Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Varje doktorand i miljöpsykologi har en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Detta att doktoranderna har fler än en handledare säkerställer en i kvantitativ bemärkelse fullgod handledning, samt kan underlätta vid handledarbyte då det kan vara naturligt att den biträdande handledaren kommer i fråga. Bedömargruppen ser det således som en styrka att varje doktorand i rent kvantitativ mening har flera handledare, men detta är även en styrka i det avseendet att doktoranden handleds av personer med olika handledningstekniker och pedagogiska metoder - vilket kan vara av nytta då varje doktorands behov är unikt. Studierektor för forskarutbildningen har till uppgift att vara ett stöd för doktorander och handledare, samt att säkerställa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Doktoranderna erbjuds stöd i form av samtal med studierektor exempelvis i händelse av att handledarbyte kanske är aktuellt eller i samband med revidering av den individuella studieplanen.

Doktorander finns representerade i alla kollegialt sammansatta organ, vilket möjliggör att deras åsikter och synpunkter kan föras fram till berörd part. Detta säkerställer även att doktoranderna får ta del av information som berör dem och utgör därför i förlängningen en del av de processer som utvecklar utbildningen. En viktig del av doktorandens forskarutbildningsmiljö är det doktorandkollegium som bildats av doktoranderna själva. Det fungerar som en kommunikationskanal mellan doktoranderna och studierektorn samt forskarutbildningsnämnden. Doktorandkollegiet erbjuder goda möjligheter för doktoranden att lyfta fram och synliggöra eventuella brister, önskemål och synpunkter så att dessa kan åtgärdas. Vid en årlig doktoranddag fokuseras frågor kring utbildningen och miljön och den enkätundersökning kring forskarutbildningen som görs årligen redovisas här. På så vis sker en uppföljning och återkoppling avseende forskarutbildningen som baseras på doktorandernas synpunkter. Därmed infinner sig även möjligheter till kvalitetsutveckling utifrån doktoranders perspektiv.

Bedömargruppen finner att doktorandinflytandet tycks vara säkerställt, med möjlighet att påverka utbildningen och lärprocesser. En viss beroendeställning mellan doktorand och handledare kan dock finnas, beroende på hög grad av projektfinansiering. I självvärderingen framträder emellertid en medvetenhet om riskerna med sådant beroende, främst med tanke på att detta kan försvåra ett eventuellt handledarbyte. Mot bakgrund av detta ser bedömargruppen positivt på att sedvanliga återkopplingsmöjligheter finns säkerställda för doktoranderna vid lärosätet. Dock uppfattar bedömargruppen en risk för att doktorandernas aktiva del i arbetet med att utveckla forskarutbildningen inom det specifika området miljöpsykologi främst begränsas till dialogen med studierektor, då forskarutbildningsnämndens ansvarsområden sträcker sig över samtliga profilområden inom avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik vid Akademin för teknik och miljö.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen innehåller efterfrågad information om högskolans skyldigheter gentemot doktoranden och om obligatoriska åtaganden för doktoranden. Den individuella studieplanen revideras årligen med uppföljning i forskarutbildningsnämnden och väsentliga förändringar i individuell studieplan behöver godkännas av akademichef, vilket bedömargruppen ser som rimligt då sådana förändringar kan få ekonomiska följdeffekter. En viktig roll vid lärosätet innehas av studierektor för forskarutbildningen, både som ett stöd för doktorander och handledare och i egenskap av den som ansvarar för att en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö säkerställs. Studierektorn deltar vid den årliga revideringen av den individuella studieplanen.

Doktorandkollegiet erbjuder goda möjligheter för doktoranden att lyfta fram och synliggöra eventuella brister, önskemål och synpunkter så att dessa kan åtgärdas. Vid en årlig doktoranddag fokuseras frågor kring utbildningen och miljön och den enkätundersökning kring forskarutbildningen som görs årligen redovisas här. Bedömargruppen anser således att det är säkerställt att uppföljning, återkoppling och möjlighet till kvalitetsutveckling baserad på doktorandernas synpunkter sker. Dock kan det vara ett möjligt problem att doktorandgruppen i miljöpsykologi är tämligen liten, så till vida att möjligheterna att få gehör för eventuell kritik genom den årliga enkäten eller vid den årliga doktoranddagen torde vara begränsade. Bedömargruppen anser det likväl vara säkerställt att kvalitetssäkring och utveckling av forskarutbildningen präglas av ett doktorandinflytande.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.