag, vidta kvalitetsutvecklande åtgärder samt ge återkoppling vad gäller dessa. Dock ser bedömargruppen brister i underlaget när det gäller det sistnämnda, vilket delvis kan bero på det faktum att utbildningen är relativt ny och att därför förhållandevis få doktorander hittills har disputerat. Återkoppling på kvalitetsutvecklande åtgärder till handledarna kan komma att förbättras när handledarkollegiet för den nya kunskapsmiljön blivit mer inarbetat och etablerat.