Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Bedömargruppen kan konstatera att kvinnor är till antalet starkt underrepresenterade både bland doktorander och handledare. De två doktorander som hittills disputerat inom området vid Högskolan i Gävle är båda män. Av de för närvarande åtta aktiva doktoranderna är två kvinnor. Bland de 16 nu aktiva handledarna (inklusive externa handledare) återfinns fyra kvinnor. Det finns inte någon professor inom området som är kvinna, men en av de kvinnliga handledarna är docent. Det beskrivs inte någon egeninitierad åtgärd för att åstadkomma förbättringar vad gäller den sneda könsfördelningen, utan självvärderingen hänvisar till regleringsbrev med uppdraget att öka antalet kvinnliga professorer. Likaså hänvisas till en kommande handlingsplan för jämställdhetsintegrering och det finns en målsättning om att öka andelen kvinnor i handledarkollegiet. Bedömargruppen anser därmed att jämställdhetsperspektivet är ett utvecklingsområde inom forskarutbildningen. Något som dock bör framhållas är att det vid intervjuer framgått att det i forskarutbildningsmiljön finns ett stort intresse för och en avsevärt mycket högre medvetenhet om jämställdhetsperspektivets betydelse i utformningen och genomförandet av utbildningen än vad självvärderingen antyder.

Det kan hävdas att forskarutbildningen i hög grad återspeglar en arbetsmarknad som präglas av sned könsfördelning och att doktoranderna följaktligen förbereds för denna. Den medvetenhet om jämställdhetsperspektivets betydelse som kunde iakttas vid intervjuerna kan möjligen delvis bero på det pågående lärosätesövergripande arbetet med nämnda handlingsplan för jämställdhetsintegrering, där adekvata åtgärder för säkerställande av jämställdhet i verksamheten ska anges. Vad som också förtjänar att nämnas är att forskarutbildningsnämndens riktlinjer för disputationen bland annat anger att könsfördelningen i betygsnämnden ska vara så jämn som möjligt, i syfte att främja jämställdhet i examinationsförfarandet. Fastän jämställdhetsperspektivet av ovan nämnda skäl kan betraktas som ett utvecklingsområde är bedömargruppens intryck att ett främjande av jämställdhetsperspektivets integrering i forskarutbildningen verkar ha vunnit insteg i bland annat handledarkollegiet, även om mycket arbete återstår.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vid den årliga doktoranddagen blir jämställdhetsfrågor belysta och då redovisas även resultaten från den likaledes årliga enkäten som besvaras av både doktorander och handledarkollegiet. Enkätresultaten och sådant som eventuellt uppkommit vid diskussionerna under doktoranddagen vidarebefordras till forskarutbildningsnämnden, i händelse av att åtgärdsbehov har uppdagats. Även inom doktorandkollegiet förekommer det att jämställdhetsfrågor och önskemål kring dem framläggs, varvid dessa då förmedlas till studierektor för forskarutbildningen och till forskarutbildningsnämnden. Dock ges i underlaget inte några exempel på åtgärder som vid behov kan vidtas.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.